Marocko återvänder till Afrikanska unionen efter 33 år – Västsahara välkomnar beslutet

 Marockos Kung Mohammed VI. Här talar han på klimatmötet i Marrakesh 2016.

Marockos Kung Mohammed VI. Här talar han på klimatmötet i Marrakesh 2016. Foto: UN Climate Change

Efter 33 år har nu Marocko återvänt som medlem i Afrikanska unionen, AU. Den 31 januari beslöt AU vid sitt toppmöte med 39 ja-röster att Marocko får bli medlem i AU. Beslutet togs inte offentligt men källor uppger att nio eller tio medlemsstater röstade nej. De starkaste motståndarna till Marockos medlemskap har varit Algeriet och Sydafrika och det uppges att de flesta nej-rösterna kom från länder i södra Afrika. Enligt AU:s bestämmelser behövs två tredjedelar ja-röster för att uppta ett land i unionen.

Marocko lämnade OAU, Organisationen för afrikansk enhet, 1984 i protest mot att SADR, Västsahara, blev medlem. OAU omvandlades senare till AU. Marockos kung Mohammed VI gästade AU:s toppmöte i Etiopiens huvudstad Addis Abeba och enligt Reuters hälsades han med applåder när han tog plats bland andra statsöverhuvuden och höll ett 20 minuters tal.

– Afrika är mitt hem och nu har jag kommit hem igen, sade kungen vid toppmötet. Jag har saknat er alla.

Enligt Morocco News var det en livlig debatt när frågan om Marockos ansökan om medlemskap i AU togs upp på toppmötet.

– Det var en mycket lång debatt men 39 av våra medlemsstater sade ja till Marockos återvändande även om frågan om Västsahara finns kvar, sade Senegals president Macky Salls till journalister efter att beslutet hade fattats. Vi är mycket glada att välkomna Marocko till AU. Den afrikanska familjen växer.

Marocko är idag Afrikas femte största ekonomi och landets handel och investeringar i afrikanska länder har ökat kraftigt de senaste åren. Genom Marockos inträde i AU hoppas många afrikanska länder nu på ännu större ekonomiskt utbyte.

Det var i juli 2016 som Mohammed VI vände sig AU och förklarade att Marocko ville återinträda i den afrikanska unionen. Frågan om Västsahara är känslig men enligt al-Monitor ställde inte kungen som villkor att Västsahara skulle uteslutas ur AU. Däremot vände sig 28 av de då 54 medlemmarna till AU:s ordförande Idriss Deby med en begäran att Västsahara skulle uteslutas. Det gav upphov till ett starkt stöd motstånd från Algeriet och Sydafrika som står på Västsaharas sida.

Västsahara välkomnade enligt Reuters Marockos inträde i AU. Västsaharas utrikesminister Salem Ould Salek sade att detta ”är ett positivt steg för Västsaharas folk”:

– Efter 33 år har Marocko insett att landet måste sitta tillsammans med den sahariska republiken. Vi hoppas att Marocko kommer vilja lösa konflikten och drar tillbaka sina trupper.

 Minurso övervakar sedan 1991 vapenvilan mellan Marocko och Polisario.

Minurso övervakar sedan 1991 vapenvilan mellan Marocko och Polisario. Foto: Minurso

Den folkomröstning som FN började organisera år 1991, när vapenvila ingicks mellan självständighetsrörelsen Polisario och de marockanska ockupanterna, har inte genomförts och fortsatt dödläge råder i frågan. FN:s säkerhetsråd har inte kunnat agera med kraft då Marocko är nära allierat med Frankrike och USA, som bägge har vetorätt i säkerhetsråd. FN-missionen Minurso finns kvar och övervakar vapenvilan.

Förra året försämrades kontakterna mellan Minurso och Marocko sedan FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i mars besökt de västsahariska flyktinglägren runt Tindouf i västra Algeriet och då talat om ”ockupation”. Svaret från Marocko blev att utvisa viss FN-personal. I augusti gick marockanska soldater in i en buffertzon i Västsahara och Minurso ingrep för att förhindra att intrånget skulle eskalera till strider mellan Marocko och Polisario.

Västsahara var under namnet Spanska Sahara en spansk koloni fram till 1975. I samband med den spanske diktatorn Francisco Francos död i november 1975 invaderades området av Marocko och Mauretanien och Spanien drog sig tillbaka. Mauretaniens ockupation avslutades år 1979 men kriget mellan Polisario och Marocko fortsatte fram till år 1991 då vapenvila ingicks. Marocko har annekterat Västsahara. Inget land har dock erkänt Marockos annektering av Västsahara.

Frågan är nu om AU med både Marocko och Västsahara som medlemmar ska kunna lösa en konflikt där FN under drygt 25 år inte lyckats bryta dödläget.

Ulf B Andersson

2 februari 2017

Läs mer från Amnesty Press

Krisen kring Västsahara skärps – FN-styrkans framtid oviss (28 mars 2016)

Översvämningskatastrof drabbar västsahariska flyktingläger i Algeriet (26 oktober 2015)

Västsahara - 40 år efter ockupationen (25 oktober 2015)

ALMEDALEN2015: Naturresurserna – en förbannelse för Västsahara? (3 juli 2015)

Flyktingar i 40 år (Nr 1/2015)

ALMEDALEN: Hur stoppar man svenska företag från att utnyttja Västsahara? (Amnesty Press 2 juli 2014)

I ockuperat land - Amnesty Press i Västsahara (Amnesty Press 19 juni 2011)

En otålig väntan på en framtid för Västsahara (Amnesty Press 3 mars 2011)

Frustrationen växer hos unga västsaharier (Amnesty Press 22 december 2010)

Största protesterna sedan 1975 - spänningarna med Marocko ökar (Amnesty Press 26 oktober 2010)

Amnesty Press i Almedalen: EU:s fiske strider mot folkrätten (13 juli 2010)

Svenska jurister övervakar rättegång mot västsahariska aktivister - tolken greps i natt (8 februari 2010)

Aminatou Haidar hungerstrejkar på Lanzarote för att få åka hem (9 december 2009)

Studentaktivist från Västsahara i Göteborg (Rabab Amidane) – (17 augusti 2007)

Motståndet lever i det ockuperade Västsahara (Amnesty Press nr 3/2007)

Välkänd MR-försvarare frisläppt (18 januari 2006)

===
Tidskriften Västsahara

Ulf B Andersson
Amnesty Press