Nicaragua inleder kontroversiell upprustning av försvaret

Nicaragua är ett av Latinamerikas allra fattigaste länder. Trots det väljer nu landets regering att lägga stora summor på att uppgradera landets försvar med hjälp av den ryska vapenindustrin. Men beslutet möter kritik både på hemmaplan och bland grannländerna.

Nicaraguas arméchef general Adolfo Zepeda har meddelat att landet planerar att köpa in upp till tolv ryska stridsflygplan av typen MiG-29, som enligt honom främst ska användas för att bekämpa de kriminella grupper som med hjälp av flygplan smugglar narkotika genom landet. Vid sidan av de ryska flygplanen kommer man även att köpa in nya militärbåtar, enligt arméchefen.

Beslutet har dock kritiserats av flera lokala organisationer som menar att Nicaragua, som efter Haiti är det fattigaste landet i regionen, inte ska satsa pengar på stridsflygplan som har en prislapp på över motsvarande 230 miljoner kronor per styck.

De senaste officiella siffrorna över fattigdomen i landet publicerades 2009, och då beräknades hela 42,5 procent av landets befolkning leva i fattigdom.

Elvira Cuadra, ordförande för Institutet för strategiska studier och samhällsstudier, IEEPP, menar att de pengar som nu ska läggas på ryska stridsflygplan i stället borde gå till att bekämpa fattigdomen.

– Den ekonomiska situationen och utsattheten inom de samhällsgrupper som är drabbade av fattigdomen är så allvarlig att alla resurser bör satsas på att bekämpa detta, säger sociologen Elvira Cuadra till IPS.

Samtidigt menar hon att beskedet om den militära upprustningen har skapat en lång rad frågor som förblivit obesvarade.

– En fråga är om det finns en tydlig strategi för hur kampen mot narkotikahandeln ska föras. Och hur en sådan strategi i så fall ska genomdrivas i samarbete med länder som Mexiko, Colombia och USA.

Elvira Cuadra menar att landets vänsterpresident Daniel Ortega genom vapenimporten ställer sig bakom Ryssland i landets geopolitiska maktkamp gentemot USA.

Beskedet om den nya försvarssatsningen kommer efter att Nicaragua och Ryssland i Moskva 2013 skrev under ett avtal om att modernisera den nicaraguanska armén genom inköp av raketvapen och patrulleringsbåtar.

Efter att sandiniströrelsen FSLN kom till makten i landet genom att störta diktatorn Anastasio Somoza 1979 så fick Nicaragua starka band till det dåvarande Sovjetunionen. Moskva utrustade landets nya armé, samtidigt som USA finansierade rebellgruppen Contras, som bekämpade sandinisternas vänsterstyre.

Relationerna kyldes dock ner efter 1990, då sandinisterna förlorade makten i ett val samtidigt som konflikten med rebellerna avslutades. Sedan 2007 är dock sandinisterna åter vid makten, och relationerna med Ryssland har sedan dess åter blivit varmare, och landets regering har exempelvis ställt sig bakom Ryssland i konflikten i Ukraina. Ryssland har återgäldat stödet genom donationer och stöd till teknologi, läkemedel, transporter och livsmedel.

Ryska stridsbåtar har möjlighet att lägga till i Nicaraguas hamnar och ryska stridsflyg kan landa i Managua. De båda länderna träningspatrullerar gemensamt längs Nicaraguas kust i syfte att bekämpa smugglingen av narkotika - en satsning som genomförs i Managua med hjälp av ryska pengar och stöd från ryska experter.

Nicaragua är tillsammans med Kuba och Venezuela ett av de tre länder i Latinamerika som Ryssland har starka militära förbindelser med.

Ricardo De León, som är chef för den juridiska fakulteten vid American College University i Managua, är kritisk till att landets regering nu vill ”militarisera” kampen mot den organiserade brottsligheten och knarksmugglingen.

– Det är ett misstag att tro att man kan bekämpa knarkhandeln genom att köpa fler vapen, säger Ricardo De León.

Som exempel nämner han att även El Salvador har försökt sig på den linjen, utan att lyckas. Ricardo De León menar att pengarna i stället borde gå till sociala satsningar.

– Den här typen av vapeninköp kommer att ytterligare minska den redan magra budgeten för utbildningssatsningar - något som borde vara ett av de mest prioriterade områdena, men där budgeten bara minskar för varje år.

Beskedet om försvarssatsningen har även lett till reaktioner från politiker i grannländerna Costa Rica, Honduras och Colombia som varnat för ett ökat våld i området, och för en kommande kapprustning. Alla dessa länder ligger i fejd med Nicaragua om olika havsgränser.

– Den främsta risken är att det leder till en våldsspiral, på samma sätt som har skett i andra länder. En annan risk är att vi får se en militarisering av landet och dess politik, säger Carlos Murillo, som är professor i internationella relationer vid Costa Ricas nationella universitet.