Lagförslag för papperskorgen

Ett offentliggörande av uppgifter som ”kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation” ska göras straffbart. Det föreslår en utredning. Förslaget hör hemma i papperskorgen.

ledare | 2018-03-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2018

Denna vinter kan vi följa ” The Vietnam War”, den hyllade amerikanska dokumentärserien som visas på Kunskapskanalen. Serien ger en inblick i krigets fasor på bägge sidor och belyser också hur presidenter i USA medvetet ljög för att lura hemmaopinionen. Det gällde allt från Tonkinintermezzot 1964 som gav USA en förevändning att bomba Nordvietnam till massakern i Song My (My Lai) 1968 där USA mördade omkring 500 civila vietnameser. Dokumentären berättar också om hur Nordvietnam och FNL försökte dölja massakern på hundratals civila i Hue under Tetoffensiven 1968.

I dagens krig har det blivit svårare att dölja övergrepp. Traditionella medier vet att även det egna landets förehavanden måste granskas och organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch, HRW, tar inga politiska hänsyn. Det är därför det är besvärande för den kurdiska regionalregeringen i Irak när HRW den 8 februari slog larm om att kurdiska styrkor i september hade massavrättat misstänkta IS-krigare i en skola i Sahel al-Maliha norr om Mosul.

I september 2017 föreslog regeringens utredare att meddelarskyddet för hemliga uppgifter som rör en internationell insats ska begränsas. Ett offentliggörande av uppgifter som ”kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation” ska göras straffbart. Två nya yttrandefrihetsbrott ska införas, dels utlandsspionage och odels obehörig uppfattning med hemlig uppgift. Det rådde länge tystnad om förslaget men de senaste veckorna har föreningen Utgivarna riktat hård kritik och ledarsidor har kritiserat förslaget.

Utredaren har bedyrat att det inte ska ses som spioneri om någon läcker information till Amnesty International eller Röda korset. Kritikerna pekar dock på svårigheterna Anders Kompass hade inom FN-systemet när han försökte slå larm om franska soldaters sexuella övergrepp i Centralafrikanska republiken.

Sveriges internationella engagemang har ett brett politiskt stöd. Samtidigt vet vi att Sverige deltar i länder där övergrepp förekommer, bland annat i Irak där det svenska militära stödet till kurdisk peshmerga fortsätter. I Afghanistan fortsätter Sverige att delta i den Nato-ledda internationella styrkan och där utreder nu Internationella brottmålsdomstolen om USA har gjort sig skyldigt till brott. I Mali ingår över 300 svenskar i FN-styrkan som stödjer Malis regering, vars styrkor beskylls för övergrepp. Varken Nato eller FN har gjort sig kända för att granska egna övergrepp och tanken på att en svensk som berättar om tortyr, sexuella övergrepp eller mord ska straffas för att hen slår larm är befängd.

Ulf B Andersson

ledare | 2018-03-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2018