BOKMÄSSAN2018: Mänskliga rättigheter under attack

300 personer mördades år 2017 för att de försvarade de mänskliga rättigheterna. I flera länder ses de som ett hot mot ekonomisk utveckling och kampen mot terrorism. – Mänskliga rättigheter har nästan blivit ett dåligt ord, sade moderatorn och korrespondenten Cecilia Uddén på lördagens seminarium ”MR-försvarare med livet som insats” på Bokmässan i Göteborg.

reportage | 2018-09-29
Av: Jennie Aquilonius

Demonstration i New York den 17 mars 2016 efter mordet på Berta Cáceres i Honduras. Foto: Amnesty International

Berta Cáceres mördades i mars 2016. Hon var urfolksledaren som kämpade för mänskliga rättigheter i Honduras – och mot ett vattenkraftbygge vid floden Gualcarque.

Berta Cáceres är en av många som har fått sätta livet till i kampen för mänskliga rättigheter. Enligt Front Line Defenders var det under förra året omkring 300 personer som mördades för att de försvarade mänskliga rättigheter.

Claudia Arenas, tidigare regional chef för Latinamerika på Forum syd, deltar på seminariet ”MR-försvarare med livet som insats” på Globala torget på Bokmässan. Hon upplever att utvecklingen går bakåt. Särskilt utsatta är människor i Latinamerika som försvarar sina land- och miljörättigheter.

– De attackeras av stater och företag som ser dem som fiender mot ekonomisk utveckling, säger Claudia Arenas.

Sofia Hedström är enhetschef för kampanj och påverkan på Jordens vänner. Organisationen får ständiga rapporter om hur MR-försvarare åtalas, förföljs, utsätts för våld och mördas – särskilt i Latinamerika och mer specifikt Brasilien.

– Bara förra året blev nästan 200 personer mördade för att de försvarade miljön. 60 procent av dem kommer från Latinamerika, de flesta från Brasilien. Våra partners i Brasilien har svårt att försvara miljön på grund av alla hot från bland annat företag, säger Sofia Hedström.

Claudia Arenas, tidigare regional chef för Latinamerika på Forum syd och Sofia Hedström, enhetschef för kampanj och påverkan på Jordens vänner. Foto: Jennie Aquilonius

Claudia Arenas och Sofia Hedström är inte ensamma om att uppleva en backlash för mänskliga rättigheter. Seminariet leds av Sveriges Radios utrikeskorrespondent Cecilia Uddén. Hon berättar om hur hon introducerade sig själv för en ambassadör i ett av de länder som hon rapporterar från. Han såg ogillande på henne och sade ”Ah, du är en av de där reportrarna som är väldigt intresserade av mänskliga rättigheter”.

– Mänskliga rättigheter har blivit något besvärligt, nästan ett dåligt ord, eftersom det, enligt många regeringar, försvårar kampen mot terrorismen, och enligt andra ledare bromsar den ekonomiska utvecklingen, säger Cecilia Uddén.

Hon berättar om hur demokratin och yttrandefriheten är under attack världen över. Aktivister, bloggare, journalister och vanliga människor som uttrycker sina åsikter på sociala medier grips. Nyhetssajter släcks ner och multinationella företag förvägrar arbetare rätten att organisera sig.

EU är inte heller fredat. Marita Ulvskog (S) har suttit i EU-parlamentet i nio år och under den tiden har hoten mot mänskliga rättigheter alltid funnits på agendan, men frågan är starkare nu än tidigare. Det finns politiska krafter inom unionen som vill se en ny era med mindre mänskliga rättigheter och mindre frihet.

– Journalister har till exempel dödats i attacker och Europeiska unionen försöker nu ta reda på om de mördades på grund av att de skulle göra avslöjanden om hur de mänskliga rättigheterna inte fungerar tillräckligt bra inom medlemsstater, säger hon.

Cecilia Uddén, moderator och utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, Marita Ulvskog, Europaparlamentariker (S), Claudia Arenas, tidigare regional chef för Latinamerika på Forum syd och Sofia Hedström, enhetschef för kampanj och påverkan på Jordens vänner. Foto: Jennie Aquilonius

Marita Ulvskog poängterar samtidigt att majoriteten av medlemsländerna är för anständighet och demokrati. Men det finns problem i vissa delar av Europa, som Ungern och Polen.

– Var fjärde vecka har vi en stående punkt under EU-sessionerna där vi går igenom listan med problem som rör kvaliteten på demokratin i medlemsländerna. Vi försöker sätta fingret och ljuset på det och säga att det här är inte acceptabelt. Ibland fungerar det, ibland fungerar det inte.

Marita Ulvskog berättar hur den socialdemokratiska gruppen i EU nyligen hade ett möte med Rumäniens premiärminister Viorica Dăncilă och EU-minister. De skulle fatta beslut om att göra samkönade relationer och äktenskap olagliga.

– Det blev starka reaktioner i gruppen. De åkte hem och dagen efter fick vi ett meddelande om att de hade bestämt att förslaget inte skulle läggas fram, säger hon.

Mötet uppges ha varit stormigt.

Cecilia Uddén, moderator och utrikeskorrespondent på Sveriges Radio. Foto: Jennie Aquilonius

I nuläget har samkönade par som vill formalisera sitt förhållande ingen rätt till registrerat partnerskap eller äktenskap i Rumänien. Efter ett medborgarinitiativ ska en folkomröstning hållas första helgen i oktober om att skriva in i Rumäniens konstitution att ett äktenskap bara kan vara mellan en kvinna och en man. Om 30 procent av de röstberättigade deltar kommer resultatet godkännas. Amnesty International, ILGA-Europe och ECSOL vände sig i september till Rumäniens konstitutionsdomstol med farhågor om att en planerad folkomröstning kan resultera i diskriminering av samkönade pars rättigheter.

Konstitutionsdomstolen i Rumänien har sagt ja till att folkomröstningen får hållas men i veckan slog domstolen fast att samkönade par har samma rättigheter som heterosexuella par.

Sofia Hedström menar att EU:s beslut och handlingar ofta visar på att ekonomi går före mänskliga rättigheter. De vägledande principerna om mänskliga rättigheter borde bli bindande, säger hon. Jordens vänner får återkommande rapporter om att det inte fungerar med frivilliga åtaganden.

– Mänskliga rättigheter måste komma först, i vilket beslut som än fattas, säger hon.

Enligt Claudia Arenas handlar problemet också om att människor har blivit bekväma. Många tar demokrati och mänskliga rättigheter för givna och har glömt varför FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948, efter två världskrig.

– Den negativa trenden mot mänskliga rättigheter och jämlikhet växer överallt. Från EU till Filippinerna och Brasilien. Alla som jobbar för en mer rättvis och hållbar värld måste jobba tillsammans nu, säger hon.

Är vi inte tillräckligt oroliga? undrar Cecilia Uddén.

– Nej, svarar Claudia Arenas snabbt.

Jennie Aquilonius
[email protected]