MAKEDONIEN

– Det ultimatum som de makedonska säkerhetsstyrkorna har gett respekteras, även om det inte finns några tillkännagivanden att terroristerna kommer lägga ner vapnen och dra sig tillbaka.

Det meddelade regeringens talesman Antonio Milososki vid en presskonferens i huvudstaden Skopje på onsdagen. Enligt den officiella nyhetsbyrån MIA underströk han dock att det inte var fråga om förlänga det ultimatum regeringen gav på tisdagen. Vid midnatt natten mellan onsdag och torsdag ska ”terroristerna” ha lagt ned vapnen, gett upp eller börjat dra sig över gränsen till Kosovo om de kommer därifrån. Annars kommer armén i Makedonien att använda all sin kraft mot gerillan Ushtaria Çlimatare Kombetare (UÇK), den nationella befrielsearmén.

I Tetovo, landets näst största stad rådde på krigets åttonde dag ett spänt lugn. Vissa affärer och kaféer hade öppet innan utegångsförbudet trädde i kraft klockan 19 och människor rörde sig på gatorna, rapporterade nyhetsbyrån Reuters. Under dagen kom olika utalanden från UÇK-ledare som till västliga nyhetsmedia förklarade att de inte hade några planer på att dra sig tillbaka och i stället försäkrade att de finns organiserade över hela Makedonien och är kapabla att inta Tetovo, vars befolkning till 80 procent är albaner.

Enligt nyhetsbyrån Makfax i Skopje uppgav på onsdagen armékällor i Makedonien att en ”stor grupp terrorister” hade samlats inne i Kosovo för att gå över gränsen. På eftermiddagen rapporterade Radio B92 i Belgrad att en polisman hade skjutits ihjäl och en annan sårats av beväpnade män som öppnade eld nära Jaja Pasha-moskén i Skopjes albanska kvarter. Om UÇK ligger bakom mordet är det första gången som man slår till i huvudstaden som har en blandad befolkning av slaviska makedoner, albaner och andra minoriteter.

Fem timmar innan tidsfristen skulle löpa ut gjorde de albanska rebellerna ett överraskande utspel. I TV-kanalen RTK i Kosovos huvudstad Prishtina förklarade Ali Ahmeti, politiskt språkrör för UÇK, i ett bandat uttalande som sändes vid 19-tiden att gerillan proklamerar en ensidig vapenvila på obestämd tid om regeringen är beredd att förhandla.

– Generalstaben i UÇK öppnar en väg för dialog, förklarade Ahmeti enligt BBC.

Huruvida detta utspel är tillräckligt för att avstyra en upptrappning i kriget återstår att se. Reportrar som besökt de byar i bergen ovanför Tetovo som fungerar som UÇK:s högkvarter har noterat att stödet från befolkningen verkar stort och att olika ledarfigurer talar om att den väpnade kampen har förberetts i flera år. På onsdagen förstärktes gerillans positioner medan kvinnor och barn lämnade de byar som kontrolleras av UÇK. Men de politiska målen från gerillan är svävande; allt från ett Storalbanien, som skulle förändra Balkans karta helt och samtidigt uppfylla de krav som albanerna ställde redan 1912-13 då den albanska staten föddes, till en federationslösning innanför Makedoniens nuvarande gränser.

Bland rebellerna finns nu också en officer som har lämnat armén och gått över till UÇK. Han sade till BBC att många officerare kan komma att följa hans exempel. Inom värnpliktsarmén i Makedonien uppskattas att cirka 40 procent är albaner, vilket står i kontrast till poliskåren där albanerna utgör drygt tre procent trots att de utgör mellan 20 och 40 procent av befolkningen.

Arben Xhaferi, ledare för PDSH, det albanska parti som ingår i den makedonska regeringen, dementerade på tisdagen rykten om att hans parti kommer att lämna regeringen. Samtidigt tog han avstånd från den militära uppladdningen.

– Vårt parti har inte tillåtits delta i besluten om den militära uppladdningen, sade han vid en presskonferens i Tetovo där hans ord stundtals dränktes av ljudet från kanoner som avfyrades. Men vi kommer stanna kvar i regeringen så länge civila inte dödas eller armén ägnar sig åt det jugoslaviska sättet att föra krig.

I det psykologiska spelet som pågår i Makedonien uppgav media i Skopje också att albaner nära UÇK:s högkvarter i Selce har förberett en falsk massgrav, där den makedonska regeringen ska anklagas för att ha dödat civila albaner.

Än så länge är dock omvärldens stöd till regeringen i Skopje kompakt. Rumänien och Polen uttalade på onsdagen sitt stöd till kampen mot rebellerna. Benita Ferrero-Waldner, utrikesminister i Österrike, förklarade att hon kan tänka sig att KFOR:s mandat utsträcks till Makedonien och i Storbritannien meddelades att man överväger att hjälpa till med träning av poliskåren och militären i Makedonien.

Ukraina har levererat attackhelikoptrar och den ryske utrikesministern Igor Ivanov besökte på onsdagen Skopje och krävde en samlad internationell kamp mot de extremistiska grupperna. Samtidigt hävdade serbisk polis i södra Serbien att den albanska gerillan UÇPMB har brutit vapenvilan i Presevodalen.

I Stockholm meddelades att Makedoniens president Boris Trajkovski på fredag kommer till Sverige för att delta i EU:s toppmöte. Om krisen i Makedonien då för tillfället är över eller om landet har tagit ytterligare ett steg mot inbördeskrig är osäkert.

På onsdagskvällen rapporterade nyhetsbyrån AP att många invånare i Tetovo bestämt sig för att tillbringa natten i källare och att oron för den kommande dagen var påtaglig.