Oron stiger i Gambia

I Gambia var glädjen står när Adama Barrow tog över som president 2017. Nu växer dock protester mot att Barrow har backat från sitt löfte att sitta kvar i tre år. Samtidigt har den tidigare presidenten Yahya Jammehs anhängare samlats och kräver att ex-diktatorn ska få återvända hem från sin exil i Ekvatorialguinea.

reportage | 2020-03-16
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2020
Tre år räcker anser demonstranter i Gambias huvudstad Banjul den 16 december 2019.

Tre år räcker anser demonstranter i Gambias huvudstad Banjul den 16 december 2019. Foto: Romain Chanson/ AFP/TT

Den 27 januari uttryckte Marta Colomer, biträdande Amnestychef för Väst- och Centralafrika, oro över utvecklingen i Gambia och sade att den påminner om ”oroväckande ekon från Gambias brutala historia”.

– Myndigheterna måste omedelbart och villkorslöst frige alla de som har gripits för att ha utövat sin rätt till fredliga protester. Vi uppmanar dem också att öppna stängda radiostationer och frige gripna journalister. Alla attacker mot mediernas frihet måste upphöra, sade Marta Colomer.

Den 26 januari hade anhängare av rörelsen ”Three Years Jotna Movement” (Tre år räcker) samlats i utkanten av huvudstaden Banjul. Demonstrationen hade först tillåtits men förbjöds senare. Oroligheter utbröt när demonstranterna försökte tåga mot Banjuls centrum och polisen använde tårgas.

137 personer greps och det förekom obekräftade uppgifter om att tre personer hade dödats. Den 27 januari stängdes också radiostationerna Home Digital FM och King FM som anklagades för uppviglande budskap. ”Three Years Jotna Movement” förbjöds då regeringen anser att den ”olagligt försöker avsätta den konstitutionellt valda regeringen”.

18 februari 2017. Adama Barrow blir president i Gambia och hyllas på landets självständighetsdag.

18 februari 2017. Adama Barrow blir president i Gambia och hyllas på landets självständighetsdag. Foto: Chrisroberts-192 /Wikimedia

Bakom krisen i Gambia ligger president Adama Barrows beslut att sitta kvar som president. När han under dramatiska former (se Amnesty Press nummer 1/2017) kunde tillträda som president lovade han att sitta i tre år varefter val skulle hållas. Förra året meddelade Barrow att han planerar att sitta kvar som president i fem år, vilket konstitutionen medger. Detta har lett till att tusentals gambier gått ut på gatorna och protesterat.

 Yahya Jammeh tog makten i en kupp 1994 och styrde Gambia till början av 2017.

Yahya Jammeh tog makten i en kupp 1994 och styrde Gambia till början av 2017. Foto: IISD/Earth Negotiations Bulletin/Wikimedia

Barrow besegrade överraskande Yahya Jammeh i valet i november 2016. Jammeh, som styrt landet som diktator efter militärkuppen 1994, vägrade dock avgå och först efter militära påtryckningar från det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas lämnade Jammeh makten och gick den 18 januari 2017 i exil i Ekvatorialguinea.

Adama Barrow har fått lovord för att landet är på väg att avskaffa dödsstraffet och har återinträtt i ICC, Internationella brottmålsdomstolen. En Sannings- och försoningskommission började förra året kartlägga brott, däribland mord, påtvingade försvinnanden och våldtäkter, under Jammehs styre.

Yahya Jammeh har dock kvar anhängare i Gambia och tusentals demonstranter samlades den 16 januari för att stödja ex-diktatorns krav på att få återvända hem från Ekvatorialguinea.

Ulf B Andersson

Amnesty Press nummer 1/2017.

Amnesty Press nummer 1/2017.

Läs mer från Amnesty Press

Här föds ett nytt Gambia (4 mars 2017)

Gambia lämnar ICC – ”en domstol för förföljelse av afrikaner” (26 oktober 2016)

Oppositionella grips i Gambia (2 september 2014)

Val i Gambia bojkottas av nästan hela oppositionen (4 april 2013)

Gambiska aktivister går till regional domstol för slopat dödsstraff (20 december 2012)

President Jammeh: ”Homosexuella ska ut ur landet” (26 maj 2008)

reportage | 2020-03-16
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2020