Kvinnoförtryck i Afghanistan

Läst & Sett | 2007-12-21
Av: Ida Lindström
Även publicerad i AmnestyPress #5/2007

»Tusen strålande solar«
Khaled Hosseini
Övers. Johan Nilsson
Wahlström & Widstrand

Författaren målar upp en historia som är allting annat än positiv. Med avsmak för verklighetens Afghanistan får man följa två kvinnors öden som flätas samman i en tragedi utan slut. Mariam är en flicka som växer upp i det fattiga Herat. Mot sin vilja tvingas hon gifta sig med en äldre man, vän till hennes rike far som inte gärna vill veta av henne.

Laila är 20 år yngre än Mariam och växer upp i Kabul. Laila går till synes en ljusare framtid till mötes då hennes far har en liberal syn på världen och Afghanistans framtid. Inbördesstriderna i landet blir dock en drastisk förändring i Lailas liv, liksom för de flesta i Kabul.
Redan i första kapitlet av Tusen strålande solar fängslas jag av intriger som skildras på ett föredömligt sätt. Att Mariams vardag består av obefintlig uppskattning speglas väl i samtal mellan henne och hennes mor:
»Vad skulle det tjäna till att sätta en flicka som dig i skola? Det vore samma sak som att polera en spottkopp.«

Den ständiga bitterheten mot Mariam och livet är avskyvärd men konstigt nog finner jag ändå förståelse för modern i takt med att hennes förutsättningar beskrivs.

Känslor av förbannelse, medlidande och hoppfullhet är påtagliga men även om det mesta i boken fokuserar på miserabla förhållanden så lämnas plats för en kärlekshistoria. Lailas tonårskärlek, Tariq, lämnar Kabul under oroligheterna och i sin förödande tillvaro längtar Laila efter att få återse sin kärlek. Genomgående i boken finns en strimma hopp om att livet för Mariam och Laila ska bli bättre och det är med spänning som man läser vidare.
Boken ger ett trovärdigt intryck av livet för Afghanistans kvinnor och den bidrar till nya reflektioner över hur krig förändrar människors liv.

Text: Ida Lindström

Läst & Sett | 2007-12-21
Av: Ida Lindström
Även publicerad i AmnestyPress #5/2007