PRESSFRIHETENS DAG 2016: Hot och våld mot kvinnliga journalister stryper pressfrihet

Kvinnlig journalist från den indiska radiostationen Bundelkhand genomför intervjuer. Foto: Stella Paul/IPS

Många kvinnliga reportrar tvingas leva med att hot och trakasserier utgör en del av vardagen. En ny bok från pressfrihetsorganisationen Committee to Protect Journalists belyser det hat som riktas mot många kvinnliga journalister i världen.

New York-baserade CPJ har i årets upplaga av boken ”Attacker mot pressen” lagt fokus på de övergrepp som drabbar kvinnliga journalister i olika delar av världen. Det handlar om hot och trakasserier på internet, men också om sexuella övergrepp och andra former av fysiskt våld som drabbar kvinnliga journalister – och påverkar pressfriheten.

  • Du behöver inte längre befinna dig i ett konfliktområde för att utsättas för övergrepp, sade Kim Barker, reporter vid New York Times och författare till boken Taliban Shuffle, i samband med att CPJ:s bok presenterades i slutet av april.

Efter att Kim Barker skrivit en artikel om de sexuella trakasserier hon utsatts för fick hon på internet omdömet av en person att hon var så ”fet” och ”oattraktiv” att ”ingen vill våldta dig”.

Den egyptiska journalisten Rawya Rageh påpekade vid lanseringen att kvinnor ställs inför särskilda utmaningar.

– I samhällen där kvinnor tvingas kämpa för att behålla makten över sina egna kroppar och tvingas slåss för att få en plats i offentligheten - så blir att vara en kvinnlig journalist nästan en form av aktivism i sig självt, sade Rawya Rageh.

En stor del av trakasserierna sker på nätet. Även om män också drabbas är det hat kvinnor drabbas av ofta både råare och mer sexualiserat. I en essä i den nya boken berättar Alessandria Masi, som är korrespondent för International Business Times, om hur hon efter att ha skrivit en kritisk artikel om Syriens president Bashar Assad utsattes för trakasserier på nätet och även fick frågan om hur många hon tvingats ligga med för att få sin artikel publicerad.

Många bedömare påpekar att trakasserierna mot kvinnliga journalister är ett symptom på förövarnas djupt liggande sexistiska åsikter. Juridikprofessor Danielle Keats Citron, som skrivit en bok om näthat, påpekar att trakasserierna ofta befäster stereotypa föreställningar som bygger på åsikten att män ska bestämma och att kvinnor är sexobjekt som inte ska ta sig ton.

Ofta stannar dock inte bara hoten vid att vara just hot. I Colombia kidnappades och våldtogs exempelvis journalisten Jineth Bedoya Lima år 2000, efter att ha varit med och avslöjat en illegal grupp av vapenförsäljare i landet.

År 2012 tvingades den liberianska journalisten Mae Azongo gå under jorden efter att ha fått allvarliga dödshot i samband med att hon skrivit en artikel om farorna med kvinnlig könsstympning. Året därpå sköts den libyska journalisten Khawlija al-Amami av en grupp män. Hon överlevde, men fick sedan ett sms med budskapet att hon skulle dödas om hon inte slutade med sin journalistik.

Många journalister som är engagerade i hbtq-frågor utsätts också för allvarliga hot och våld. Nyligen mördades Xulhaz Mannan, som var redaktör för Bangladeshs enda hbtq-tidning, i sitt hem.

Samtidigt väljer många kvinnliga reportrar att inte rapportera om de övergrepp de utsätts för. Ett av skälen kan vara att de inte vill riskera att inte få fler uppdrag ute på fältet.

– Det är ett moment 22. Jag vill inte förstärka den här tanken på att vem jag är skulle påverka min förmåga att rapportera om ett ämne. Samtidigt är detta ett problem som måste åtgärdas, sade Rawya Rageh.

CPJ:s vice ordförande Kathleen Carroll påpekar att hot om sexuellt våld länge har utgjort ett hinder för kvinnliga journalisters yrkesverksamhet – men att det finns metoder för att hantera hoten. Som exempel har organisationen International Women’s Media Foundation ett särskilt program som syftar till att ge kvinnor verktyg för hur de ska agera i fientliga miljöer.

Kathleen Carroll menar att det även är mycket viktigt att redaktionerna leds av personer som har den kunskap och medkänsla som krävs för att minimera hot som riktas mot personalen.

3 maj 2016

Läs mer om Pressfrihetens dag 2016 från Amnesty Press

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Journalistik förenad med livsfara i terrorns Pakistan (3 maj 2016)

http://www.amnestypress.se/notiser/15092/pressfrihetens-dag-2016-journalistik-forenad-med-l PRESSFRIHETENS DAG 2016: Turkiets journalister under allt hårdare tryck (3 maj 2016)

Läs också
Internationella Pressfrihetsdagen - Amnesty uppmärksammar fängslade journalister (Amnesty International 3 maj 2016)

Tharanga Yakupitiyage
IPS/New York