Haradinaj förklarar sig oskyldig

Den 5 mars kl 14.15 är det meningen att rättegången mot Kosovos tidigare premiärminister Ramush Haradinaj ska inledas vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Vid de förberedande förhandlingarna i Haag på torsdagen förklarade sig Haradinaj icke skyldig till de 37 åtalspunkterna. Idriz Balaj och Lahi Brahimaj, som är åtalade i samma rättegång, förklarade sig också oskyldiga, rapporterar Radio B92 i Belgrad.

Ramush Haradinaj lämnade premiärministerposten i Kosovo och överlämnade sig till Haagtribunalen den 9 mars 2005. Han frigavs den 9 juni 2005 och har kunnat vistas i Kosovo i väntan på att rättegången ska börja. Åklagarsidan har meddelat att 98 vittnen ska kallas till rättegången.

Bland åtalspunkterna mot de tre finns mord, våldtäkt och tortyr och de tre anklagas för att som ledande inom UÇK-gerillan ha gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser mot serbiska, romska och albanska civila. Enligt FN-tribunalen ingick de tre i en kriminell sammansvärjning vars syfte var att konsolidera UÇK:s kontroll över Dukagjin. Civila serber och andra som misstänktes för att samarbeta med de serbiska styrkor skulle fördrivas. De som vägrade ge sig av dödades av UÇK:s styrkor, däribland de ”Svarta örnarna”, som leddes av Idriz Balaj. I Jablanica inrättades ett fångläger vid UÇK:s högkvarter. Fångar utsattes där för en brutal behandling och ett antal dog eller avrättades.

UÇK, Kosovas befrielsearmé, inledde 1997 ett väpnat uppror mot det serbiska styret i Kosovo och efter Natos bombkrig mot Jugoslavien 1999 övertog FN styret över Kosovo. Många tidigare UÇK-ledare gav sig in i politiken och flera partier med ursprung i gerillan har fått starkt väljarstöd bland den albanska befolkningen, som utgör cirka 90 procent av befolkningen. Haradinaj tillhör AAK, ett mindre parti.

Ramush Haradinaj är den högst uppsatte kosovoalban som har ställts inför rätta i Haag. Bland den albanska befolkningen i Kosovo ses han som krigshjälte.

Rättegången i Haag inleds i ett känsligt läge då förhandlingarna om Kosovos framtid kommit in i ett dödläge. Den finländske FN-medlaren Martti Ahtisaari presenterade nyligen en plan för begränsad självständighet för Kosovo. I Kosovo har den albanska sidan sagt nej till planen då den inte ger ovillkorlig självständighet. I Serbien har planen avvisats då den i praktiken anses ge Kosovo självständighet.

I fredags hölls de sista samtalen i första samtalsrundan i Wien och Martti Ahtisaari konstaterade att positionerna är fortsatt låsta. En andra omgång samtal ska inledas 10 mars. Ahtisaari har förklarat att han kommer överlämna sin plan till FN:s säkerhetsråd för beslut i april eller maj, oavsett om parterna blir eniga eller inte.

Omkring 16 000 utländska soldater i den Nato-ledda KFOR-styrkan finns i Kosovo idag. Medan EU nu beslutat att dra ner den militära styrkan i Bosnien från 6 000 till 2 500 soldater så finns inga planer på minskad militär närvaro i Kosovo. Oron för nya våldsutbrott är fortfarande stor.

I torsdags försäkrade FN-chefen i Kosovo, Joachim Ruecker, att serber i Kosovo inte behöver känna någon framtida fruktan. Många serber uppges enligt BBC förbereda sig på att flytta till Serbien om Kosovo blir självständigt.

I Belgrad samlades på tisdagen omkring 15 000 demonstranter utanför USA:s ambassad i Serbien, rapporterar Reuters. På banderoller uppmanades Ryssland att använda sitt veto och stoppa Kosovos självständighet när frågan kommer upp i FN:s säkerhetsråd.
- Kosovo är Serbiens vagga och själ, sade den kosovoserbiske ledaren Milan Ivanovic i sitt tal. Vi vädjar till världen att inte stycka upp Serbien.
Demonstrationen hade stöd av ultranationalistiska radikala partiet, landets största parti, och premiärminister Vojislav Kostunicas demokratiska parti.

Läs hela åtalet mot Haradinaj, Balaj och Brahimaj