Rick Halperin: ”Kritiken mot dödsstraffet påverkar”

reportage | 2003-10-23

Rick Halperin besökte förra veckan Sverige på inbjudan av Amnestys Aktionsgrupp mot dödsstraffet(AMD).

Rick Halperin bor och arbetar i Texas. Det är ett Texas som enligt honom själv är en delstat fylld av hat. Delstaten står för en tredjedel av alla avrättningar trots att invånarantalet är mindre än 10 procent av landets befolkning. I Texas finns det cirka 8 000 Amnestymedlemmar. Hot och trakasserier tillhör vardagen för dödsstraffsmotståndarna.

– Vi är ensamma och maktlösa och ser inget i framtiden som kan ändra detta, sade Halperin. Det bästa jag kan göra är att höja frågan om dödsstraffet i USA och hoppas att det händer något.

Det positiva är att det ständigt kommer nya medlemmar som vill arbeta mot dödsstraffet i Texas.

– Men vi talar om att det är så hemskt att de flesta slutar arbeta efter tre år, sade Halperin.

Rick Halperin hoppas få leva åtminstone
en dag i ett USA utan dödsstraff.Rick Halperin är forskare vid Southern Metodist University i Dallas och är specialiserad på människorättsfrågor. Förra veckan besökte han Stockholm och Uppsala, inbjuden av Amnestys Aktionsgrupp mot dödsstraffet, AMD.

– USA är en enorm människorättsförbrytare, sade Halperin.

USA har, enligt Halperin, fler metoder än något annat land i världen för att avrätta människor. Giftinjektionen är den vanligaste avrättningsmetoden men även elektriska stolen, gas, hängning och arkebusering används.

  • Två av dessa fem metoder är nazimetoder, hävdade Halperin.
    Gasen som USA använder sig av, Cyklon B, är samma gas som användes i gaskamrarna i det naziockuperade Polen för 60 år sedan.

Halperin drar paralleller mellan tankesätten bakom Förintelsen och dödsstraffet i USA; att en del människor förtjänas att utrotas. I Nazityskland tillät man avrättningar av mentalsjuka, förståndshandikappade och ungdomsbrottslingar. Detta tillåts i USA idag.

Dödsstraffet i USA handlar i mångt och mycket om hudfärg och pengar. I den amerikanska befolkningen är fördelningen mellan vita och afroamerikaner 81 procent mot 12 procent. På Death Row är denna siffra 44 procent vita mot 51 procent afroamerikaner.

– Hudfärgen har betydelse. Vita som mördar vita hamnar i dödscell. Det händer nästan inte alls att en vit som mördar en färgad avrättas, sade Halperin.

De flesta i USA som riskerar dödsstraff är för fattiga för att ha råd med en egen advokat. De åtalade får då en advokat utsedd av staten men om kompetensen och engagemanget sägs inte mycket. Det har förekommit att advokater har somnat under rättegången.

De flesta personer som sitter i dödscell är mentalt sjuka. Det finns dessutom utländska medborgare som avrättas utan att upplysas om rätten att kontakta sitt lands ambassad eller konsulat. Även ungdomsbrottslingar avrättas.

Ett av problemen med att avskaffa dödsstraffet är dess långa historia i USA. När britterna koloniserade USA på 1600-talet infördes de brittiska lagarna och då började tillämpningen av dödsstraffet. På 1800-talet ägde den första hängningen rum. 88 år senare användes den elektriska stolen för första gången.

1972 stoppades alla avrättningar sedan USA:s Högsta domstol konstaterat att dödsstraffet bröt mot konstitutionen på grund av att det godtycke som präglade avkunnandet av dödsdomar. 1976 justerades dödsstraffslagstiftningarna och Högsta domstolen beslöt att straffet kunde tillåtas. Året därefter återupptogs avrättningarna.

Allt fler människor i USA blir medvetna om hur godtyckligt många människor dömts till döden. Delstaten Illinois har tömt sina dödsceller och upphört med avrättningarna. I flera andra delstater har det rests krav på moratorium och Högsta domstolen har uttalat sig mot avrättningar av förståndshandikappade. Men Bushadministrationen förespråkar hårda straff och ökad användning av dödsstraffet.

Rick Halperin framförde två önskemål vid sitt besök på ABF- huset i Stockholm. Han vill att vi blir mer medvetna om dödsstraffet i USA och att vi blir aktiva mot dödsstraffet eller ännu mer aktiva än vad vi är idag.

– När ni skickar ett brev eller ett fax så gör det skillnad. Den ständiga kritiken påverkar, sade Halperin.

Halperin tror och hoppas på att dödsstraffet är avskaffat innan han dör:
– Jag vill leva åtminstone en dag i ett USA fritt från dödsstraff!

Text och bild: Emma Forsberg
praktikant Amnesty Press

På Rick Halperins hemsida
http://people.smu.edu/rhalperi/
kan du följa hans informationsarbete mot dödsstraffet.

reportage | 2003-10-23