Missförhållandena i svenska häkten

Kriminalvårdsstyrelsen bemöter Amnestys och Europeiska tortyrkommitténs kritik av missförhållandena i svenska häkten. 1 100 nya fängelseplatser ska byggas för att minska på trycket i kriminalvården. Det föreslår Kriminalvårdsstyrelsen i den lokalförsörjningsplan som lämnades till regeringen den 21 juni.

Tidigare i år har Sverige mottagit skarp kritik av den Europeiska tortyrkommittén för missförhållandena i landets häkten. I Amnestys årsrapport 2004 finns uppgifter om överbeläggning, brist på dagsljus i cellerna, dålig luft, brist på gemensamhetsutrymmen och ingen motion för de häktade.

Också Alvaro Gil-Robes, Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter som var på besök i Sverige i april, riktade hård kritik mot de svenska häktesförhållandena. Gil-Robes tyckte att antalet häktade med restriktioner var otroligt högt och han ifrågasatte det faktum att häktade sitter inlåsta 23 av dygnets 24 timmar.

Kronobergshäktet i Stockholm har under våren polisanmälts av arbetsmiljöverket för brott mot förbudet att låsa in intagna i andra rum än celler. Ibland har intagna låsts in på kontor, och andra har placerats i avvisiteringsburar, där det är full insyn och där de intagna tvingas sitta för att få plats.

Kronobergshäktet i Stockholm

• Det är naturligtvis jättetråkigt att vi tvingas överbelägga, men just nu finns ingen
  annan lösning på problemet. Rättssäkerheten sätts i gungning om vi inte tar emot personer som bör häktas. Överbeläggningen är det primära problemet som får den omedelbara konsekvensen att de häktade får mindre gemenskap, och färre besök eftersom gemensamhetslokalerna tyvärr måste användas som celler när det är fullt, säger kriminalvårdsinspektör Jan Strand till Amnesty Press.

Häktet Huddinge är ett annat häkte som fått ta emot kritik. De intagna nekas besök på grund av överbeläggningen och arbetsmiljön för de som arbetar på häktet har kritiserats. Per Rådling, pressansvarig för häktet Huddinge, är oroad över situationen:

• Det här ett stort bekymmer för oss. Det råder platsbrist på kriminalvårdsanstalterna i hela Stockholmområdet. Möjligheten till besök måste tyvärr begränsas när det är fullt, eftersom vi då inte har några lokaler för besökare och intagna att umgås i. Lokalerna måste användas som celler.

Enligt uppgifter har förskrivningen av antidepressiva mediciner också ökat i landets häkten.

• Jag förstår att man lätt drar parallellen att de intagna mår så pass dåligt i häktena till följd av problemen med överbeläggningen att de måste ges antidepressiva mediciner. Jag kan dock inte på något sätt bekräfta den frågan. När det gäller medicinering så är vår allmänna inställning att det är sjukvårdsteamet som får göra en individuell prövning i varje enskilt fall, säger Per Rådling.

Kronobergshäktets fasad

Nu bemöter Kriminalvårdsstyrelsen kritiken och lämnar ett förslag till regeringen om en utbyggnad kriminalvården. Kriminalvårdsstyrelsen vill inrätta 1 100 nya platser fram till år 2008 för att minska på trycket i kriminalvården. Det är framförallt nya fängelseplatser som planerats vilket indirekt resulterar i att intagna snabbare kan slussas vidare från häkten till fängelser. Förslaget är långsiktigt och bygger på dagens verkliga brist på platser, samt en prognos över hur antalet klienter kommer att öka fram till år 2008.

Tony Gudding, personalansvarig på Kris, Kriminellas Revansch I Samhället, som själv har suttit häktad flera gånger välkomnar det nya förslaget.

• Det är viktigt att man får träffa folk när man sitter häktad. Många mår dåligt av isoleringen, säger Tony Gudding till Amnesty Press.
  Kris besöker häktena flera gånger i veckan och har noterat att platsbristen tär på både intagna och häktenas personal.

Text och bild: Sanna Lundell,
Praktikant, Amnesty Press