Färöarna: Tabu kring abort bryts

På Färöarna är abort ett tabu som kan splittra familjer och vänkretsar. Lagstiftningen som ligger till grund för abortförbudet kritiseras av både anhängare och motståndare för att vara för otydlig och gammaldags och för att få allvarliga konsekvenser för både gravida och läkare. Men här upphör enigheten och åsikterna går isär om lagen bör skärpas eller mildras.

Björk Tyril Sadembou arbetar på Pro Vita. Foto: Tróndur Dalsgarð

Den har fina öron, lätt öppen mun och små sammanknipna ögon. Modellen av det lilla fostret av gummi ligger i Björk Tyril Sadembous kupade händer.

– Det är bäst att visa fram det i handen. Då kan man bättre se vilken storlek det faktiskt har, säger hon.

Vi befinner oss på anti-abortorganisationen Pro Vitas kontor. Kontoret har utsikt över hamnen, där små fiskebåtar och större trålare ligger och vaggar framför de gräsbevuxna bergen som omger en av världens minsta huvudstäder, Tórshavn. På väggarna hänger tavlor och foton på gravida kvinnor, foster i livmodern och små söta bebisar.

Björk Tyril Sadembous, som är koordinator i organisationen, berättar att modellen representerar ett foster på cirka 12 veckor, och att hon tar med sig den när hon besöker skolor eller går på möten med kristna grupper. Pro Vita delar även ut de små modellerna till gravida kvinnor som är tveksamma och söker råd. Så att de ska veta vad de dödar om de väljer abort, säger Björk Tyril Sadembous:

– Det är ju inte bara en klump celler. Det är ett välskapt barn. Det behöver bara utvecklas lite innan det kommer till världen.

Pro Vita är den mest inflytelserika anti-abortorganisationen på Färöarna och ger råd till tveksamma gravida kvinnor samt konkret stöd till gravida eller nyblivna mammor som behöver hjälp i vardagen; en tur med barnvagnen, en hjälpande hand med städningen eller samtal om vardagsproblem.

– De saker som jag skulle använda min mamma till kan vi också hjälpa den gravida med, nära där hon bor, förklarar Bjørk Tyril Sadembous och visar runt i Pro Vitas källare, där pamfletter med titeln ”Försvar för ofödda” förvaras sida vid sida med gummimodeller av foster i livmodern, skötunderlägg och leksaker.

Tórshavn är huvudstad i Färöarna som ligger mellan Skottland och Island. Foto: Erik Christensen/Wikimedia

När Danmark införde fri abort 1973 följde inte Färöarna efter. Öriket behöll den danska lagstiftningen som infördes 1956, men som egentligen bara var en justering av ett abortförbud från 1937.

Lagen förbjuder abort, men med fyra undantag; om den gravida kvinnans liv är i fara, om fostret är allvarligt sjukt, om graviditeten beror på incest eller våldtäkt eller om kvinnan inte kan ta hand om barnet. Men undantagen ska tolkas av den gravida kvinnans läkare och en gynekolog, som båda ska godkänna eller avslå aborten. Det skapar osäkerhet för den som vill göra abort och gör att ett okänt antal färöiska kvinnor varje år gör resan över Atlanten till Danmark, där de måste betala mellan 6 000 och 12 000 kronor på privata sjukhus för att få aborten utförd. 

– Fram till helt nyligen var dock inte abort något som det talades om i den offentliga debatten på Färöarna, säger Turið Maria Jóhansdóttir.

Hon är sekretariatschef på Amnestys färöiska sektion, vars kontor med två anställda ligger bara 20 steg från Pro Vitas.

– Frågan om abort har varit väldigt tabubelagd på Färöarna, och fram till helt nyligen dominerades samtalet av abortmotståndare. Deras retorik var ganska hård, så det var svårt att stå upp och säga att man var för en friare lagstiftning på området. På Färöarna känner alla varandra, och man har många relationer med varje individ. Du är också nära dem du är oense med, så du kan förlora vänskap, du kan förlora möjligheter. Det är många känslor som står på spel i den här frågan, säger hon och visar det lilla kontoret, där kampanjmaterial om samtycke och hbtqi-personers rättigheter ligger på golvet.

Turið Maria Jóhansdóttir på Amnesty hoppas på förändring. Foto: Amnesty/Färöarna

Turið Maria Jóhansdóttir berättar att Amnesty arbetar för att avskaffa landets abortförbud och sätta kvinnors mänskliga rättigheter och hälsa i centrum för en ny lag. Det är en ståndpunkt som länge varit kontroversiell i det mycket familjeorienterade samhället:

– Vi har väldigt starka familjeband och lägger stor vikt vid att bilda familj. En riktig färöisk kvinna är en mamma. Och så finns det konservativa och religiösa krafter som påverkar kulturen.

Men tabut börjar sakta brytas. Och flera studier, lanserade av bland annat den färöiska socialdemokratin, visar att det finns stöd i befolkningen för en mindre restriktiv abortlagstiftning.

När Maria Tórgarð en sommar står med ett positivt graviditetstest i handen tvivlar hon inte på att hon vill göra abort. Men så börjar en kafkalik process av meningslös kontakt med flera läkare. Det slutar med att hon besöker akuten men inte heller där får hon någon hjälp. 

— Jag blev hemskickad i ovisshet och hade en känsla av att de bara drog ut på tiden så att jag inte skulle göra abort, säger Maria Tórgarð, som i dag bor i Stockholm och jobbar som filmregissör. Jag kunde inte få någon information om abort, inte ens om hur det gick till eller om jag kunde få tillgång till abort eller inte.

Maria Tórgarð har trätt fram och berättat om en kaotisk process när hon ville göra abort. Foto: Esther Kofoed Sørensen och Hannah Aurora Almstrup

Det var först när Maria Tórgarð slutligen hotade med att resa till Danmark och få aborten utförd där, som en dansk läkare i Tórshavn gick med på att utföra ingreppet. Men processen var kaotisk och tedde sig slumpmässig för Maria Tórgarð, som valde att träda fram offentligt och berätta sin historia så att andra inte skulle känna sig lika ensamma som hon.

– Jag trodde inte att jag kände någon som hade gjort abort. Men det visade sig att det gjorde jag. Det var bara ingen som pratade om det, säger hon.

Det är okänt hur många kvinnor som har gått igenom samma process som Maria Tórgarð. Eller hur många som ansöker om abort och får avslag.

– Många av oss känner kvinnor som har rest till Danmark för att göra abort, eller kvinnor som beställer abortpiller på nätet. Men vi vet inte antalet. Vi måste stoppa denna praxis som tvingar desperata kvinnor in i osäkerhet och utsätter dem för psykisk press. Vi måste respektera att det finns kvinnor som vill göra abort. De måste kunna få göra abort med värdighet och respekt, säger Turið Maria Jóhansdóttir, som har kickstartat Amnestys kampanj för en abortlag som sätter kvinnors rättigheter i centrum.

När USA:s högsta domstol i juni 2022 rev upp rätten till abort, som hade införts genom ett domslut 1973, blossade debatten upp rejält på flera håll i världen. Även på Färöarna.

I frågestunden i Färöarnas parlament, Lagtinget, den 7 september 2022 tog den unga socialdemokratiska lagtingsledamoten Ingilín D. Strøm till orda och uppmanade regeringen att ta bort landets abortförbud.

Landets dåvarande socialminister Sólvit Nolsø svarade omgående. För även om han förklarade sig hålla med om behovet av en ny och uppdaterad lag, underströk han att "...den nuvarande huvudprincipen att livet ska skyddas bör givetvis också vara huvudprincipen i en framtida lag."

Det låter kanske inte som så mycket, men för organisationer som Frítt Val, som är för kvinnans rätt att välja, sågs denna ordväxling i landstinget som ett nytt genombrott i debatten.

– Folk har blivit mer medvetna om kvinnans perspektiv och har börjat reflektera över sin egen inställning till abort. Det är verkligen bra, säger Barbara Gaardlykke Apol, som sitter i Frítt Vals styrelse.

Barbara Gaardlykke Apol deltog i en debatt för sex år sedan och mötte en storm av hat när hon menade att abortfrågan borde ses ur kvinnans synvinkel. Foto: Tróndur Dalsgarð

Hon har också varit suppleant för färöiska Socialdemokraterna i det danska folketinget (riksdagen) på Christiansborg.

Frítt Val grundades 2018 och till skillnad från Pro Vita får Frítt Val inga statliga medel och drivs därför av frivilliga utan stor budget. Men med kampanjen ”Min abort” har de lyckats samla in anonyma berättelser från kvinnor i ett försök att avstigmatisera abort.

Berättelserna är olika. Vissa kvinnor har rest till Danmark, andra har lyckats göra abort på Färöarna. Men det kvinnorna har gemensamt är att de pratar om att möta ett sjukvårdssystem som motarbetar dem och åsidosätter deras önskan om att bestämma över sin egen kropp. Och att de upplevt att de borde känna skam över att vilja göra abort.

Barbara Gaardlykke Apol minns att hon för sex år sedan som 21-åring deltog i en debatt om abort som representant för ett ungdomsparti. Då argumenterade hon för att saken borde ses mer ur kvinnans synvinkel. Debatten lades ut på nätet och Barbara Gaardlykke Apol fick ett hav av meddelanden:

– Det var direkta hatmejl. Allt från att jag skulle brinna i helvetet till att jag förtjänade att bli oralt våldtagen. Det var så avskyvärt. Det var första gången jag förstod hur mycket folk kunde gå på om man pratar om fri abort. Och att det kan få konsekvenser när man framträder och säger att kvinnor ska bestämma själva.

Barbara Gaardlykke Apol sitter i Frítt Vals styrelse och tror att det finns möjlighet att ändra inställningen till abort även om det är långt kvar innan Färöarna får fri abort. Foto: Tróndur Dalsgarð

Barbara Gaardlykke Apol är starkt kritisk till den kvinnosyn som hon menar ligger bakom den färöiska abortlagen:

– Det är ju ett omyndigförklarande av kvinnan. Man säger indirekt; "Vi tror inte att du är i stånd att bedöma om du ska göra abort eller inte. Låt läkaren bedöma det”. Det handlar ju om makt, det här. Att kvinnor inte ska ha en för stor roll i samhället och att deras primära roll är i hemmet.

Politiskt visar en ny undersökning att åtta av 33 ledamöter i det färöiska lagtinget (före nyvalet 8 december 2022) vill ta bort abortförbudet. Det låter kanske inte så mycket, men Barbara Gaardlykke Apol blev positivt överraskad:

– Kanske har vi en chans att förändra något här. Men kommer vi att kunna införa fri abort inom en snar framtid? Jag tror inte det. Från politiskt håll finns det fortfarande en vision om att man vill ha noll procent aborter samtidigt som man säger att man vill att kvinnan ska bestämma själv. Det hänger inte riktigt ihop.

Gynekologen Diana Reynstind har länge försökt hålla sig utanför debatten om abort.

– Den är så präglat av frågor om moral och känslor, suckar hon vid en telefonintervu.

Men efter att ha arbetat tre år som gynekolog på Landssygehuset i Thorshavn har hon ändå valt att träda fram och dela sin oro. Hon upplever att hon som läkare har oönskad makt när en kvinna, efter samråd med sin egen läkare, ansöker om abort. 

– Jag har 20 minuter på mig att bedöma om en kvinna uppfyller kriterierna för abort. Jag känner inte kvinnan och det är obehagligt att jag förväntas göra en moralisk bedömning av henne. Jag önskar att det enorma beslutet inte låg i mina händer, säger Diana Reynstind.

Hon säger att de kvinnor som ansöker om abort ofta känner till lagstiftningen ganska väl – och vilka undantag den innehåller. Det leder till ett förnedrande rollspel mellan läkare och patient, menar Diana Reynstind:

– Jag måste presentera lagen som den ser ut. Och kvinnorna vet att de måste säga att deras ångest riskerar att bryta ut eller att de överväger självmord. Lagen lägger ansvaret för ett beslut angående den gravida kvinnans liv och familj på mig istället för kvinnan själv.

Abortförbudet innebär också att läkare riskerar upp till två års fängelse om de gör abort på en kvinna som inte uppfyller lagens kriterier.

– Den risken hänger alltid över ens huvud. Och visst håller jag mig inom lagens ramar, men om en kvinna nu spelar in mig i smyg med en mobiltelefon kan jag riskera att hamna inför domstol, säger Diana Reynstind.

Anti-abortorganisationen Pro Vita menar också att den färöiska abortlagen behöver moderniseras så att den inte ger så mycket makt åt den enskilde läkaren. Men organisationen ser helst att lagen skärps, så att exempelvis undantaget som tillåter abort om fostret är allvarligt skadat, eller då graviditeten är ett resultat av våldtäkt och incest, tas bort.

– När du har en kvinna som har blivit våldtagen behöver hon hjälp och är i en dålig situation. Men det förändrar inte barnets värde. Det är inte barnets fel att fadern var en ond person. Du och jag har rätt att leva oavsett våra föräldrar, och det har barnet också. Vi tycker att lagen borde återspegla det; att alla barn har ett värde och rätt till liv, säger Björk Tyril Sadembous och understryker att hon givetvis föredrar den nuvarande abortlagen jämfört med de lagar om fri abort som finns i Färöarnas grannländer.

Barbara Gaardlykke Apol ser abortfrågan som en maktfråga. Foto: Tróndur Dalsgarð

Från dansk sida har man försökt med olika åtgärder för att säkerställa att färöiska kvinnor får tillgång till abort, men med varierande framgång.  

År 2004 startade Kvindeligt Selskab och Kamal Qureshi, talesperson för jämställdhet i danska Socialistisk Folkeparti, en insamling för att göra det möjligt för färöiska kvinnor som reser till Danmark för att göra abort,  att kunna ansöka om att få rese- och vårdkostnader täckta. Detta fick den färöiska regeringen att skicka brev till alla färöiska läkare för att påminna dem om landets abortförbud och kräva att de skulle hålla sig inom lagen. Som en direkt följd sjönk aborttalen på Färöarna.

– Det är otroligt smärtsamt för färöingar när danskarna blandar sig i inrikespolitiska angelägenheter, så även om den danska sidan vill gott så riskerar man bara att flytta fokus från ämnet till den dansk-färöiska politiska situationen, säger Turið Maria Jóhansdóttir på Amnestys färöiska kontor.

Hon understryker dock att hon personligen uppskattar påtryckningarna utifrån och internationella påtryckningar, som är en inbyggd del av Amnestys arbete.

– Vi märker att det är dags nu. Att vi måste göra något åt ​​det här. Och att vi som rörelse kommer att stå starka, särskilt när vi jobbar tillsammans med andra som Frítt Val, säger Turið Maria Jóhansdóttir.

En utmaning är att det är väldigt få kvinnor som vill träda fram och prata offentligt om att de tvingas resa utomlands för att göra abort. Konsekvenserna är för stora.

– När hela samtalet har handlat om hur hemskt abort är, hur skamligt och syndigt det är, och när du vet att i deras ögon är du en syndig, skamlig person, kan det vara gränsöverskridande att stå fast för det man tror på, säger Turið Maria Jóhansdóttir.

När Maria Tórgarð valde att träda fram och berätta sin aborthistoria gjorde hon det för att hon kände att hon var i en privilegierad situation. Hon kommer från en icke-religiös bakgrund och riskerade inte att bli utfryst från sin familj eller grupp av vänner. Andra har inte samma tur, poängterar hon:

– Jag tror att skälet till att lagen fortfarande finns kvar är för att det inte pratas om den och att aborttalen är så låga. Då måste allt vara bra, tänker man. Men ju fler berättelser som kommer fram, desto mer bryter vi tabut och tvingar dem att se att lagen skapar problem.

Nora Rahbek Kanafani

Fotnot: Denna artikel publiceras också i danska Amnestys tidning. Översättning: Katarina Bergehed

Fakta/ Så ser den färöiska abortlagen ut

När Danmark införde fri abort 1973 valde den färöiska regeringen att behålla den tidigare lagen som ursprungligen utarbetades 1937 med vissa justeringar 1956.

Detta innebär att abort i princip är förbjudet, men kan utföras i vissa fall:

• Om en graviditet äventyrar den gravida kvinnans liv eller hälsa

• Om befruktningen beror på kriminella handlingar, till exempel våldtäkt eller incest

• Om fostrets genetiska sammansättning är en fara för dess hälsa eller liv

• Om den gravida kvinnan bedöms vara oförmögen att ta hand om barnet.

Fakta/Färöarna

Huvudstad: Tórshavn (Torshamn)
Politik: Dansk överhöghet från 1814. Ockuperat av Storbritannien under andra världskriget. Fick inre självstyre 1948. Står utanför EU trots att Danmark är medlem. Färöarna ger ut egna frimärken och har egna landslag i flera idrottsgrenar. Vid valet till lagtinget den 8 december 2022 blev socialdemokraterna största parti. Färöarna väljer också två ledamöter av danska folketinget.

Fisket är den viktigaste exportprodukten och landets fiskeavtal med Ryssland har fått kritik efter invasionen av Ukraina 24 februari 2022.

Yta: 1 399 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 54 000.

Homofrågan ledde till nyval

Den 10 november 2022 meddelades att nyval hade utlysts till Färöarnas parlament, lagtinget. Jenis av Rana, minister för utrikes- och kulturfrågor i den färöiska koalitionsregeringen hade då avskedats av lagmannen (premiärministern) Bárður à Steig Nielsen för att undvika att koalitionsregeringen fälldes genom en misstroendeförklaring i lagtinget. Nyval utlystes till 8 december.

Förutom val till lagtinget väljs också två representanter från Färöarna till danska folketinget. Det väckte stort uppseende när Jenis av Rana, som tillhör det det värdekonservativa kristna partiet Miðflokkurin, förklarade att hans parti under inga omständigheter skulle stödja de danska Konservatives partiledare Søren Pape Poulsen som dansk statsministerkandidat. Anledningen var att han är öppet homosexuell.

År 2016 röstade lagtinget för att även samkönade par ska få rätt att gifta sig. Den nya äktenskapslagen gav dock kyrkan fortsatt rätt att i kyrkliga bröllop undanta samkönade par. Regeringen ville i höstas ha igenom en lagändring där även ett barns medmammas efternamn skulle kunna anges i kyrkoböckerna men Jenis av Rana förklarade att han vägrade gå med på detta.

Färöarna har betraktats som ett land med starka homofobiska fördomar men under senare år har attityderna delvis förändrats och den årliga Prideparaden i Tórshavn brukar samla en tiondel av landets befolkning.

Vid nyvalet den 8 december 2022 deltog 88 procent av de röstberättigade. Socialdemokraterna blev största parti med 26,6 procent och bildade 22 december regering med republikanska Tjóðveldi och det progressiva partiet Framsókn.

Ulf B Andersson