Rebelledare utropar sig till president i Centralafrikanska republiken

Dagarna efter att rebellalliansen Seleka tagit över makten i Centralafrikanska republiken ställs frågor om omständigheterna kring president François Bozizés hastiga flykt.
Explosioner hördes sent på lördagen när regeringsstyrkor drabbade samman med Seleka-rebeller som tagit kontroll över en kraftstation norr om huvudstaden Bangui och strypt tillgången till elektricitet under slutstriderna.

François Bozizés regering försäkrade att läget var under kontroll men på söndagen hade presidenten flytt och rebellalliansen tagit kontroll över presidentpalatset i Bangui.
Trots att en samlingsregering bildades i vintras och att ett fredsavtal slöts i januari fortsatte rebellerna att ta kontrollen över städer i de norra och sydöstra delarna av landet fram till och med helgens strider i Bangui.

Kort efter att Bozizé - som själv grep makten i en militärkupp 2003 - lämnat Centralafrikanska republiken meddelade rebellerna att de tagit över makten i landet. Att Bozizé lämnat landet innebar en uppfyllelse av fredsavtalet enligt gruppen som uppmanade människor till lugn.

Professor Andreas Mehler, vid German Institute for Global and Area Studies, säger i en intervju med nyhetskanalen al-Jazira att kuppen som satte punkt för Bozizes tio år långa styre kan innebära inledningen på ett mer auktoritärt styre.
– Det kan också innebära införandet av en mindre inkluderande politik, särskilt när det gäller den muslimska befolkningen. Åtminstone några av rebellerna anses ha en sådan agenda, säger Mehler.

En tjänsteman i Kamerun meddelade på måndagen att Bozizé befinner sig i landet. Bozizés son uppges befinna sig i Demokratiska republiken Kongo.

Uppgifter från Bangui talar om människorättsbrott och omfattande plundring och våldsamheter. Invånare i huvudstaden som stödjer Bozizé har uttryckt rädsla för hämndaktioner. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har fördömt kuppen och Afrikanska unionen beslutade på måndagen att dra in landets medlemskap i AU.

Rebelledaren Michel Djotodia har utropat sig till president men bara delar av rebellalliansen ställer sig bakom detta. Djotodia var tidigare vice premiärminister och försvarsminister i samlingsregeringen fram till för en vecka sedan. Han har lovat att premiärminister Nicolas Tiangaye samt flera andra av Bozizés ministrar ska få vara kvar på sina poster.

I en intervju med en centralafrikansk nyhetsbyrå sade Nelson Njadder, ledare för CPSK-falangen inom rebellalliansen, att val kommer att hållas inom ett år.

Andreas Mehler är dock skeptisk till dessa uttalanden:
– Kuppledarna vill från första början vinna människors förtroende och gör storslagna tillkännagivanden. Allt ska tas med en nypa salt.

Situationen i landet förvärrades efter att fem ministrar togs som gisslan av rebellerna efter ett möte den 17 mars i år i staden Sibut, 19 mil norr om Bangui.

En av dessa var Djotodia, som i samband med händelsen sade att han inte var inblandad i beslutet utan att det var andra falanger av rebellalliansen som låg bakom dådet. Enligt honom var det rebellernas sätt att markera att de ville se att villkoren i fredsavtalet respekterades. Seleka-rebellerna har tidigare krävt platser i armén och frisläppande av fångar – krav som de menar har ignorerats.

Det är fortfarande oklart exakt vad som hände i förra veckan. Enligt Andreas Mehler är alla omständigheter inte kända, men han menar att gisslantagandet av de fem ministrarna kan ha varit del i en större plan att ta över makten och störta Bozizé.
– Det ser ut som att gisslantagandet var en del av planen att göra Djotodia till president, säger Mehler.

Den ickestatliga organisationen Conciliation Resources menar att den politiska oron var oundviklig eftersom fredsavtalet i januari hade utarbetats av en kommission och inte av de stridande parterna.
Thierry Vircoulon från International Crisis Group är kritisk till den EU-stödda fredsbevarande styrkan Micopax som sedan 2008 haft uppdraget att skydda civila och upprätthålla säkerheten i Centralafrikanska republiken.
– Micopax gjorde ingenting trots att de ska skydda Bangui. Det var de sydafrikanska styrkorna som stred mot rebellerna, sade han i en telefonintervju på måndagen.
Minst Sex sydafrikanska soldater rapporteras ha dödats under helgen.
Våldsamheter, kupper och inbördes strider har präglat Centralafrikanska republiken ända sedan dess självständighet från Frankrike 1960. Trots stora naturrikedomar tillhör landets befolkning de fattigaste i världen.

Tendai Marima
IPS i samarbete med nyhetskanalen al-Jazira/Harare

Läs mer
Amnesty om krisen i CAR: Civilians need to be protected (25 mars)

Amnesty Press
Tusentals lever i humanitär kris (11 augusti 2009)

Utsatt befolkning tvingats fly sina hem (16 december 2008)

Kuppen i Bangui fördöms - avsatte presidenten kvar i Kamerun (17 mars 2003)

"Libyska plan bombar i Bangui" (7 november 2001)

Libyska trupper i nya strider i Bangui (5 november 2001)