Peru: Kvinnogrupper rasar mot amnesti för Fujimori

En politisk kris med flera ministeravgångar är resultatet efter att den tidigare presidenten Alberto Fujimori beviljats amnesti för sina brott i Peru. Kvinnoorganisationer menar att benådningen innebär att en person som gjort sig skyldig till några av de värsta kränkningarna av kvinnors mänskliga rättigheter nu har släppts på fri fot.

Alberto Fujimori inför rätta i september 2008. Han var president i Peru 1990-2000. Foto: Iamtheboo/Wikimedia

Den 24 december 2017 meddelades att Perus president Pedro Pablo Kuczynski benådat ex-presidenten Alberto Fujimori, som suttit i fängelse för att avtjäna ett 25-årigt straff för korruption och människorättsbrott.

– Detta urvattnar alla åtgärder regeringen kan tänkas göra för att skapa ett samhälle utan våld, eftersom man har frigivit en av de värsta förövarna när det gäller kvinnors mänskliga rättigheter, säger Liz Meléndez, som är ordförande för organisationen Flora Tristán kvinnocenter.

Hon säger att Alberto Fujimori var ansvarig för en politik under 1990-talet som ledde till att många tusentals andinska bondekvinnor utsattes för tvångssteriliseringar. Det är en anklagelse som den tidigare presidenten nu inte kommer att bli utredd eller bestraffas för, eftersom han åtnjuter amnesti.

– Denna straffrihet är skandalös, säger Liz Meléndez.

Hon hävdar att det finns en dokumentation av över drygt 2 000 fall av steriliseringar, som dessutom hade kunnat vara betydligt större.

Misstron mot landets regering har ökat ytterligare eftersom president Pedro Pablo Kuczynski utnämnt 2018 till ett år ”för dialog och försoning” för att rättfärdiga straffeftergiften gentemot den tidigare presidenten.

Konferens vid Flora Tristán kvinnocenter i samband med planeringen av en demonstration mot våld riktat mot kvinnor. Vid mikrofonen står organisationens ordförande Liz Meléndez. Foto: Mariela Jara/IPS

Peru har specifika lagar och bedriver offentliga satsningar mot könsbaserat våld. En sådan lag är den som är riktad mot så kallade femicide, mord på kvinnor.

Men trots lagarna är våldet mot kvinnor omfattande i landet. Statistik från departementet för kvinnofrågor, MIMP, visar att 991 kvinnor mördades mellan 2009 och 2017, medan ytterligare 1 275 kvinnor utsattes för mordförsök. Det innebär ett snitt på tio sådana mord i månaden i Peru, ett land med knappa 32 miljoner invånare.

Enligt MIMP föll 116 kvinnor offer för sådana mord under förra året, och i en stor majoritet av fallen var förövaren en person som kvinnan hade en relation med.

Trots lagarna mot våld riktat mot kvinnor uppger hela sju av tio peruanska kvinnor att de ofta utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld från sina partners. Detta enligt en folkhälsoenkät som genomfördes under år 2016.

Under slutet av förra året genomförde Ombudsmannakontoret, som är ett fristående statligt organ, en kampanj mot det våld som drabbar landets kvinnor samtidigt som 2018 utsågs till ett ”år för jämställdhet och icke-våld mot kvinnor”.

Patricia Sarmiento vid Ombudsmannakontoret berättar för IPS att hennes organ genomfört flera satsningar för att bekämpa våld inom familjen. Ett exempel är utbildningar av poliser och jurister för att motverka inställningen att medling är en lämplig metod för att hantera mäns våld mot kvinnor.

Patricia Sarmiento vid det fristående statliga Ombudsmannakontoret. Foto: Mariela Jara/IPS

– Det är oacceptabelt, säger Patricia Sarmiento till IPS.

En annan satsning handlar om att polisen ska ha de resurser som behövs för att kunna erbjuda våldsoffer de skyddsåtgärder de kan vara i behov av. En rapport från Ombudsmannakontoret som bygger på en genomgång av rättsfall visar att många av de kvinnor som blivit mördade i landet tidigare hade anmält sina partners för misshandel.

– I ett av fallen hade en kvinna gjort fyra polisanmälningar utan att bli erbjuden skydd. Sådant ska bara inte få ske, säger Patricia Sarmiento.

Hon menar att lagarna mot våld mot kvinnor måste kompletteras med den budget det krävs för att kunna tillämpa lagstiftningen – tillsammans med andra satsningar mot det könsbaserade våldet.

– Annars blir lagen bara en papperstiger, säger Patricia Sarmiento.

Flera lokala organisationer oroar sig samtidigt för i vilken utsträckning landets regering är beredd att arbeta mot det våld som landets kvinnor drabbas av. Liz Meléndez menar att det viktigaste är att stärka det förebyggande arbetet.

– Det handlar bland annat om att se till att skolorna bedriver en sexualundervisning där genusfrågor står i centrum, något som tyvärr fortfarande är oklart med nuvarande regering, säger Liz Meléndez.

Mariela Jara
IPS/Lima

Läs också

Peru: Historic opportunity for the state to end the impunity created by granting grace to Alberto Fujimori in the case of Pativilca (Amnesty International 25 januari 2018)

Peru: Rumours of pardon for Fujimori must not distract from efforts to seek justice for victims (Amnesty International 20 oktober 2017)

Peru: Don’t Give Fujimori Special Treatment (Human Rights Watch 6 juli 2017)

Peru: Further informatiom: Over 2,000 women once again denied justice (Amnesty International 5 augusti 2016)

Läs mer från Amnesty Press

Peru: Tvångssteriliserade kämpar för upprättelse (17 oktober 2012 – även i nummer 3/2012)

Den långa vägen till upprättelse (22 november 2007 – även i nummer 4/2007)

Upprättelsen dröjer i Peru (21 oktober 2005)

»Vi ber om rättvisa – inget mer« (8 mars 2005 – även i nummer 1/2005)

Peru:”Över 69 000 personer dog eller försvann” (28 augusti 2003)