Champagne för avtal som ska ge fred

Med en skål i champagne undertecknade på måndagseftermiddagen ledarna för Makedoniens fyra största partier det politiska avtal som åtminstone Nato, EU och USA ser som möjligheten att skapa fred i Makedonien.

– Det här är en avgörande dag för en återgång till ett fredligt och normalt liv, sade Natos generalsekreterare George Robertson vid ceremonin som hölls i president Boris Trajkovskis residens.

Enligt avtalet kommer albanskans ställning som språk stärkas, fler albaner ska in i poliskåren och islams och katoliscismens rättigheter stärks medan författningen i fortsättningen bara talar om medborgare utan att nämna deras etniska tillhörighet.

– Undertecknandet av fredsavtalet är en seger mot det makedonska förtrycket. Det är resultatet av internationella påtryckningar, sade kommendant Shpati till den franska nyhetsbyrån AFP och förklarade att gerillan UÇK inom 15 dagar ska besluta om vapnen ska läggas ned.

De albanska väpnade rebellerna har inte deltagit i samtalen mellan de två största slaviska partierna VMRO och SDSM och albanska PPD och PDSh och avtalet säger inget om amnesti. Men enligt planerna ska en Nato-styrka på 3 500 soldater under en månads tid övervaka gerillans avväpning. Och i helgen gav Ali Ahmeti, UÇK:s ledare, sitt stöd för fredsplanen i en intervju med Voice of Americas albanska redaktion.

Men den senaste veckan har visat att vapenvila (som på pappret började gälla den 5 juli) och verklig fred är två vitt skilda saker. Minst 30 personer dödades förra veckan och ännu natten till måndagen förekom våldsamma strider mellan regeringsarmén som använde stridsvagnar, artilleri, attackhelikoptrar och stridsplan mot gerillan som trots vapenvilan fortsatte rycka fram. Delar av landets näst största stad, Tetovo, kontrolleras nu av UÇK och hårda strider pågick i Ljuboten, en halvmil norr om huvudstaden Skopje. Gerillan uppges på söndagen ha hotat med anfall mot Skopjes norra förorter och enligt regeringen var UÇK nära att erövra de reservoarer som försörjer Skopje med vatten.

Under helgen pågick också våldsamma strider runt Radusa, nära gränsen till Kosovo. Regeringen hävdade att hundratals albaner från Kosovo hade gått över gränsen till Makedonien och deltog i anfallen. De nyanlända skulle vara medlemmar i TMK, Kosovos skyddskår som bildades 1999 när dåvarande Kosovas befrielsearmé (som också hade förkortningen UÇK) överlämnade sina vapen. Den Nato-ledda fredsstyrkan KFOR i Kosovo förnekade dock de makedonska uppgifterna.

– Jag är chockad över att Nato och KFOR lugnt ser på när en operation pågår mot ett suveränt lands territorium för att skapa ett Stor-Albanien, sade premiärminister Ljubco Georgievski.

Den politiska uppgörelse som undertecknades på måndagen ska nu behandlas av parlamentet i Skopje inom 45 dagar. Med tanke på de häftiga omsvängningarna i makedonsk politik är denna process långt ifrån säker. Talmannen i parlamentet, Stojan Andov, som tillhör det lilla liberala partiet, har tidigare sagt att avtalet inte kommer att debatteras så länge ”det finns ockuperade territorier” i landet. Och nyval väntas i början av nästa år och både högernationalistiska VMRO-DPMNE och socialdemokratiska SDSM fruktar att bli anklagade för att ha sålt ut till albanerna.

Med fortsatta uppgifter, nu bekräftade av Human Rights Watch (HRW), om civila slaver och romer som utsatts för tortyr sedan de kidnappats av gerillan, finns risk för att en makedonsk nationalism med hämnd som målet växer sig starkare. Enligt en rapport från HRW i lördags saknas minst 14 civila slaver som fördes bort av gerillan runt Tetovo i slutet av juli.

Därtill finns en ny gerillagrupp bland albanerna, AKSh, albanska nationella armén, som förra veckan hävdade att de låg bakom det bakhåll där tio makedonska soldater dog.