Dåtida teknik för att fånga nutiden – Hans Jonsson på fotografisk resa i Sápmi

Först en fotoutställning och nu en bok. Fotografen Hans Jonsson har varit på en kontroversiell resa i Sápmi, och genom dåtida teknik fångat nutiden. Amnesty Press har varit på boklansering i Malmö av fotoboken ”Samer – ingen isolerad ö”, som ges ut av Bokförlaget Arena.

Uppslag ur boken, på bilden är Klemmet Israelsson, Sara-Helen Persson och Nils-Teodor Israelsson, Skovliefjället. Foto: Åsa Wallin

– Vad är du ute efter? Det var vad alla undrade. 

Fotografen Hans Jonsson har letat sig bakåt i tiden för sitt fotografiska uttryck. Det handlar om stora lådkameror som användes för över hundra år sedan, våtplåt och glas. Långa exponeringstider och ett förfarande som kräver ett mörkrum inom räckhåll. Resultatet blir bilder med mycket svärta och gråa toner där också den kemiska processen och den äldre tekniken tillåter väder och vind att sätta spår i varje långsamt klick.

Nyfikenheten och fascinationen över att vi har ett svenskt urfolk, fick Hans Jonsson, baserad i Skåne, att vilja ta sig ut på fjället. Genom en god vän fick han kontakt med Sametingets ordförande Håkan Jonsson från Sorsele, som även är ordförande i partiet Jakt- och fiskesamerna. Fotografen berättade om sitt projekt och blev hembjuden på stående fot, packade sin bil och åkte norrut. Det här var 2016.

Sara Ajnnak var i början skeptisk mot Hans Jonssons bokprojekt. Foto: Hans Jonsson/ Bokförlaget Arena

Fortsättningen kom inte att bli lika enkel. Att komma till Sápmi med samma typ av utrustning som använts vid dokumentation i rasbiologiskt syfte, smärtar som strösslat salt i ett oläkt sår. Det var att sätta foten rakt ned i minerad myr, och det visade sig vara svårt att få någon att ställa upp på bild.

– Är det här något rasbiologiskt projekt? undrade Sara Ajnnak, artist och renskötare. Hon var både skeptisk och provocerad när Hans Jonsson ringde upp.

Han hade haft en föreställning om att han ville porträttera samerna, precis som alla människor han fotograferar, på ett okontroversiellt och respektfullt sätt. Idag förstår han att det inte finns något okontroversiellt sätt att avbilda dem. Det väckte en besvikelse hos honom själv över hur lite vi vet om vårt urfolk.

Sara Ajnnak lovade trots irritationen, ändå att återkomma. Hon fann hans tidigare bilder på nätet, mjuknade, ringde tillbaka och kom sedan att bli en viktig ingång för Hans Jonssons fortsatta projekt. Genom henne har han varit med till Skovlie sommarviste i Arjeplogsfjällen, vars  höjdpunkt är den årliga kalvmärkningen som pågår nattetid då det är mindre mygg, men också på ett midsommarbröllop i Ankarede kyrkby.

Sámmol Ánde Skoglund. Foto: Hans Jonsson/ Bokförlaget Arena

Sedan 2016 har det blivit några resor till Sápmi. Vid ett tillfälle följde frun Karin Wettermark Jonsson med. Hon har nedtecknat samernas egna berättelser som finns med i boken. Här träffar vi bland andra Ellinor Persson från Ammarnäs, som till en början blev nekad att gå i svensk skola i början av 1960-talet eftersom hennes familj var renskötare. Under den tid det samiska språket var förbjudet fanns det en till två generationer som förlorade sitt eget språk, ett språk som har funnits i hundratals år. Det är tur att den yngre generationen är intresserad och driven, samiskan har fått ett uppsving, enligt Ellinor Persson.

Håkan Jonsson med den heliga trumman. Foto: Hans Jonsson/ Bokförlaget Arena

Samer finns utspridda i hela Sverige. Helena Dådring i Skåne är ordförande för Samer i Syd. Hon berättar att den vedertagna bilden av samen som renägare är missvisande. Det är endast ett fåtal samer som äger renar, och ännu färre som kan leva endast på rennäringen. I många familjer måste minst en familjemedlem ha ett vanligt jobb.

Vilka orosmoment slåss samerna mot idag?

– Dels är det klimatet. Mildare vintrar gör att snön töar, fryser till och det blir skare, vilket försvårar renarnas möjlighet till bete. Alla gruvprojekteringar som skapar stor oro och ovisshet, de kan dra ut på tiden i åratal, ibland decennier, och sedan är det rovdjuren. Men något positivt är att de yngre samerna är mycket intresserade av att ta tillvara på både sin kultur och sitt språk, säger Hans Jonsson. 

Intresset var stort för boklanseringen på Malmö Museer den 16 november. Här är Hans Jonsson vid Malmöhus slott. Foto: Åsa Wallin

Bokens texter är skrivna på tre språk: svenska, samiska och engelska. Titeln ”Samer – ingen isolerad ö”, som ges ut av Bokförlaget Arena, handlar om att vi tillsammans hänger ihop, motsatsen till ett ”vi och dom”, berättar Hans Jonsson, när han tar en liten paus från kvällens boksignering.

Åsa Wallin
[email protected]

Läs mer från Amnesty Press

Ann-Helén Laestadius skildrar hat mot samer i sin nya bok (19 mars 2021)

Vad händer efter domen där Girjas sameby vann över staten? (4 november 2020)

Musik om renen, naturen och att skydda sina traditionella marker (30 maj 2020)

MR-DAGARNA2019: Många urfolkspersoner lider av ohälsa (16 november 2019)

MRDAGARNA2018: ”Det finns ett hat mot samer” (16 november 2018)

EUROPRIDE2018: Koloniseringen av Sápmi – en fråga för hbtqi-rörelsen? (2 augusti 2018)

Efter tvångsassimileringen av samer: När språket försvinner dör kulturen (28 april 2017)

MR-DAGARNA I GÖTEBORG: ”Det räcker inte bara med fina ord” (10 november 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: ”Kräv en sanningskommission om övergreppen mot samer” (11 maj 2005)

MR-DAGARNA I UMEÅ: Queering Sápmi lyckades bryta tystnaden bland samerna (19 november 2014)

MR-DAGARNA I UMEÅ: ”Varför har vi inte fått veta? Det här handlar ju också om Sveriges historia” (Amnesty Press 17 november 2014)

PRIDE: “Jag blev utfryst av både svenskar och mina muslimska landsmän när jag kom ut” (30 juli 2014)

ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten (7 juli 2014)

Urfolk temat för MR-dagar i Luleå (Amnesty Press 18 november 2008)

Vad har en same, en dalit och en masaj gemensamt? (16 december 2006)