Fängelsedom för hädelse väcker oro i Indonesien

Demonstration i Jakarta 31 mars 2017 med krav på att guvernören ska straffas.

Demonstration i Jakarta 31 mars 2017 med krav på att guvernören ska straffas. Foto: Cahaya Maulidian (Winluxhuman)/Wikimedia

Den 9 maj dömdes Jakartas kristne guvernör Basuki Tjahaja Purnama till två års fängelse för hädelse. Domen har lett till motsättningar i världens befolkningsmässigt största muslimska land.

Domen mot Basuki Tjahaja Purnama, mer känd som Ahok, kom den 9 maj efter en sex månader lång rättegångsprocess. Han dömdes till två års fängelse för blasfemi, ett straff som började avtjänas omedelbart.

I april misslyckades dessutom Basuki Tjahaja Purnama att bli återvald till guvernör för mångmiljonstaden Jakarta, då posten i stället gick till den tidigare utbildningsministern Anies Baswedan.

Guvernörens problem började i slutet av september förra året. Fram till dess framstod hans chanser att bli återvald till guvernör som mycket goda. Populariteten byggde bland annat på guvernörens tydliga politik och förmåga att leverera vad han utlovade.

Guvernörsposten i Jakarta anses mycket viktig i indonesisk politik och kan vara en väg mot presidentposten i landet. Ett exempel på det är landets nuvarande president Joko ”Jokowi” Widodo som innan dess var huvudstadens guvernör fram till år 2014. En post som sedan övertogs av Basuki Tjahaja Purnama.

 Guvernör Ahok (till vänster) tillsammans med okända anhängare i juli 2016.

Guvernör Ahok (till vänster) tillsammans med okända anhängare i juli 2016. Foto: Alisabanaok/Wikimedia

Det var i samband med ett besök till ön Pramuka den 27 september 2016 som guvernörens lycka vände. Syftet med resan var att delta i ett firande, men utvecklades till ett tidigt valtal.

En majoritet av Indonesiens 250 miljoner invånare är muslimer. Basuki Tjahaja Purnama är dock kristen och av kinesisk härkomst, vilket gör att han tillhör två av landets minoriteter. Och han förstod uppenbarligen inte vilka konsekvenser som väntade när han i sitt tal citerade Koranen genom att hänvisa till en vers som uppmanar muslimer att inte acceptera icke-muslimer som dess ledare. Basuki Tjahaja Purnama sade att en del av åhörarna kanske inte var beredda att rösta på honom eftersom de ”lurats” att ”använda” sig av denna skrivelse.

En kort tid senare laddade en akademiker i Jakarta upp ett transkriberat videoklipp på uttalandet i sociala medier. Det rörde upp starka känslor. I sin transkribering uteslöt dock akademikern ordet ”använda” från talet, något som han också senare erkände.

Det 31 sekunder långa klippet och dess kommentarer kan bäst beskrivas som ett exempel på en ”post-sanning”, där budskapet snarare appellerar till känslor än fakta.

Skadan var dock redan skedd och de ursäkter som guvernören kom med hjälpte heller inte.

Att ett ord i klippet tagits bort fick samtidigt mängder av hårdföra troende att gå ut och demonstrera på Jakartas gator med krav på att Basuki Tjahaja Purnama skulle gripas och åtalas för hädelse av islam.

I mitten av november förklarade en polischef att guvernören skulle utredas för blasfemi och en månad senare startade den första av det som skulle bli 22 rättsliga förhandlingar mot Basuki Tjahaja Purnama.

I domen som kom den 9 maj slog de fem tingsrättsdomarna fast att han brutit mot lagen mot hädelse och att han därför skulle dömas till två års fängelse. Straffet var hårdare än det ettåriga fängelsestraff som åklagaren yrkat på och har överklagats.

Domen väckte starka reaktioner hos guvernörens anhängare, som samlats på få flera olika platser för att hålla manifestationer. Detta medan hans motståndare hyllade domen.

Presidenten har gått ut och uppmanat alla att respektera den juridiska processen.

Basuki Tjahaja Purnamas advokat har dock varit mycket kritisk. Till tidningen The Jakarta Post har han sagt att processen drivits av politiska skäl och att domen är oacceptabel.

Det råder inga tvivel om att rättegången mot Basuki Tjahaja Purnama gjorde att han förlorade väljare.

Strax innan domen mot guvernören meddelade samtidigt den indonesiska regeringen att man vill förbjuda den islamistiska organisationen Hizbut Tahrir Indonesia, som uppmanar till upprättandet av ett islamiskt kalifat. Regeringen menar att organisationens mål bryter mot konstitutionen.

Processen mot Basuki Tjahaja Purnama har både lett till stora demonstrationer med krav på att han straffas och flera möten där deltagarna visat sitt stöd för guvernören, vilket visar vilka motsättningar som finns i landet.

Olika religiösa ledare har vid flera tillfällen uppmanat till tolerans mellan de olika grupperna, med hänvisning till författningen som föreskriver religionsfrihet.

Situationen kan ses som en prövning i landet, där minoriteter och hbtq-personer känner sig diskriminerade.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch skriver i en kommentar att processen mot Basuki Tjahaja Purnama har använts för att förstöra hans politiska karriär och uppmanar samtidigt till att den ”diskriminerande blasfemilagen” omedelbart avskaffas. HRW påpekar att lagen används för att trakassera och fängsla landets religiösa minoriteter.

Warief Djajanto Basorie

17 maj 2017

Läs också

Indonesia: Ahok conviction for blasphemy is an injustice (Amnesty International 9 maj 2017)

Läs mer om Indonesien från Amnesty Press

Indonesien: Två män åtalas för sex i Aceh – hotas av 80 offentliga rapp (15 maj 2017)

Hon vägrar ge upp – trots hårdare klimat i Indonesien mot hbtqi-personer (9 mars 2017 – även i nummer 1/2017)

De bortglömda massmorden 1965 (18 november 2015 – också i nummer 4/2015)

I höst hålls en Folkets tribunal för Suhartos offer (22 april 2015)

Ingen upprättelse för offren för Suhartos kommunistjakt (2 november 2012)

Spionchef friad för mordet på Munir (6 januari 2009)

Exdiktatorn Suharto begravd (28 januari 2008)

Freden som kom från havet (nummer 1/2006)

Min kropp ska inte kriminaliseras! (Amnesty Press 24 maj 2006)

Brännpunkt Jakarta (Amnesty Press nr 1/2001)

Warief Djajanto Basorie
IPS/Jakarta