3 MAJ: Över 900 döda journalister på tio år

Journalister i staden Peshawar i de oroliga gränstrakterna mellan Pakistan och Afghanistan. De protesterar mot en attack i mars 2016 mot en journalist från den pakistanska tidningen Dawn. Foto: Ashfaq Yusufzai/IPS

Den 3 maj är FN:s internationella dag för pressfrihet. Den publicistiska friheten inskränks i många länder. Under de senaste tio åren har över 900 journalister dödats i tjänsten enligt FN-organet Unesco. De allra flesta har varit lokala reportrar.

Taha säger att han inte vill uppge sitt efternamn.

– Jag vill inte att någon av de personer som jag har arbetat med ska veta att jag är här. Jag vill undvika att de känner sig besvärade, säger han i en intervju med nyhetskanalen al-Jazira.

Taha som är tvåbarnsfar befinner sig i den franska staden Calais. Kollegorna som han syftar på är journalister som bevakat det pågående kriget i Sudans västra provins Darfur.

I Darfur arbetade han som frilansreporter, lokal fixare och översättare för flera stora medier i Storbritannien och Sydafrika. Men sedan införde den sudanesiska regeringen restriktioner för utländska medier medan andra krig i regionen hamnade högt på mediernas agenda.

Men uppdragen som journalist började väcka de sudanesiska myndigheternas uppmärksamhet.

Taha berättar att han även startade en skola för 800 barn som lever som internflyktingar i Sudans huvudstad Khartoum. De flesta av eleverna kom från de konfliktdrabbade regionerna Darfur och Södra Kordofan.

I ett uppenbart försök att straffa honom för att ha ägnat sig åt journalistik anklagade den sudanesiska regeringen till sist Taha för att ha tagit emot pengar från utländska organisationer. Efter upprepade trakasserier, gripanden och frisläppanden bestämde han sig för att fly.

Först tog han sig till den egyptiska hamnstaden Alexandria och därifrån i en överfull båt vidare mot Europa. Båten kapsejsade i Medelhavet men Taha överlevde och plockades upp av grekiska sjöräddare.

Efter att ha tillbringat en tid i ett flyktingförvar i Grekland kunde han fortsatta vidare genom Europa och nådde slutligen norra Frankrike. Planen var att korsa Engelska kanalen och nå Storbritannien där hans bror befinner sig. Men efter att ha fått en tumör har han varit tvungen att genomgå behandlingar och han har ännu inte kunnat ta sig vidare. Han är inte säker på att han ska kunna få asyl i Storbritannien.

Han är inte ensam. Det är många journalister från det globala syd som hamnar i samma svårigheter när västerländska medieföretag packar ihop och lämnar landet.

Frilansreportrarnas insatser är avgörande för bevakning under svåra omständigheter. Men de lämnas kvar att själva hantera brutala regimer eller icke-statliga aktörer.

Tahas upplevelser är långt ifrån unika. Enligt FN-organet Unesco dödades minst 929 journalister mellan 2006 och 2016. Av dessa var 94 procent lokala journalister. De flesta dödades i Mellanöstern, Nordafrika, Asien och Stillahavsområdet. Enligt Unesco dödades tolv lokala journalister i Afghanistan 2016. Afghanistan utpekades förra året som det land där det är allra farligast att arbeta som journalist.

– Lokala journalister i Afghanistan har utsatts för mycket hot. Många afghanska journalister har slutat att rapportera och vissa har flytt landet efter att ha hotats till livet, säger Rachael Jolley, redaktör för tidskriften Index on Censorship, till al-Jazira.

I många fall riktas misstankar om spionage mot dem som arbetar för internationella medier.

– I Jemen hotas och kidnappas lokala journalister. Samma taktik används i Syrien för att sätta stopp för rapporteringen, säger Rachael Jolley.

Sällan uppmärksammar utländska kollegor de hot som många journalister i det globala Syd utsätts för. Enbart i mars dödades minst tre journalister i Mexiko - Miroslava Breach, Ricardo Monlui och Cecilio Pineda Birto. Det bevakades av lokala och regionala medier men uppmärksammades knappt av internationella tidningar, nyhetssajter, tv-kanaler eller i sociala medier.

Abdullahi Tasiu Abubakar vid avdelningen för journalistik vid City University i London har tidigare arbetat för BBC i Nigeria. Han framhåller hur viktigt det är att mediebolag tar ansvar för de frilansreportrar som anlitas och erbjuder dessa säkerhetsutbildning.

– Mediebolag i väst har ett stort ansvar för att skydda de journalister som arbetar för dem och i de fall där frilansjournalister förföljs bör bolagen sätta press på sina egna regeringar att agera mot regimer.

Av de 100 journalister som miste livet förra året för att de utförde sitt jobb var 93 från globala syd, enligt FN-organet Unesco.

Shafik Mandhai

2 maj 2017

Fotnot: Denna text publiceras i samarbete med al-Jazira.

Läs också

Världen: Internationella dagen för pressfrihet (Amnesty International 3 maj 2017)

Bangladesh: Sekulära röster tystas och yttrandefriheten inskränks (Amnesty International 2 maj 2017)

Thailand – dömd till fängelse för två artiklar (Amnesty International 2 maj 2017)

Turkiet - det fria ordet i fängelse (Amnesty International 27 april 2017)

2017 World Press Freedom Index – tipping point (Reportrar utan gränsers årliga index)

Läs mer från Amnesty Press om pressfrihet

3 MAJ: Svagt skydd för journalister i Latinamerika (2 maj 2017)

3 MAJ: Nya former av censur drabbar journalister (2 maj 2017)

Tjetjenska ledare hotar med hämnd – Jelena Milasjina från Novaja Gazeta flyr från Moskva (18 april 2017)

Kality på scen: ”Journalist, inte terrorist” (9 april 2017)

Hårdare linje mot regeringskritiska medier i Nicaragua (5 april 2017)

Dawit Isaak får Unescos pressfrihetspris (2 april 2017)

Mörkt för yttrandefriheten i Östafrika (31 mars 2017)

Minnet av Hrant Dink lever (15 februari 2017)

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

”Att vara journalist i Belarus är att vara medborgarrättsaktivist” (25 oktober 2016)

Shafik Mandhai
IPS/Doha