Den fredliga motståndsmannen

Med ickevåld som metod har Issa Amro kämpat mot bosättningar och ockupationen i 20 år. För det har han arresterats, kidnappats, misshandlats, åtalats och dragits in i juridiska processer. Han är en av årets Right Livelihoodpristagare. Amnesty Press stämde träff med honom i Hebron när nyheten om priset just blivit känd, men först måste Issa Amro smita ut från sin egen, militariserade, stadsdel.

Issa Amro väntar på de israeliska bosättarnas "visning" av den numera nästan folktomma marknaden i Hebrons gamla stadskärna. Foto: Joakim Medin

Issa Amro fanns inte när problemen med de israeliska bosättarna och ockupationen av Hebron först började. Men han kan minnas hur det ännu fanns en fullt levande stadskärna när han var ett litet barn.

Han föddes 1980 mitt i den gamla staden och brukade varje morgon vakna till ljudet av frukt- och grönsaksförsäljarna nedanför fönstret. Han minns att han cyklade runt i de stenbelagda gränderna och besökte kamelmarknaden.

Hebron var på den tiden en marknadsplats som lockade människor från hela Västbanken. Hans pappa brukade hålla honom i handen för att inte tappa bort honom i folkhavet.

– Jag blir fortfarande glad av att gå på gatorna här och tänka på den tiden. Det är en av mina främsta drivkrafter. Mina barndomsminnen får mig att fortsätta kämpa för att föra tillbaka livet till det här området, nu när det har blivit en spökstad, säger han.

Issa Amro intervjuas om priset i den idag i stort sett nedstängda gamla stadskärnan i Hebron. Hans barndomshem ligger i närheten i en stängd militärzon. Foto: Joakim Medin

Den palestinska människorättsförsvararen Issa Amro är en av 2024 års mottagare av Right Livelihood Award, som kommer delas ut i Stockholm den 4 december. När vi ses är det fortfarande oktober och det har bara gått ett par dagar sedan han fick beskedet. Priset tillfaller både honom och den organisation han bildade 2007, Youth Against Settlements, som bekämpat israeliska mark- och bostadsstölder i Hebron med enbart ickevåldsmetoder.

Vi träffas vid ett litet hål-i-väggen-kafé i Hebrons gamla stadskärna, i samband med att han ger en intervju till två palestinska tv-kanaler om priset, som ofta kallas det alternativa fredspriset. Han passar på att möta så många journalister som möjligt eftersom han inte vet när han får nästa chans.

– Det har varit utegångsförbud i hela min stadsdel Tel Rumeida sedan fem dagar, med bara en lucka för att komma ut på morgonen och en för att komma tillbaka på kvällen. Men idag var alla checkpoints stängda så jag var tvungen att smita ut. Jag vet inte om jag kan komma hem senare idag, säger han.

Issa Amros grannhus bebos av illegala bosättare som vaktas dygnet runt av värnpliktiga israeliska soldater. Bilden är tagen 2023 Foto: Sofie Axelsson

Huset där han växte upp ligger bara 150 meter från platsen där vi ses, men Issa Amro kan inte återvända dit heller. Barndomshemmet ligger i ett av det flertal områden som den israeliska armén har klassat som en stängd militärzon.

Den sedan många år extrema situationen i Hebron började med att ett gäng bråkiga hotellgäster vägrade lämna sina rum. 1968, ett år efter att Israel hade inlett sin ockupation av Västbanken, checkade en grupp israeliska extremister in på stadens största hotell. De kom för att fira en judisk högtid. Men efteråt förskansade de sig och stannade kvar, och hänvisade till att marken blivit lovad det judiska folket av gud.

Israeliska myndigheter intervenerade och flyttade gruppen till en närbelägen militärbas. Men de återvände inte hem. Senare under 1968 etablerades den illegala bosättningen Kiriyat Arba precis bredvid Hebron. Ett tiotal år senare inleddes en ny fas när extrema bosättare därifrån började ta över delar av Hebrons gamla stadskärna, med stöd och beskydd av den israeliska armén – i strid mot internationell lag.

Issa Amro kom in i berättelsen som en ung student år 2003, mitt under det andra palestinska upproret, intifadan. Han beskriver sig som självisk på den tiden.

– Jag studerade till ingenjör i Hebron och min enda framtidsplan var att jag skulle doktorera och sedan lämna Palestina. Men under mitt sista studieår stängde den israeliska armén ned universitetet. Jag blev förkrossad, kom hem och sökte på Yahoo efter hur man gör en revolution. Lyckligtvis handlade de första träffarna om medborgarrättsrörelsen, om antiapartheid-rörelsen och om Gandhi, berättar han.

De palestinska butiksägarna har fått bomma igen sedan huvudgatan Shuhada Street varit avstängd för dem de senaste tre decennierna. Här och var har bosättarna i stället satt upp egna skyltar. Foto: Joakim Medin

Inom kort organiserade han ett större antal likasinnade studenter som tog över campusområdet med en icke tillståndsgiven ockupation. Efter några månader lyckades de få igenom sina krav och universitetet kunde öppna igen.

För Issa Amro blev det här en livsförändrande händelse. Efter att han hade tagit sin examen bestämde han sig för att stanna kvar och fortsätta kämpa för sitt folk med civil olydnad som motståndsmetod. Under de följande åren etablerade han flera människorättsgrupper och ickevåldsnätverk. Däribland Youth Against Settlements som startades upp för att lära palestinierna i stadsdelen Tel Rumeida, som upplevt stora problem med att ett fåtal bosättare stjäl mark och bostäder, att dokumentera sin vardag.

– Det viktigaste jag introducerade var att de började använda videokameror för att dokumentera bosättarnas och arméns våld. Både för att sprida medvetenhet om vad som händer, men också som en form av skydd. Bosättarna lever under civil lag och vi lever under militär lag. Det är alltid vi som blir arresterade när det sker en incident, eftersom vi anses skyldiga tills vi kan bevisa motsatsen.

Issa Amros arbete uppmärksammades snart av israeliska och internationella människorättsgrupper och journalister, som även de dokumenterade bosättarnas och arméns framfart i Hebron. Det gjorde honom också tidigt till en måltavla för fysiska attacker, dödshot, arresteringar och åtal. Men han har vägrat ge upp.

Vi lämnar kaféet och tar oss längre in i gränderna i gamla staden. Bara enstaka butiker har numera öppet här. Det finns knappt längre några kunder när de som brukat bo här har tvingats bort av armén.

1994 mördades 29 palestinier i ett attentat utfört av en högerextrem bosättare i Ibrahimmoskén i Hebron. Foto: Joakim Medin

Ett hårt slag mot hela stadskärnan kom redan för 30 år sedan när området i princip delades på mitten, och palestinier fick begränsat tillträde till den ena halvan. Det omedelbara skälet var att den israelisk-amerikanska högerextremisten Baruch Goldstein, som bodde i den närbelägna bosättningen Kiriyat Arba, 1994 gick in i den historiska Ibrahimmoskén här i Hebron och öppnade eld rakt in i fredagsbönen. 29 palestinier mördades i attentatet. Efter att kravaller brutit ut spärrades stora sektioner av för palestinier, däribland huvudgatan Shuhada Street.

Sedan många år går bosättarna på lördagar på ”guidade visningar” här i den palestinskkontrollerade halva stadsdelen, med militär eskort. Av palestinierna beskrivs ”visningarna” snarare som en marsch eller maktdemonstration. Här och var har deltagarna sprejat judiska Davidsstjärnor på fasaderna de passerat. Samtidigt har de sprejat över symboler för palestinsk identitet.

Issa Amros kvarter ligger i närheten, men är avstängt av den israeliska militären och han har smitit ut för intervjun. Först nästa dag lyckas han ta sig hem igen. Foto: Joakim Medin

Israels nuvarande minister för nationell säkerhet, den kontroversiella Itamar Ben-Gvir som tillhör Israels religiösa ytterhöger, har flera gånger gått med i de här visningarna i Hebron. Ben-Gvir bor i det närbelägna Kiriyat Arba. När israelisk media hälsade på honom i hemmet för några år sedan hade han ett porträtt av massmördaren från dådet i Ibrahimmoskén, Baruch Goldstein, på sin vägg.

Issa Amro står och spanar vid ett strategiskt gatuhörn, men just den här lördagen kommer det inte några bosättare.

– De vill försöka pressa undan de sista palestinierna härifrån. Våra flaggor och symboler är inte tillåtna här, samtidigt som de sätter upp fler israeliska flaggor. Och ju fler tomma gator och marknader vi får, desto fler fattiga och arga människor får vi här.

Inte alla reagerar fredligt på frustrationen som detta väcker. När Amnesty Press först anländer till Hebron är det en stad med fullständigt trafikkaos. Den israeliska armén har spärrat av samtliga infarter till staden som en slags kollektiv bestraffning. Den 1 oktober genomförde två palestinska unga män från Hebron ett blodigt attentat i Tel Aviv där de mördade sex israeler och en georgisk man. Hamas tog på sig ansvar för dådet.

Vad tänker Issa Amro, ickevåldsaktivisten, om ett sådant dåd? Han kallar det samtalets viktigaste fråga.

– Jag väljer ickevåldet som metod eftersom det är rätt väg att gå. Jag tror inte det löser några problem att döda israeler och är helt emot dödandet av civila. Men så mycket kan jag säga, att det som görs mot oss här är det som får folk att genomföra sådana här saker. Det som främst göder hatet och våldet och antisemitismen nu, det är ockupationen och apartheidsystemet här.

Hebron har en helt unik situation på så sätt att inte bara området runt staden är ockuperat, utan bosättare flyttat in i byggnader mitt i gen gamla stadskärnan. Foto: Joakim Medin

Sedan Gazakrigets utbrott i oktober förra året har det skett en tydlig upptrappning av trakasserierna och hoten. Redan samma dag som Hamasattacken mot Israel ägde rum, den 7 oktober, kidnappades Issa Amro av soldater och bosättare. De misshandlade honom och försökte vräka honom från Youth Against Settlements hus.

Först efter 16 dagar vann han en juridisk strid och fick huset åter. Han har fått delar av sin terrass förstörd, citrusträd stulna, och flera övervakningskameror har förstörts eller stulits.

De upprepade utegångsförbuden gör det svårt att lämna hemmet. Och armén, som använder ansiktsigenkänningskameror, har blockerat hans aktivistvänner från att besöka honom, så det är bara internationella besökare som numera kommer förbi. Ensamheten kryper sig på.

Hur orkar du fortsätta med din aktivism under så här extrema förhållanden?

– Jag har inte något annat val. Det är inte lätt och man måste vara kreativ, men jag känner att det är ett ansvar jag har gentemot mitt folk. Och det hjälper att få ett sådant här pris också. Du vet, jag har blivit misshandlad, arresterad, åtalad, dömd i militärdomstol, jag har till och med blivit kallad terrorist. Det här priset gör att jag i stället kallas en försvarare, som verkligen gör skillnad för mitt folk. Det är väldigt viktigt för mig.

Text: Joakim Medin

Israeliska bostadsbolag skyltar öppet om att det går att köpa hem i Hebron, trots att inflyttning till ett ockuperat område strider mot internationell rätt. Foto: Joakim Medin

FAKTA:

Youth Against Settlements

Issa Amro grundade YAS 2007 med målet att ge palestinier en starkare röst i kampen mot ockupationen. Gruppens främsta mål är att mobilisera palestinier i alla åldrar, men särskilt ungdomar, till fredligt motstånd mot bosättningar och den israeliska ockupationen. Öppna Shuhadagatan: Kampanj som minns massakern i Ibrahimi-moskén 1994 och kräver att huvudgatan i gamla Hebron, som fortfarande är stängd för palestinier, öppnas. Kameradistribution: 2006 delade YAS ut 20 000 kameror till palestinska familjer i Hebron för att dokumentera och exponera våld från israeliska bosättare och soldater. Idag fortsätter dokumentationen med hjälp av mobilkameror. Skoleskort: 2019, efter att den internationella observatörsstyrkan tvingats lämna Hebron, började YAS-volontärer eskortera palestinska barn till skolan för att skydda dem från våld och attacker från bosättare.

Hebron

Sedan 1997 kontrolleras östra Hebron, område H2, av israelisk militär som skyddar de inflyttade bosättarna. Bosättningarna är olagliga enligt internationell rätt. Situationen i östra Hebron har inneburit att den palestinska befolkningen utsätts för systematiska trakasserier och våld, dokumenterat av bland annat organisationen B’Tselem. Flera våldsdåd från militanta palestinska grupper har riktats mot bosättare. 2023 publicerade Amnesty rapporten Automated Apartheid om hur ansiktsigenkänning begränsar palestinska invånares fria rörlighet.

LÄS MER:

Ny rapport från organisationen B'Tselem om israeliska soldaters övergrepp mot palestinier i Hebron: Unleashed - Abuse of Palestinians by Israeli soldiers in the center of Hebron

En resa till Hebron, från 2022

50 år av ockupation, från 2017