USA: Framgångsrik kamp mot slaveri

I Florida arbetar lantarbetare under slavliknande förhållanden. För att komma upp i den lagstadgade minimilönen måste de plocka två ton tomater varje dag. Men lantarbetarnas kamp får ett växande stöd även i USA:s kongress.

En av ledarna inom Coalition of Immokalee Workers (CIW), i Florida är Lucas Benitez, 28 år, som ursprungligen kommer från delstaten Guerrero i Mexiko. Han är för dagen nysnaggad och klädd i kavaj. Från den lilla talarstolen med USA:s kongressemblem tittar han ut över samlingen av kongressledamöternas unga assistenter.

– Den amerikanska jordbrukssektorn har alltid haft en historia av utnyttjande, säger han. Så här sade en plantageägare till mig: »Först hade vi de svarta slavarna, sedan kom de vita daglönearbetarna och vi fortsätte att tjäna pengar och nu kommer ni latinamerikaner, och vi fortsätter att tjäna ännu mer pengar«.

Tomater plockas på fälten
i Immokalee. Lönerna är
låga och arbetsförhållandena
slavliknande. Foto: Shiho Fukada.

Lucas befinner sig med tre andra medlemmar av CIW på Capitol Hill, i Washington DC, där kongressen och senaten sammanträder. De har fått en möjlighet att träffa kongressledamöter och presentera sin syn på hur det moderna slaveriet ser ut.

Lucas kom som 17-åring till USA för att arbeta inom jordbruket och skicka hem pengar till familjen i Mexiko. Han blev ganska snart medveten om de arbetsrättsliga problemen på plantagerna i Florida och engagerade sig i CIW. Enligt honom finns det idag två samhällen i USA:

– Vi kan inte tillåta att de som sätter mat på era bord inte själva har pengar att försörja sig med. Vi kan inte ha två olika samhällen i ett och samma land. Och vi vill inte stå på den andra sidan, vi vill vara en del av samma samhälle som ni. De stora företag som idag köper en tomat borde inte bara fråga om den är färsk, ren och god, utan om den är plockad rättvist.

De senaste sju åren har CIW varit med om att fälla fem ägare till frukt- och grönsaksplantager i sydöstra USA för slaveri. De har samverkat med den federala polisen FBI och USA:s justitiedepartement, som meddelar att de för tillfället utreder 125 andra fall av slaveri i landet. Lucas liknar situationen på plantagerna i södra USA vid de sweatshops som finns i Asien, Mexiko och Centralamerika.

Lönen för en tomatplockare är idag densamma som den var 1978. Man får tre kronor för 16 kilo plockade tomater, vilket innebär att de måste plocka två ton tomater per dag för att uppnå den lagstadgade minimilönen i Florida.

Lönen inkluderar inte hälsovård, och övertidsersättning existerar inte. De bostäder som erbjuds kostar ibland lika mycket som en strandbungalow utefter Floridas vita stränder. Sedan urminnes tider har inte amerikanska lantarbetare rätt att organisera sig. Anledningen är naturligtvis jordbruksindustrins inflytande på regeringen.

CIW använder sig av justitiedepartementets officiella definition av slaveri. Justitiedepartementet menar att ungefär tio procent av USAs lantarbetare jobbar under slavliknande förhållanden.

– Det rör sig om människor som hålls i isolerade arbetsläger, som är tvingade att arbeta, som går upp klockan fyra för att jobba och får behålla tvåhundra kronor per vecka. De har ingenting, de har ingen fritid. Du har visserligen inget järnklot i en kedja kring foten, men du är ändå en slav. Runt ikring dig finns vakter som har dig under uppsikt dygnet runt, utrustade med mobiltelefon för att kunna meddela chefen om du skulle försöka fly, säger Lucas.

Arbetare tar rast efter det hårda arbetet.
Foto: Shiho Fukada.

En av CIW-medlemmarna som är med Lucas för att träffa kongressledamöterna är Adelberto Martinez. Han kommer också från Mexiko och arbetade i tre månader på en citronplantage under liknande förhållanden som de Lucas beskriver.

Adelberto berättar om när han kom till USA första gången och blev lovad arbete i Florida. Han fick skjuts från Texas tillsammans med flera andra. Vad de inte visste var att skjutsen kostade 7 500 kronor per person. Eftersom de inte hade så mycket pengar betalade deras blivande arbetsgivare summan till chauffören. Sedan fick de börja arbeta av skulden på plantagen.

– Tills för inte så länge sedan var inte slaveri något ärende på regeringens agenda, men vi har gjort det till en fråga. I mitten av juli var president Bush i Florida. Tillsammans med sin bror, Floridas guvernör Jeb Bush, hänvisade de till vårt arbete och lovade att ta itu med problemet. Slaveriet har pågått i åratal, men politikerna har inte tagit det på allvar förrän nu, förklarar Adelberto.

När mötet med assistenterna är över ska Lucas och de andra personligen få träffa några kongressledamöter. CIW har med sig ett brev som de vill att ledamöterna ska skriva under. Lucas och hans kamrater vill inte bara göra politikerna uppmärksamma på det moderna slaveriet, de vill komma åt problemets kärna.

De som fällts för slaveri inom jordbruksektorn i USA de senaste åren har alla varit underleverantörer. De har producerat frukt och grönsaker åt större uppköpare.

Uppköparna har varit juicetillverkarna Tropicana (ägt av PepsiCo) och Minute Maid (ägt av Coca-Cola) och YUM Brands!, världens största snabbmatsföretag som bland annat äger snabbmatskedjorna Pizza Hut, Kentucky Fried Chicken och Taco Bell.

– Dessa storföretag bryr sig inte om vad som händer på de platser där deras råvaror produceras, trots att det är de som indirekt pressat jordbrukssektorn att på alla möjliga vis erbjuda billigast möjliga produkter, säger Lucas.

De nämnda företagen har officiellt frånsagt sig allt ansvar för problemen på plantagerna. Deras motivering är att de inte är direkta arbetsgivare. CIW har därför satt igång en landsomfattande bojkott mot Taco Bell och kräver att företaget ska betala 15 öre mer per kilo plockad tomat.

– Om denna höjning går direkt till arbetarna kan de fördubbla sin lön, säger Lucas.
YUM Brands! har hittills vägrat gå med på CIW:s krav, men i och med dagens möte med kongressledamöterna ökar trycket. Kongressledamot Raul Gijalva, från Arizona, lovar att hjälpa CIW och att försöka övertala så många som möjligt av sina kollegor att skriva under brevet till McDonalds, Burger King och YUM Brands!

Förhoppningen är att någon av dessa företag ska ta större ansvar för arbetsförhållandena hos sina producenter och att de andra företagen därefter ska göra samma sak.

Text: Erik Halkjaer

Fakta/CIW

Coalition of Immokalee Workers bildades 1992 på orten Immokalee, i Florida. Organisationen jobbar för arbetarnas rättigheter inom jordbruket i framför allt Florida. Många av de 2 000 medlemmarna är själva före detta slavarbetare. Förra året fick CIW människorättsorganisationen ”Robert F. Kennedy Memorial Centre for Human Rights” stora pris för sitt arbete.

CIW:s bojkott av Taco Bell stöds bland annat av USA:s förre president Jimmy Carter, Irlands förra president och FN:s tidigare högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, Mary Robinson, USAs nationella kyrkliga råd med 50 miljoner medlemmar, de flesta stora fackförbunden och studentföreningar på många av USA:s universitet. Hittills har Taco Bell tvingats stänga 20 restauranger på olika universitetsområden.

Enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement fanns år 1998 2 – 3 miljoner lantarbetare i USA. 52 procent av dem betraktades som illegala invandrare. 81 procent var födda utanför USA. De flesta av dem bodde i arbetsläger, som drevs av arbetsgivaren. Hälften tjänade mellan 57 000 och 76 000 kr per år, vilket var långt under den lagstadgade minimilönen i USA. Tre av fem levde under existensminimum. Nio av tio hade varken pension eller olycksfalls- och sjukvårdsförsäkring. Ett av tre barn till lantarbetare arbetade heltid.