Olika inställningar till militära interventioner inom Amnesty i Norge och Danmark

reportage | 2005-05-07

Med vid Amnestys årsmöte i Uppsala i helgen fanns enligt tradition deltagare från Amnesty i de nordiska grannländerna. Amnesty Press har ställt några frågor till två styrelseledamöter från norska och danska Amnesty.

_Steinar Vike var lite överraskad att frågan _
_om militära interventioner väcker så stora _
_diskussioner i Sverige._

Steinar Vike, 25, som har suttit med i norska Amnestys styrelse sedan oktober 2004.**

Hur är det att vara med på svenska Amnestys årsmöte?

  • Det är hyggeligt. För det första är det intressant att höra på de tematiska och politiska diskussionerna men sedan är det också roligt att träffa alla trevliga människor.

Vilken är norska Amnestys inställning till två av de viktiga frågorna som diskuterats på det här årsmötet: prostitution och militära interventioner?

  • Frågan om prostitution har inte diskuterats i Norge ännu och frågan om militära interventioner har inte alls varit kontroversiell i Norge. Vi var helt överens om att ställa oss bakom den internationella styrelsens första förslagsalternativ som går ut på att Amnesty helt ska undvika att ta ställning till väpnade konlikter.

  • Det var faktiskt lite överraskande att se att frågan leder till så stora diskussioner här i Sverige. Traditionellt sett brukar svenska Amnesty vara mer konservativa än norska Amnesty.

Är det andra frågor som norska Amnesty lyft fram som är viktiga att jobba med?

  • Nej, den stora frågan har egentligen varit vilken inställning vi ska ha till militära interventioner.

Hur har kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor” gått i Norge?

  • Den har gått mycket bra och kampanjen har fått relativt stor uppmärksamhet i media. Genom kampanjen har vi också lyckats få politikerna att se till att våldtäktstoffer mottas bättre på sjukhusen efter våldtäkten. På internationell nivå har vi också sett till att norska politiker tagit upp frågan om att kvinnor ska delta vid internationella fredsförhandlingar, vilket bland annat skedde vid fredssamtalen i Sudan.

_Niels Rytter berättar att frågan om prostitution _
_inte har diskuterats inom danska sektionen._

Niels Rytter, 23, som suttit med i danska Amnesty sedan april 2004

Hur är det att vara med på svenska Amnestys årsmöte?

  • Det är godt. Jag tycker att det är viktigt att våra styrelser känner varandra och att vi deltar på varandras årsmöten så att vi har koll på vilka diskussioner som förs i de olika organisationerna.

Vilken är danska Amnestys inställning till två av de viktiga frågorna som diskuterats på det här årsmötet: prostitution och militära interventioner?

  • Frågan om prostitution är inte något som vi diskuterat inom den danska avdelningen. Men jag kan föreställa mig att den danska styrelsen har samma inställning i frågan som den svenska. Man är försiktig med att gå in i frågan.

  • I frågan om internationella interventioner har den danska styrelsen samma inställning som medlemmarna. Vi har tagit ställning för att gå ifrån den pacifistiska hållningen till att Amnesty i undantagsfall ska kunna begära eller stödja att FN skickar fredsbevarande trupper.

Är det andra frågor som danska Amnesty lyft fram som är viktiga att jobba med?

  • Ja, i Danmark har inte kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor” fått riktigt lika stor uppmärksamhet som den har i Sverige. Hos oss har andra kampanjer varit viktigare till exempel kampanjen ”Control arms” och kampanjen mot tortyr.

  • Vi jobbar väldigt hårt med att få in ett förbud i den danska lagstiftningen mot tortyr eftersom tortyr fortfarande är tillåtet både i freds- och krigstid. Vi ska försöka få in 100 000 namnunderskrifter och har 20 000 i nuläget. Försvarsministern deltog i ett av våra möten och han lovade då att han ska se över lagstiftningen. Det här tolkar vi som om det arbete vi gör börjar få större genomslagskraft hos den danska regeringen.

Hur har kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor” gått i Danmark?

  • Jag tycker att den har gått bra. Det är ett annat offentligt klimat kring den här frågan i Danmark än i Sverige. Men vi har märkt att många danskar har blivit överraskade av statistiken vi tagit fram som visar att misshandel av kvinnor skär över traditionella föreställningar om utbildnings-, inkomst- och religionsgränser. Det var också en nyhet för danskarna att så många som 65 000 kvinnor sökte hjälp vid kriscentrum i Danmark under 2003.

Text och bild: Solveig Hauser
praktikant Amnesty Press och Media

Läs mer:
Medlemsutvecklingen i våra grannländer (reportage i Amnesty Press nr. 4/2004)

Läs mer: Amnesty Press bevakar årsmötet
Årsmötet öppnas och inledningstalen

Den svåra frågan om militära interventioner

reportage | 2005-05-07