Levande historieskrivning om 100 år i Sverige

Kjell Östbergs ”Folk i rörelse: vår demokratis historia” är en faktaspäckad redogörelse över 100 år av svensk historia. Det har blivit en lättöverskådlig bok som aldrig blir tråkig eller stolpig.

Kjell Östberg är seniorprofessor vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola och har skrivit en rad böcker om demokratisering och sociala rörelser, till exempel standardverket om 1960-talsradikaliseringen; ”När allting var i rörelse”, och dubbelbiografin över Olof Palme. Foto: Anna Drvnik

Bok: Folk i rörelse: vår demokratis historia
Författare: Kjell Östberg
Förlag: Ordfront

I år firar den allmänna (nåja, i alla fall nästan) rösträtten i Sverige 100 år och i boken Folk i rörelse: vår demokratis historia redogör Kjell Östberg för demokratins framväxt och utveckling i Sverige. Med fokus på folkrörelserna och gräsrötterna rör vi oss från arbetarrörelsens, nykterhetsrörelsens och fackföreningarnas framväxt över första- och andra världskriget, efterkrigstiden, idrottsrörelsen, kvinnorättsrörelsen, det radikala 1968 och fram till dagens sociala rörelser såsom Fridays for Future och Black Lives Matter. 

Som listan ovan avslöjar har Östberg skrivit en verkligt faktaspäckad redogörelse. Att återge dryga hundra år på knappa 350 sidor är sannerligen en bedrift och trots att mycket fakta ska rymmas på få sidor blir boken aldrig tråkig eller stolpig. Relativt korta avsnitt och tydliga rubriker gör boken lättöverskådlig och historien enkel att följa. Att Östberg dessutom lyfter fram både sin pappas, sin egen och sin dotters kalenderanteckningar vid väl valda tillfällen ger extra liv i berättandet.

Foto: Ordfront

På samma sätt som boken berättar hur folkrörelserna och folkhemmet växte fram i Sverige är den också en redogörelse för hur det parlamentariska systemet växt fram och hur politiken, och då kanske främst den socialdemokratiska, har förändrats sedan partiet bildades 1889. Särskilt intressant är de tillfällen då Östberg lyfter fram de alternativa sätt som det politiska systemet kunde organiseras på och hur detta diskuterades på, framför allt, den politiska vänsterkanten genom åren. Att tänka sig ett annat system än den representativa, parlamentariska modell vi har idag känns både främmande och spännande. På vilket sätt har historiska skeenden och diskussioner påverkat vår demokrati och kunde det ha blivit på något annat sätt? 

Ja, Folk i rörelse, Vår demokratis historia är sannerligen en detaljrik bok som lämnar mig med starka känslor av ödmjukhet och tacksamhet för de som gått före. Listan på rörelser och skeenden som format vårt samhälle och gett oss de rättigheter vi har idag är lång. Det har strejkats och demonstrerats och såväl kårhus, almar som socialstyrelsen har ockuperats. För de flesta är väl det ingen nyhet förstås, men i tider då demokratin inte känns som en självklarhet kanske det kan fungera som en viktig påminnelse. 

Östberg avslutar också boken med att peka på just vikten av demokrati för att klara dagens samhälleliga utmaningar, såsom klimatförändringar och ökade sociala och ekonomiska samhällsklyftor. Men han lyfter också frågan om vilken slags demokrati som behövs för att lyckas. 

Som framgår är boken just en redogörelse för vår historia och för den som redan är expert kanske den inte tillför något nytt. Men för alla andra, som kanske vill fräscha upp minnet eller lära sig särskilt om Grupp 8 eller almstriden i Kungsträdgården 1971, ja då kan den varmt rekommenderas.

Sanna Blomgren
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 3/2021.