Folkomröstningen på söndag ett första test för freden i Colombia

Undertecknandet av fredsfördraget i Colombia i måndags förvandlade torget Bolívar i huvudstaden Bogotá till en festplats. Men det första testet för freden kommer redan söndag 2 oktober, då befolkningen i en folkomröstning ska rösta ja eller nej till uppgörelsen mellan regeringen och Farc-gerillan.

På måndagseftermiddagen den 26 september gratulerade främlingar varandra på Bogotás gator innan de skyndade vidare mot Bolívar-torget.

– Det börjar om bara 20 minuter, ropade en kvinna till omgivningen innan alla skyndade vidare.

Med start klockan fem på eftermiddagen kunde folksamlingen vid torget via en livesändning följa ceremonin i Cartagena de Indias, 65 mil norr om huvudstaden. Där undertecknade de forna kombattanterna ett fredsfördrag som syftar till att sätta punkt för en konflikt som rasat i 52 år.

Mängder av presidenter och utrikesministrar, däribland Margot Wallström från Sverige, fanns på plats tillsammans med FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon för att bevittna det historiska ögonblicket. Ceremonin inleddes med en tyst minut för alla offer som konflikten skördat.

Sedan undertecknade president Juan Manuel Santos och Farcs ledare Rodrigo Londoño, mer känd under namnet Timochenko, det avtal som parterna kom överens om i Havanna i slutet av augusti efter flera år av förhandlingar.

Rodrigo Londoño bad sedan om förlåtelse för ”all smärta vi har förorsakat under kriget”, ett uttalande som mottogs med stående ovationer av åhörarna i Bogotá.

Farc ska nu avväpnas och ombildas till ett politiskt parti.

– Ingen behöver tvivla på att vi nu kommer att engagera oss i politiken obeväpnade. Kriget är över. Vi har börjat bygga fred, sade Rodrigo Londoño.

President Juan Manuel Santos sade:

– Jag välkomnar er till demokratin. Att byta ut kulor mot röster, vapen mot tankar är det modigaste och mest intelligenta beslutet. Vi kommer utan tvekan att skilja oss åt när det gäller åsikter om vilken politisk eller ekonomisk modell vårt land bör följa, men jag kommer med kraft att försvara er rätt att uttrycka era åsikter i enlighet med demokratin.

EU meddelade att Farc kommer att strykas från listan över terroristorganisationer och USA:s utrikesminister John Kerry sade att man från amerikanskt håll överväger att göra detsamma.

FN-chefen påpekade att undertecknandet av fredsfördraget även innebär att en FN-styrka kommer att övervaka vapenstilleståndet under det kommande halvåret.

En av de förhoppningsfulla åhörarna på Bolívar-torget var Graciela Laverde, en kvinna i 70-årsåldern, som var på plats klädd i en färgrann klänning.

– Min främsta önskan är att barnen får uppleva fred och ges chansen till utbildning och att korruptionen och dödandet av oskyldiga människor får ett slut. Om gud vill, så kommer freden nu, sade hon.

Det första steget mot förverkligandet av freden kommer att tas redan på söndag, då landets befolkning ska godkänna eller säga nej till fredsavtalet genom en folkomröstning.

Ja-sidans anhängare består av en lång rad olika och skiftande aktörer. Nej-sidan leds i första hand av den tidigare presidenten Álvaro Uribe (2002-2010), och den tidigare justitiekanslern Alejandro Ordóñez, som kan komma att kandidera i presidentvalet 2018. Deras kampanj riktas i första hand mot befolkningen i städerna.

– På landsorten är befolkningen i högre grad beredda att rösta ja, säger den politiske analytikern Jesús Aníbal Suárez till IPS, och tillägger att det råder mer delade meningar bland stadsbefolkningen.

Han menar att valdeltagandet troligen inte kommer att bli jättehögt, men att det kommer att räcka för att valet ska bli giltigt. Och Jesús Aníbal Suárez bedömning är att ja-sidan kommer att vinna stort.

– Det finns en stor osäkerhet, vilket kan göra att många avstår från att rösta. Álvaro Uribes engagemang har påverkat och gjort många osäkra, säger han.

Samtidigt har både landets poliskår och militär ställt sig bakom ja-sidan. Poliserna och militärerna utgör nästan en halv miljon av landets 48 miljoner invånare.

– Soldater och poliser har känt sig som kanonmat och deras anhöriga kommer att rösta för fredsfördraget, säger Jesús Aníbal Suárez.

Under valkampanjen 2014 stod väljarna inför valet att återvälja Juan Manuel Santos, som planerade att gå vidare i fredsförhandlingarna med Farc, eller att välja Álvaro Uribes kandidat Óscar Zuluaga, som ville avbryta förhandlingarna.

I dag kräver nej-sidan att uppgörelsen med Farc ska omförhandlas. Nej-sidan har även kritiserat regeringen för att fredsfördraget har ett genderperspektiv. En mindre grupp av Alejandro Ordóñez anhängare protesterade därför i samband med undertecknandet av fredsavtalet mot det hot mot landets barn som de anser att fördraget utgör.

Företrädare för landets evangelikanska kristna, som utgör flera miljoner i Colombia, har uppmanat sina anhängare att rösta nej på söndag och det är en väljargrupp som anses vara mycket lojala med sina ledare. Den lokala katolska kyrkan har däremot ställt sig neutral till valet – trots att påven Franciskus uttryckt sitt stöd för fredsförhandlingarna.

28 september 2016

Läs mer om Colombia från Amnesty Press

Röster från den colombianska fredsprocessen – en månad innan fredsavtalet ska skrivas under (29 februari 2016)

Colombia: "Fredsprocessen enda vägen framåt för oss" (14 juni 2015)

Colombia – på väg från krig till fred? (12 november 2013)

Colombiansk fredsprocess fylld av utmaningar (13 december 2012)

Colombiansk gruvutvinning på väg att spåra ur (25 november 2012)

Ursprungsfolk betalar priset för företagsfesten i Colombia (1 juni 2012)

Fredsbyn San José de Apartadó kämpar för livet (11 november 2011)