Fönstret till Europa ska stängas
Reportage | 2012-12-23 Även publicerad i AmnestyPress #5/2012 |
Qasim klättrar in i en övergiven byggnad i Alexandra-parken. Det är dock riskabelt att sova här då det inte går att fly om fascisterna kommer.
Från sin vitkalkade balkong kan chefen för kustpolisen på den grekiska ön Symi ana konturerna av Turkiets kust som ligger sju sjömil bort.
– Jag kan inte sova på natten, säger Dimos Karageorgos, som har ansvaret för att vakta EU:s yttersta gräns.
Under några få veckor kom över 100 immigranter och flyktingar med båt till Symi och det ryktas om att ytterligare 200 personer är på väg.
I skydd av natten kastas immigranterna i vattnet på den norra delen av ön. På morgonen går de över bergen och kommer ned genom Symis smala gator tills de når turistområdet vid hamnen. Ankomsten av ”de illegala”, som de kallas, fick den kvinnliga polischefen att gråtande gå till borgmästaren då hon bara hade plats för sex personer i häktet. Där finns nu nästan 100 personer som ”lever som djur” som den lokala läkaren Xanthos Tsabikos uttrycker det.
Läkare utan gränser och det grekiska flyktingrådet kritiserar att öns häkte har kraftig överbeläggning, att barn och vuxna spärras in tillsammans och att de sanitära förhållandena gör att det finns risk för att sjukdomar sprids. Immigranterna i häktet har tillgång till en toalett och en vattenkran.
På ett folkmöte enades öns medborgare om att immigranterna inte är välkomna på denna grekiska ö som har 2 600 fasta invånare. Symi är drabbat av ekonomisk kris, stängningar av skolor och kraftiga budgetnedskärningar. Några medborgare föreslog att de skulle inkalla det högerextrema partiet Gyllene gryning eller själva avlägsna immigranterna med våld. Myndigheterna har under tiden flyttat en mindre grupp av immigranterna till huvudstaden Aten.
– Vad ska vi göra? Det finns inte plats för fler på ön, säger kaféägaren Lefteris Terezakis och gör sig till tolk för stämningarna på ön:
– De måste sättas på en båt och tvingas iväg härifrån.
Dimos Karageorgos på ön Symi.
Det är inte bara på Symi som Grekland, som befinner sig på randen till statsbankrutt kompromisslöst slår ned på immigranter och flyktingar. Med stöd av Frontex, EU:s gemensamma insatsstyrka, har den grekiska regeringen stängt människosmugglarnas port mot Europa, landgränsen mot Turkiet i Evros-regionen (se Amnesty Press nummer 1/2011). Under en rad år har uppemot 90 procent av alla immigranter till Europa kommit denna väg men sedan augusti har Grekland placerat ut 1 800 poliser längs gränsen. Dessutom är ett stängsel under uppförande. Resultatet är att medan det tidigare kom
2 000 personer över gränsen varje vecka sjönk antalet i september till 30 personer. Det har fått människosmugglarna att istället ta den farligare vägen över havet. I september kostade det 60 personer livet då en båt med immigranter sjönk utanför Turkiets kust. Över hälften av de omkomna var barn.
I början av augusti inledde också den grekiska polisen, under namnet Operation Xenios Zeus, storslagna razzior som ska städa upp i den undre världen bland de uppskattningsvis 1–2 miljoner immigranter som utan tillstånd lever i Grekland. Över 30 000 människor har förhörts och 2 600 personer har fängslats i väntan på deportation.
– Regeringen vill sända ett budskap om att Grekland inte är ett obevakat område där vem som helst kan komma in, sade Nikos Dendias, minister för allmän ordning, när Operation Xenios Zeus inleddes.
Operation Xenios Zeus innebär att alla med mörk hudfärg kontrolleras av polisen.
Utöver detta upplever Aten en våg av rasistiskt motiverat våld mot immigranter som slås ned på öppen gata. FN:s flyktingorgan UNHCR har registrerat 83 fall under årets nio första månader men tror att antalet är långt högre. Våldet länkas samman med fascistiska grupper som har anknytning till Gyllene gryning, ett nazistiskt parti som har 18 platser i parlamentet och som enligt opinionsundersökningar idag har ännu större stöd än de sju procent som gav partiet sin röst i juni.
I augusti kastade en grupp mörkklädda män på motorcyklar in en brandbomb i en moské i Pireus i utkanten av Aten och några månader tidigare träffades en alban av ett svärd som en maskerad motorcyklist svingade mot honom. Parlamentsledamöter från Gyllene gryning har också själva direkt deltagit i överfall och trakasserier. På Youtube finns videoupptagningar, bland annat när parlamentsledamoten Girogos Germenus och en grupp på 40 män krossar en immigrants bod på en marknad. Parlamentsledamöter har haft immunitet men efter dessa våldsdåd har immuniteten upphävts och även parlamentsledamöter ska kunna ställas inför rätta.
Det eskalerande våldet har gjort att Navi Pillay, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, nyligen uttryckte stark oro över att polisen inte verkar vara i stånd – eller helt enkelt inte vill – skydda offren. Amnesty International krävde i augusti att den grekiska regeringen tar itu med det rasistiska och främlingsfientliga våldet.
I Alexandra-parken i Aten döljer sig en grupp afghanska unga män. I skogsbrynet har de spritt täcken och låga grenar används för att hänga kläder och plastpåsar som innehåller deras få ägodelar; en extra T-tröja och några cigaretter.
– Vi turas om att hålla utkik efter polisen och fascisterna, berättar 17-åriga Ali.
Han har slagit sig ihop med vännerna Hossain, Hamid och Qasim, alla minderåriga afghaner. De sover i skogsbrynet, på taket till en kiosk eller i en av de övergivna byggnaderna i parken. Alla fyra har med hjälp av människo-smugglare rest från Afghanistan till Grekland utan sina föräldrar.
Qasim har kommit till Europa för att finna arbete medan Ali säger att han är förföljd. Hans föräldrar är döda och han var tvungen att fly till Europa då han fruktade för sitt liv efter att ha hjälpt amerikanerna i Afghanistan genom att peka ut talibaner.
Hamid försökte nyligen gömma sig under en lastbil som från hamnstaden Patras skulle vidare till Italien men han upptäcktes och skickades tillbaka till Aten.
Många immigranter i Grekland hoppas komma vidare in i Europa.
Människosmugglarna kräver 4 000 Euro (knappt 35 000 kronor) för att ordna vidare transport från Grekland och det är omöjligt för pojkarna att få ihop pengarna.
– Så snart jag får chansen så kommer jag att resa från Grekland. Min dröm är att få studera, säger Ali.
Han anser att det är omöjligt att få asyl i Grekland. Vid sin ankomst till landet fick Ali ett dokument där det står att han måste lämna Grekland inom 30 dagar. Medan vi pratar med Ali kommer en grupp grekiska joggare förbi.
– Se upp! Gyllene gryning är på väg!, ropar de.
Ali tolkar det som ett skämt och sitter kvar. Han berättar att fascisterna dyker upp ett par gånger i veckan och då kommer i grupper på 10–15 personer i syfte att klå upp immigranter.
Elias Anagnostopoulos, chef för Amnesty Internationals grekiska sektion, säger att han med tiden blivit alltmer förlägen över att vara grek:
– Polisens operation har fått kodnamnet Xenios Zeus, vilket betyder den som bjuder främlingar välkommen. Det tycker jag är ironiskt. När ett samhälle är i kris så är det de svagaste som får betala priset. Det är det som nu händer med immigranterna.
Amnesty anklagar den grekiska regeringen för att kränka immigranters rättigheter genom massarresteringar på grund av hudfärg och genom att hålla folk inspärrade i överfulla och eländiga förvar. Elias Anagnostopoulos betonar att Grekland har rätt att föra sin egen immigrationspolitik och han förstår att landet är i djup kris.
– Man ska dock respektera mänskliga rättigheter och de konventioner som man har undertecknat, påpekar han. Att vara immigrant är inget brott. Fängslande bör vara den sista utvägen.
Polisen har ansvaret för asylprocessen i Grekland men generellt tar polisen i Aten bara emot 20 asylansökningar i veckan. Kritiker menar att Grekland helt enkelt inte har en asylpolitik, bara en deportationspolitik.
– Genom att inte acceptera asylansökningar riskerar myndigheterna att bryta mot principen om non-refoulement, det vill säga att någon skickas tillbaka till ett hemland där det är stor risk för att personen blir utsatt för människorättskränkningar. Det finns dokumenterade fall där minderåriga har skickats tillbaka och satts i fängelse eller har blivit torterade och i några fall har dödats, slår Elias Anagnostopoulos fast.
Nära Amnesty Internationals kontor bor den 17-årige afghanen Ghulam med sin 16-åriga hustru och parets dotter, som är sex månader gammal.
– Här är värre än i Iran, säger Ghulam.
Familjen tillhör hazara-folket och flydde först från Afghanistan till Iran för att undkomma talibanerna. Hazarerna, som är shiamuslimer, utsattes för svåra övergrepp när talibanerna styrde Afghanistan 1996–2001.
Ghulam visar oss genom en smal, mörk gång förbi ett demolerat kök in till det rum på fyra kvadratmeter där han bor med sin fru och sitt barn. Rummet är en del av ett ”Afghan Hotel”, ett utbrett fenomen i Aten där grekiska uthyrare ger logi åt afghaner som saknar uppehållstillstånd och tar ut höga priser. På golvet ligger några täcken, annars är rummet tomt.
Nyligen när Ghulam arbetade med att hämta sopor fick han stryk av en fascistgrupp.
– Jag försökte fly därifrån men de skickade två hundar efter mig. Två män höll fast mina händer medan två andra män slog mig i magen och huvudet med ett järnrör. Jag skrek och grät men även om det fanns andra människor som såg det var det ingen som hjälpte mig. De sade att jag skulle vara stilla för annars skulle männen komma tillbaka och då kanske slå ihjäl mig.
Ghulam fick tag på polisen efter överfallet men de ansåg att eftersom gärningsmännen hade försvunnit var det inget polisen kunde göra. Andra källor berättar om tillfällen när polisen krävt pengar för att ta emot en anmälan. Enligt väljarundersökningar röstade nästan hälften av de grekiska poliserna på Gyllene gryning vid valet i juni.
Ghulam vågar inte längre lita på någon:
– Jag törs inte längre gå ut från bostaden för att arbeta eller handla.
Flyktingpojkarna går varje dag runt till kyrkor i Aten som delar ut mat. Boxhandskarna har de hittat bland sopor.
Grekland har tidigare vädjat till EU om att ta ansvar för immigranter och flyktingar men hittills har de övriga medlemsländerna inte visat någon vilja att dela ansvaret, till exempel genom att ta emot en del av de människor som vill söka asyl. Mariella Michailidou, socialarbetare och barnansvarig på det grekiska flyktingrådet, vill att EU omprövar sin inställning:
– Vi kan inte kalla oss för en union när vi har länder som Sverige som erbjuder tak över huvudet och ekonomisk hjälp till barn medan de här lever som hemlösa och inte ens får mat. Det måste finnas ett sätt att fördela de människor som kommer till Europa.
Mariella Michailidou möter i sitt dagliga arbete barn som lever under ”horribla och omänskliga” förhållanden. Hon anser att Grekland har visat att landet inte är i stånd att ta emot immigranterna. De flesta länder, däribland Sverige, har suspenderat Dublin II-förordningen, som annars innebär att asylsökande ska sortera under det land de först kommer till. Sverige skickar inte tillbaka asylsökande till Grekland men det krävs att personen själv lyckas ta sig till Sverige för att få sin asylan-sökan prövad.
Tillbaka på ön Symi i det Egeiska havet berättar den lokala läkaren Xanthos Tsabikos att han erbjudit polisen att ta emot en del av de nyanlända immigranterna. Läkaren har sängplatser och där råder goda hygienska förhållanden. Polisen säger dock nej.
– Om jag bara kunde samla ihop tio män så skulle jag gå och hämta immigranterna med våld men jag är den ende på ön som vill hjälpa. Jag är ensam!, utbrister Xanthos Tsabikos.
Den kommentaren får Lefteris Papakalodoukas, öns borgmästare, att dra på smilbanden. Han anser att problemet är långt större än läkaren förstår. Enligt borgmästaren kan ökommunen bara betala löner till de 40 anställda i socialtjänsten och den lokala polisen i ytterligare två månader.
– Utöver detta ekonomiska problem så har vi blivit tvingade att ta emot de illegala immigranterna.
– Vi är inga rasister. Vi har själva varit immigranter en gång i tiden men det är omöjligt för Grekland att bära bördan ensam, poängterar han och anklagar EU för att svika de grekiska öarna.
Vid hamnen går Dimos Karageorgos, chefen för kustpolisen, in från sin vitkalkade balkong. Arbetet kallar. Greklands militära ledning är på väg till Symi för krismöte om situationen. Enligt Dimos Karageorgos har Frontex-styrkan skickat förstärkning till området i form av patrullbåtar, helikoptrar och övervakningsflyg.
Kommendören anser att strömmen av människor som söker sig till Europa utgör ett hot mot alla europeiska välfärdsstater, bland annat för att immigranterna arbetar utan tillstånd för nästan ingen lön.
– Dessa människor vill inte stanna i Grekland, de vill komma till Nordeuropa. Om Grekland faller så faller också Europa, anser Dimos Karageorgos.
Text: Thomas Aue Sobol och Lasse Telling Bild: Steven Achiam
Fotnot: Artikeln har tidigare publicerats i den danska tidningen Kristeligt Dagblad. Översättning: Ulf B Andersson
Läs också Grekland: Flyktingar och migranter jagas av polis och högerextremister (Rapport från Amnesty 19 dec 2012)
Reportage | 2012-12-23 Även publicerad i AmnestyPress #5/2012 |