Massakern Uganda vill dölja

Ett drygt år efter vad som beskrivs som en brutal massaker i Kasese i Uganda saknas den oberoende undersökning som bland andra Amnesty International och Human Rights Watch efterlyser. Minst 150 människor beräknas ha dödats och över 180 personer har gripits anklagade för mord, förräderi och terrorism, men inte en enda militär eller polis har förhörts eller gripits.

Abdellahi Halakhe från Amnesty International. Foto: Privat

– Ugandas regering har sagt att man ska genomföra en undersökning av händelserna. Vi vill ha dem kartlagda av en oberoende kommission och att de skyldiga ställas till svars, men tyvärr har nästan ingenting hänt, konstaterar Abdellahi Halakhe, Amnesty Internationals sakkunnige och utredare för Östafrika.

Det var den 26-27 november 2016 som oroligheter som skulle resultera i en blodig massaker inleddes. Det skedde i Kasese, en mindre stad som är huvudort i regionen Rwenzori i västra Uganda, just på gränsen till Demokratiska republiken Kongo.

En del av regionen är ett av flera traditionella kungadömen från förkolonial tid, som är underordnade Ugandas centralmakt men har ett visst självstyre. Dessa traditionella kungadömen ogiltigförklarades av Milton Obote, landets president 1980-85, men hans efterträdare Yoweri Museveni återupprättade deras status 1995.

Till en början gjordes detta för att vinna röster. Men just det här kungadömet, Rwenzururu och dess kung Charles Wesley Mumbere, har istället i ökande omfattning hamnat i opposition till regeringen som anklagat kungadömet för att sträva efter att skapa en utbrytarstat i strid mot gällande författning.

Våldet är heller inte nytt; så sent som i juli 2014 dödades minst 92 människor i liknande oroligheter sedan polisstationer och arméposteringar attackerats och ugandiska säkerhetsstyrkor var inblandade i det dödandet som följde.

Det var mot denna bakgrund och ökande spänningar i regionen som soldater i november 2016, i samverkan med polisen, började intensifiera sin patrullering i Kasese. På morgonen den 26 november trängde sig soldater ur säkerhetsstyrkorna in i kungadömets kontor i centrum av staden.

Åtta obeväpnade medlemmar av det kungliga gardet dödades av soldaterna. Händelsen hade provocerats fram av en brandbomb som kastats mot soldaterna, hävdade militären, en uppgift som inte har gått att få bekräftad.

Poliser i Kasese den 1 december 2016. Kung Charles Wesley Mumbere greps efter sammanstötningarna och är åtalad för terrorism men är fri mot borgen. Foto: Badru Katumba/AFP/TT

Det här ledde till att enskilda invånare och en del medlemmar ur det kungliga gardet hämnades; sex polisstationer på mindre orter i regionen attackerades. Sammanlagt 14 polismän dödades av hugg från machetes. Tillkallade regeringsstyrkor svarade med att skjuta ihjäl 32 civilpersoner, och flertalet personer som utförde attackerna mot polisstationerna dödades.

Senare på kvällen den 26 november 2016 hade soldater och poliser i en samordnad aktion omringat kungens palats i Kasese och dess omgivande bostäder. Försök till förhandlingar genomfördes under natten och morgonen. Kung Mumbere greps och fördes bort av polis.

Ögonvittnen berättade senare hur ett bepansrat fordon strax efter lunchtid trängde in på området, och att ett 20-tal soldater öppnade eld mot människor inne på området som också utsattes för beskjutning från raketgevär. Flera byggnader fattade eld.

Filmade inslag på ugandisk teve och foton skildrade hur soldater griper män, bakbinder dem och i vissa fall även misshandlar dem, och hur döda kroppar samlats i högar längs vägkanter eller har dumpats i buskage.

Reportern Hope Mafaranga bevakade händelserna och efterspelet till dem för dagstidningen New Vision. Hon berättar att uppgifterna om antalet döda i början varierade stort, och att bevis för att barn hörde till offren undanhölls.

– Det var bara de officiella siffrorna och kommentarerna som vi fick ta del av, mycket tystades ner och många var rädda för att berätta men det står klart att barn dödades och att det fortfarande finns de som saknar och söker efter anhöriga.

Pressen är frispråkig i Uganda, men uppmanas att hålla tyst när det gäller regeringskritiska frågor – eller känsliga händelser som massakern i Kasese. Foto: Peter Nygren

Baserat på kartläggningar och bedömningar som bland annat Amnesty International och Human Rights Watch har gjort dödades minst 150 personer, sannolikt fler, i massakern. Minst 15 av dessa var barn. 16 av de dödade var poliser.

Veckorna efter händelserna arresterades över 180 personer, som enligt myndigheterna är misstänkta för mord, förräderi, terrorism och andra brott. Inte en enda av de poliser eller soldater som deltog har förhörts eller åtalats för dödandet under de två dagarna.

Den högste ansvarige för den militära operationen var brigadgeneral Peter Elwelu – som senare blev befordrad och fortfarande är i tjänst. Han försvarade insatsen och betecknade den som ”motiverad och genomförd med det våld som situationen krävde”.

Abdellahi Halakhe är av en annan åsikt:

– Det stod klart att mer våld än vad som var befogat användes och det mesta tyder på att det förekom vad som kan beskrivas som summariska avrättningar och det saknades respekt för mänskliga rättigheter vid arresteringarna.

Under det år som har gått har människorättsorganisationer gång på gång framfört krav på en grundlig undersökning. Men frågan har på olika sätt förhalats.

Polis störde och stoppade en minnesstund i huvudstaden Kampala några veckor efter massakern, och en parlamentarisk kommitté som påbörjade en undersökning stoppades i sitt arbete efter ett regeringsingripande i december 2016. Till detta ska läggas att möjligheterna att få ett detaljerat svar på vad som hände försvåras av att de flesta av de överlevande civila som kan vittna är fängslade.

Vittnen har hotats av militären och medier i Uganda har haft svårt att rapportera. Gripandet av en välkänd journalist, Joy Doreen Biira, och ett åtal för ”stöd till terrorism” fick kollegor att vara försiktiga i sin rapportering.

– Det förekommer samtal till redaktionsledningarna med uppmaningar om att hålla tyst, säger Hope Mafaranga.

Ugandas president Yoweri Museveni har styrt Uganda sedan 1986. Foto: U.S. Department of State

Kasese-massakern, och många andra viktiga frågor, har hamnat i skymundan för en annan het fråga i Uganda. Debatten har i flera månader varit intensiv om ett förslag till ändring av författningen gällande den högsta tillåtna åldern för en valbar president.

Den övre gräns som gäller är 75 år, men denna ska enligt förlaget slopas. Detta gör det möjligt för Yoweri Museveni, som har styrt Uganda sedan 1986, att återigen väljas till president om fyra år när han är 77 år.

– Media, oberoende organisationer och enskilda personer som uttalat kritik mot presidenten, hans familj eller frågan om åldersgränsen har blivit arresterade och åtalade, lokaler har genomsökts och i vissa fall konfiskerats av säkerhetsstyrkor, berättar Abdellahi Halakhe.

Förslaget om åldersgränsen har under hösten lett till en rad demonstrationer och protestaktioner, som i flera fall har slagits ner brutalt av polisen.

Samtidigt har massakern i Kasese för ett år sedan hamnat i mediaskugga och fallit i glömska.

Peter Nygren
[email protected]

Läs mer

Uganda: I Am Still a Prisoner, Says King Mumbere (The Monitor 27 maj 2017)

Uganda: Denounce unlawful killings and ensure accountability in aftermath of deadly clashes (Human Rights Watch tillsammans med en rad andra organisationer 26 maj 2017)

Human Rights Watch Submission to 60th Ordinary Session of the African Commission on Human and Peoples' Rights (Human Rights Watch 12 maj 2017)

Uganda: Ensure Independent Investigation into Kasese Killings (Human Rights Watch 15 mars 2017)

Uganda: Denounce unlawful killings and ensure accountability in aftermath of deadly clashes (Amnesty International 28 november 2016)

Läs mer om Uganda från Amnesty Press

Trycket ökar på Ugandas medier (27 december 2017)