Frias för folkmord av Haag

Internationella domstolen i Haag friade på måndagen Serbien från anklagelsen om folkmord i Bosnien. Domstolens utslag var det första någonsin som handlar om folkmord och anses därför extra betydelsefullt.
Domstolen i Haag har som uppgift att döma i konflikter mellan stater och dess 15 domare väljs av FN. Domarna ska inte representera sina hemländer utan utgöra en världsdomstol dit FN:s medlemsstater kan vända sig.

Bosnien-Hercegovina, som blev medlem i FN 1992, vände sig 20 mars 1993 till domstolen och anklagade Federala republiken Jugoslavien, FRJ, för folkmord i samband med kriget i Bosnien (1992-95). I februari 2006 inledde domstolen de muntliga förhandlingarna.
FRJ hade då upplösts och domstolen skulle avgöra om Serbien-Montenegro kunde betraktas som efterföljande part. Senare upplöstes denna union och Serbien och Montenegro blev två separata länder. Domstolen finner i sitt domslut att Serbien kan anses vara legal arvtagare till FRJ, medan dagens Montenegro inte bär ansvar för det som hände under kriget.

Klockan 10 på måndagen samlades domstolen och det tog över två timmar att läsa upp den komplicerade domen. Domstolens ordförande Rosalyn Higgins konstaterade att de handlingar av folkmord som begicks vid den bosniska staden Srebrenica sommaren 1995 inte kan tillskrivas staten Serbien och dess organ. Däremot sade hon att Serbien hade brutit mot internationell rätt genom att underlåta att förhindra massakern i Srebrenica då över 7 000 muslimska män mördades av bosnienserbiska styrkor.

I domen konstateras att det inte har påvisats att den jugoslaviska armén deltog i massakern eller att de politiska ledarna i Jugoslavien deltog i förberedelserna, planeringen eller utförandet av massakern. Däremot sägs att det finns en rad bevis för direkt och indirekt deltagande av den jugoslaviska armén i militära operationer i Bosnien under kriget. Den bosnienserbiska arméns befälhavare, general Ratko Mladic, är efterlyst av FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien, som vill ha honom åtalad för bland annat folkmord i Srebrenica.

I måndagens domslut konstateras att Mladic och andra officerare i den bosnienserbiska armén visserligen avlönades av regeringen i Belgrad men att detta inte automatiskt gör dessa officerare till företrädare för FRJ. Domstolen kräver dock att Serbien ser till att Mladic överlämnas till krigsförbrytartribunalen. Under många år rörde sig Mladic öppet i Belgrad men sedan president Slobodan Milosevic tvingades avgå hösten 2000 har Mladic gått under jorden. Många hävdar dock att han fortfarande skyddas av serbiska militärkretsar.

Om domstolen hade funnit Serbien skyldigt till folkmord i Bosnien hade den bosniska sidan kunnat få ett stort skadestånd.
Domstolen var inte enig i sina beslut, men de flesta togs med stor majoritet. Beslutet att frikänna Serbien från anklagelsen att ha begått folkmord togs med 13 röster mot två, medan friandet från delaktighet i folkmord togs med elva röster mot fyra. Kravet på att se till att Mladic överlämnas till tribunalen togs med 14 röster mot en.

Utanför domstolens lokaler i Haag demonsterade på måndagen ett 50-tal personer, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Bland dem fanns Hedija Krdzic, 34, som förlorade sin make, far och farfar vid massakern i Srebrenica. För henne handlade en fällande dom mot Serbien om rättvisa. I Bosnien var den friande domen en besvikelse för organisationen ”Srebrenicas mödrar”.
- Det är ett skamligt utslag, sade Zinaida Mujic till nyhetsbyrån AP.

Läs Internationella domstolens beslut i målet mellan Bosnien-Hercegovina och Serbien-Montenegro