Ett halvt århundrade av oljekatastrofer

reportage | 2011-11-07

Tänk dig att du arbetar som fiskare. Ett arbete som betyder allt för att kunna försörja dig och din familj. Ett arbete med starka traditioner i det område du bor i. Tänk dig nu att vattnet är förorenat och fiskarna dör. Förorenat vatten som du även dricker, lagar din mat med och tvättar dig i och luften du andas är påverkad av utsläpp av brinnande gas. Orsaken är oljeutsläpp. Platsen är Nigerdeltat i södra Nigeria.

Omkring 100 amnestyaktivister från hela Sverige samlades under helgen den 28-30 oktober för att få praktiska tips till framtida aktioner och för att inspireras av flera internationella gäster. En av gästerna var journalisten Ibiba DonPedro från Nigeria. Amnesty har länge arbetat med oljeföroreningar och dess konsekvenser i Nigerdeltat. Ibiba berättade alltså om situationen i sitt hemland inför en intresserad samling aktivister. Ivriga att få veta mer om hur oljeutvinningen påverkar befolkningen och om oljebolagens ignorans inför miljöförstöringen och förgörelsen av människors livsvillkor.

Utsläpp av brinnande gas är vanligt i Nigerdeltat.

Ibiba DonPedro är en undersökande journalist som 2003 utsågs till ”African journalist of the year” av CNN. Ibiba förmedlar en bild av kontraster. Ett land så rikt på olja men så fattigt på övriga naturtillgångar då de dränks i oljeföroreningar. En bild av Nigerdeltat som bas för Nigerias olja och gasutvinning vilket leder till att det är den rikaste regionen i Västafrika, samtidigt som människorna som lever där gradvis förlorar alla möjligheter att försörja sig.
- Invånarna förlorar tillgång till de vattenvägar som de traditionellt sett använt för att försörja sig på genom fiske, jordbruk, jakt och skogshuggning, säger Ibiba DonPedro.

Oljeindustrin har frambringat miljarder dollar men större delen av människorna som lever i de områden där oljan finns lever i fattigdom. Oljan ger rikedom till ett fåtal men i skuggan pågår övergrepp mot mänskliga rättigheter. En stor del av oljeindustrins bas finns nära hem, gårdar och vattenkällor, vilket i sin tur påverkar försörjningsmöjligheter och livsvärdet för människorna som lever där, då oljan förorenar området. Varken oljebolagen eller myndigheterna tar ansvar för de hundratals årliga oljeutsläppen eller dess konsekvenser, vilket har orsakat konflikter. Väpnade grupper i Nigerdeltat kräver mer kontroll över oljetillgångarna och stölder av olja och sabotage är vanligt. Något som den nigerianska regeringen ofta försöker tysta ned med övervåld och kollektiva bestraffningar.
- Jag tänker främst på kvinnorna som blir våldtagna av soldater och rebeller. De har förlorat sina män och sina barn, sina hem och sitt hopp, säger Ibiba DonPedro.

Ibiba DonPedro säger att situationen i Nigerdeltat även kommer att påverka Sverige.

Ibiba DonPedro pratar med passionerad röst och gestikulerar mycket och ofta. Hon pratar snabbt om verkligheten för de människor som drabbas av oljebolagens ignorans, som att hon vill hinna berätta så mycket som möjligt. Ibiba driver en tidning tillsammans med flera andra journalister. Tidningen kommer ut en gång i veckan och täcker vad som händer i hela Nigerdeltat. Hon rapporterar om frågor som andra journalister inte skriver om, vilket innebär att hon befinner sig i en utsatt situation.
- De flesta andra tidningar rapporterar främst om det som händer i städerna. Min tidning vill ge en röst åt de röstlösa! säger Ibiba DonPedro.
Hennes engagemang är tydligt när hon berättar att även om hon skulle dö för att hon rapporterar om Nigerdeltat, så kommer människor att höra talas om vad som händer henne och varför.
- Ibland måste jag försvinna ett tag. Jag kunde redan ha blivit mördad, men jag gör det jag tror på, säger Ibiba.

Ibiba betonar att om oljan hade funnits i Sverige hade mycket varit annorlunda.
- Shell skulle använda sig av andra regler om oljan hade funnits i Sverige och om det vore här som Shell skulle utvinna olja just nu. Men i mitt hemland är situationen en annan, säger Ibiba.

Den enskilda människan i Nigerdeltat har en svag ställning för att kunna få upprättelse gentemot företagen, då de måste förhandla direkt med de multinationella företagen. Men Ibiba pekar på ett fall då Shell stämdes för några år sedan.
- 2009 nådde Shell en förlikning på runt 15,5 miljoner dollar då de stämdes av ett samhälle i Nigerdeltat. Vi kommer att se flera liknande fall då samhällen stämmer företagen. Shell riskerar att gå i konkurs med tanke på alla de miljoner dollar de kommer att behöva betala på grund av stämningar från det nigerianska folket. Hur många gånger kan Shell ha råd att betala med 15,5 miljoner dollar? frågar Ibiba ut till publiken som saknar svar.

Ibiba menar att oljeutvinningen i Nigerdeltat måste få uppmärksamhet.

Ibiba avslutar med att tipsa om vad hon anser att andra, som aktivisterna i publiken, kan göra för att hjälpa människorna i Nigerdeltat. Hon framhåller att det är viktigt att sprida uppmärksamhet om situationen och att sätta press på politiker. Ibiba känner sig hoppfull om vad den enskilda individen kan göra.
- Det finns dock en ignorans i mitt hemland om vad en person kan åstadkomma! säger Ibiba DonPedro.

Efter Ibibas föreläsning delar aktivisterna upp sig i mindre grupper, varav en stor del av dem vill lära sig mer om hur de kan engagera sig för Nigerdeltat. Kathleen McCaughey är projektsamordnare på Amnesty och hon berättar hur organisationen engagerar sig kring företags skyldigheter.
- Amnesty arbetar traditionellt sett mot stater, men företag har mycket makt och deras arbetssätt behöver uppmärksammas. Det finns bindande internationella regler för hur stater ska agera, men inte likvärdiga regler för företag, vilket lämnar ett juridiskt gap, säger Kathleen McCaughey.

Kathleen McCaughey berättar för aktivister varför Amnesty arbetar med företags skyldigheter.

Amnesty har en pågående kampanj riktad till Nigerias regering där aktivister samlar in underskrifter på vykort adresserade till Nigerias president Goodluck Jonathan. På vykorten som presidenten mottar i strid ström kräver Amnesty att regeringen stärker regleringen av oljebolagens verksamhet. De måste kunna hållas ansvariga för oljans baksida - oljeutvinningens påverkan på miljön och övergrepp på mänskliga rättigheter. Kathleen McCaughey berättar att nästa steg för Amnesty är att rikta fokus på Shell. Det är stort fokus på just oljebolaget Shell, trots att det enligt Ibiba är 13 oljebolag som utvinner olja i Nigerdeltat.
- Även om det finns fler aktörer, däribland den nigerianska staten, så är Shell den största aktören bland oljebolagen. Shell satsar mycket resurser på PR och lyckas med sitt budskap, så många människor tror dessutom på vad de säger om att de gör allt de kan. Vi vill visa hur det verkligen är! säger Kathleen McCaughey.

Hon visar en film från en aktion mot Shell som gjordes tidigare i år i Göteborg.
En grupp aktivister iklädda städoveraller putsade och dammade en av Shells bensinmackar, bärandes på skyltar med budskapet att Shell måste städa upp efter sig i Nigerdeltat. Kathleen McCaughey berättar att en förbipasserande man med ursprung i Nigerdeltat såg aktionen. Mannen blev rörd och sa till aktivisterna att de inte kan ana hur situationen verkligen är i Nigerdeltat:
- Vart man än går stinker det olja!

Text och foto: Josefine Nilsman

Läs mer:

Nigeria: Olja, föroreningar och fattigdom_ _(__Amnestys information om Nigerdeltat)

Amnesty Press tema: Nigeria

reportage | 2011-11-07