Krisen kring Västsahara skärps – FN-styrkans framtid oviss

Ban Ki-moon besöker personal i FN-styrkan Minurso under sin resa till Västsahara den 5 mars.

Ban Ki-moon besöker personal i FN-styrkan Minurso under sin resa till Västsahara den 5 mars. Foto: UN/spokesperson

Sedan FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon den 5 mars besökte de västsahariska flyktinglägren kring Tindouf i västra Algeriet och beskrev hur skakad han var efter mötena med flyktingar, som i en del fall har tillbringat 40 år i lägren, har frågan om Västsahara nu hamnat i hetluften i FN.

Spanska Sahara var en spansk koloni från 1880-talet och har länge stått på FN:s agenda för avkolonisering. År 1973 bildades självständighetsrörelsen Polisario.

I november 1975, när Francisco Franco, Spaniens diktator sedan spanska inbördeskriget 1936-1939 låg för döden, organiserade Marockos kung Hassan II ”den gröna marschen”. Tiotusentals marockaner gick över gränsen till Spanska Sahara tillsammans med militära styrkor, Spanien gav upp sin koloni som överlämnades till Marocko och Mauretanien (som år 1979 drog sig tillbaka).

Polisario utropade i februari 1976 Västsaharas självständighet. Västsahara erkänns av ett 80-tal länder och är i motsats till Marocko medlem i Afrikanska unionen, AU.

Ett krig pågick sedan fram till att FN medlade fram en vapenvila år 1991 och genom FN-missionen Minurso började en folkomröstning förberedas. Även om Minurso är kvar har folkomröstningen aldrig genomförts då Marocko anser att de röstande också ska omfatta marockaner som flyttat in i Västsahara sedan år 1975.

Inget land har erkänt Marockos annektering av Västsahara.'

När Ban Ki-moon besökte de västsahariska flyktingarna i Algeriet använde han uttrycket ”ockupation” om Västsaharas status.

Marocko reagerade kraftfullt och meddelade att 84 civila inom Minurso skulle lämna sina uppdrag ”inom tre dagar”. FN kallade det för ”en åtgärd utan motstycke” men Marocko tog förra veckan tillbaka kravet på tre dagar och landets FN-ambassadör sade den 24 mars att de måste lämna området inom ”kommande dagar”.

Marocko har stängt ett förbindelsekontor landet har med Minursos militära del.
– Som alla andra länder i världen vägrar vi acceptera orättvisa eller förolämpningar oavsett vem de kommer från, sade Marocks utrikesminister Salaheddine Mezouar vid en presskonferens den 24 mars.

Han sade dock att Marocko inte avbryter kontakterna med Minursos militära del och kommer att fortsätta respektera vapenvilan.

En företrädare för FN, som ville vara anonym, sade till nyhetsbyrån Associated Press att Minurso kan komma att tvingas stänga igen sin verksamhet om Marocko gör allvar av sitt hot mot den civila delen.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon hade hoppats att få stöd från säkerhetsrådet mot de marockanska hoten men det har gått trögt. Den 18 mars sade Ban Ki-moons talesperson att generalsekreteraren var besviken över att säkerhetsrådet inte ville ta ett uttalande till stöd för generalsekreteraren mot Marocko. Enligt nyhetsbyrån Reuters var Frankrike, Spanien, Japan, Egypten och Senegal mot ett uttalande och Frankrike, som är Marockos närmaste allierade, erbjöd sig istället att medla mellan Ban Ki-moon och Marocko.

Ahmed Boukhari, Polisarios representant i FN, sade den 17 mars att Marockos avsikt är att stänga Minursos verksamhet och varnade för att detta kan leda till vapenvilan bryts och att kriget återupptas.
– FN:s säkerhetsråd måste försvara FN:s närvaro i Västsahara, sade Ahmed Boukhari.Om Minurso dras tillbaka uppstår ett vakuum och det blir en inbjudan till krig.

Den 24 mars diskuterade FN:s säkerhetsråd till sist frågan vid ett slutet möte och enligt rådets ordförande, Ismael Gaspar Martins från Angola, uttryckte rådets 15 medlemsstater ”allvarlig oro kring utvecklingen” i Västsahara och ”noterade” FN:s oro inför Marockos hot att kasta ut civila från Minursos personal.

Säkerhetsrådet uttalade enligt Reuters ingen protest mot Marockos agerande och inget stöd för Ban Ki-moons uttalande om ”ockupation”.

Marocko har också stärkts av ett uttalande från Kurtis Cooper, talesperson för USA:s FN-representation, som den 20 mars på twitter skrev att USA ”anser att Marockos plan för självstyre är seriös, realistisk och trovärdig”.

FN:s politiske chef Jeffrey Feltman förklarade, enligt diplomater som Associated Press talat med, för säkerhetsrådet att det finns svårigheter att komma ur den kommande konflikten. Anledningen är att FN har bundit sig för att få till stånd förhandlingar som kan leda till ett avtal om Västsaharas framtida status medan Marocko endast är berett att gå med på någon form av självstyre för Västsahara och utesluter självständighet.

Ulf B Andersson

28 mars 2016

Läs mer om Västsahara från Amnesty Press

Översvämningskatastrof drabbar västsahariska flyktingläger i Algeriet (26 oktober 2015)

Västsahara - 40 år efter ockupationen (25 oktober 2015)

ALMEDALEN2015: Naturresurserna – en förbannelse för Västsahara? (3 juli 2015)

Flyktingar i 40 år (Nr 1/2015)

ALMEDALEN: Hur stoppar man svenska företag från att utnyttja Västsahara? (Amnesty Press 2 juli 2014)

I ockuperat land - Amnesty Press i Västsahara (Amnesty Press 19 juni 2011)

En otålig väntan på en framtid för Västsahara (Amnesty Press 3 mars 2011)

Frustrationen växer hos unga västsaharier (Amnesty Press 22 december 2010)

Största protesterna sedan 1975 - spänningarna med Marocko ökar (Amnesty Press 26 oktober 2010)

Amnesty Press i Almedalen: EU:s fiske strider mot folkrätten (13 juli 2010)

Svenska jurister övervakar rättegång mot västsahariska aktivister - tolken greps i natt (8 februari 2010)

Aminatou Haidar hungerstrejkar på Lanzarote för att få åka hem (9 december 2009)

Studentaktivist från Västsahara i Göteborg (Rabab Amidane) – (17 augusti 2007)

Motståndet lever i det ockuperade Västsahara (Amnesty Press nr 3/2007)

Välkänd MR-försvarare frisläppt (18 januari 2006)

===
Tidskriften Västsahara

Ulf B Andersson
Amnesty Press