Fortsatt stora behov av humanitära insatser i Colombia

Ett slutligt fredsavtal mellan vänstergerillan Farc och den colombianska regeringen tycks vara nära. Men fortfarande drivs människor på flykt undan det våld som härjar i landet och antalet offer för de långvariga konflikter som rasat i landet är mycket stort.

Ramón Rodríguez är chef för sociala och humanitära frågor vid UARIV, myndigheten som hjälper offer för konflikten i Colombia. Det är världens största humanitära program i förhållande till hur stor del andel av statsbudgeten som går till hjälpinsatser för den egna befolkningen.

Colombia är det enda landet i Latinamerika och Karibien där en humanitär kris har deklarerats på grund av en inhemsk väpnad konflikt. De olika konflikter som härjat i landet i nästan 70 års tid har krävt mängder av offer, men beräkningarna av antalet och den hjälp som de fått tillgång till har förändrats under åren. I dag handlar det om hjälpinsatser på en industriell nivå, anpassad efter en långvarig katastrof.

– Vi inom staten är den främsta humanitära aktören i Colombia. Vi arbetar tillsammans med humanitära organisationer genom lokala grupper, säger Ramón Rodríguez.

Den kanske viktigaste lärdomen som den colombianska staten dragit är att man för att kunna hantera den stora humanitära krisen till att börja med måste beräkna antalet offer. Men fram till år 2004 pågick en ständig dragkamp kring dessa beräkningar.

I en studie som gjordes 1962 gjordes beräkningen att runt 200 000 människor hade dödats i det krig som då pågått sedan 1948. År 1985 började katolska kyrkan beräkna hur många människor som drivits på flykt i landet. Vid den tiden var kyrkan den enda ickestatliga institution som hade förmågan att genomföra nationella beräkningar.

År 1994 beräknade den colombianska regeringen att 600 000 människor hade blivit av med sina hem, medan FN:s barnfond Unicef i stället beräknade att antalet var 900 000.

Tio år senare tvingade ett beslut i en konstitutionsdomstol landets regering att gradvis erkänna det verkliga antalet flyktingar i landet, och därmed också omfattningen av den väpnade konflikten. Domstolen lyckades förmå staten att följa domslutet genom stöd från en ickestatlig kommission bestående av forskare.

Slutligen, år 2011, godkände den nuvarande regeringen under president Juan Manuel Santos en lag om kompensation till offren för den långvariga konflikten i landet. I samband med det skapades även UARIV.

Samma år uppgav regeringen att 4,5 miljoner av landets 48 miljoner invånare på olika sätt hade drabbats av konflikten.

UARIV för ett register över antalet personer som drabbats av konflikten sedan 1985, och i april i år fanns det drygt åtta miljoner personer registrerade där. Enligt UARIV är en majoritet av offren personer som tvingats bort från sina hem och drygt 45 procent av fallen gäller människor från den strategiskt viktiga och resursrika regionen Antioquia i nordvästra Colombia.

Myndigheten uppger att antalet personer som drevs på flykt ökade mellan 1995 och 2007. Antalet kidnappningar var som högst 2002, men det är ett problem som med tiden har minskat kraftigt. Enligt UARIV var den väpnade konflikten som värst mellan år 2000 och fram till 2008, medan fjolåret var det fredligaste året sedan 1985.

Ramón Rodríguez och UARIV har fortsatt bevaka situationen i landet samtidigt som fredsförhandlingarna med Farc-gerillan har fortsatt på Kuba. Och enligt honom har fler personer drabbats av våldsamheter i Colombia under årets första fyra månader än under samma period förra året.

Ökningen anses bero på att nya kriminella grupper har bildats av tidigare medlemmar av högerorienterade paramilitära grupper, samt på aktioner utförda av den mindre vänstergerillan ELN, som regeringen nyligen meddelade att man inlett samtal med.

Ett fredsavtal anses nu vara nära.

– Men det kommer att ta mellan tre och fem år att uppnå fred, och våldet kommer att öka, inte bara på grund av före detta paramilitärer utan också på grund av gerillasoldater som vägrar att lägga ner sina vapen, varnar Ramón Rodríguez.

23 maj 2016

Läs mer om Colombia från Amnesty Press

Röster från den colombianska fredsprocessen – en månad innan fredsavtalet ska skrivas under (29 februari 2016)

Colombia: "Fredsprocessen enda vägen framåt för oss" (14 juni 2015)

Colombia – på väg från krig till fred? (12 november 2013)

Colombiansk fredsprocess fylld av utmaningar (13 december 2012)

Colombiansk gruvutvinning på väg att spåra ur (25 november 2012)

Ursprungsfolk betalar priset för företagsfesten i Colombia (1 juni 2012)

Fredsbyn San José de Apartadó kämpar för livet (11 november 2011)

Constanza Vieira
IPS/Bogotá