Rebelledare avvisar FN:s fredsplan för Darfur

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon anlände på onsdagsförmiddagen till Darfur i västra Sudan. Enligt nyhetsbyrån Reuters sade han till journalister strax före ankomsten till El Fashir, huvudstaden i norra Darfur, att han ska öka påtryckningarna för att få en politisk lösning på konflikten som har pågått sedan 2003. Detta behövs som en grund för utplaceringen av den styrka på 26 000 soldater och poliser som snart ska skickas till Darfur. Sedan Sudan hade sagt ja till styrkan beslöt FN:s säkerhetsråd den 31 juli att fredsbevarande trupp från FN och AU, Afrikanska unionen, ska skickas till Darfur och redan i oktober väntas de första soldaterna i hybridstyrkan anlända. 7 000 soldater och poliser från AU finns i Darfur sedan flera år tillbaka, men dess uppgift har varit att övervaka en vapenvila som inte har följts.
- Processen med hybridstyrkan måste följas av en politisk process, sade Ban Ki-moon enligt Reuters. Annars kommer våra fredsbevarare, poliser och civila arbetare få en rad svårigheter att kunna utföra sitt arbete.
Ban Ki-moon uttryckte en viss förhoppning om att Darfurs splittrade rebellgrupper ska delta i fredssamtal. Hans förhoppning är en stor fredskonferens, troligen i Tanzania, i oktober.
- Vi är nära att enas om en mötesplats och ett datum, sade FN-chefen.

I augusti hölls ett möte i Arusha i Tanzania där ett antal rebellgrupper samlades för att under internationell medling försöka enas om en politisk linje i samtal med regeringen i Khartoum. Vid mötet, som hölls bakom stängda dörrar, ska viss enighet ha uppnåtts. Men en stol stod tom i Arusha. Där skulle Abdel Wahid Nur ha suttit, men han vägrade att komma. Nur var 2002 en av grundarna av SLM, Sudans befrielserörelse, som i februari 2003 inledde ett uppror. När ett fredsavtal slöts i Abuja, Nigerias huvudstad, i maj 2006 valde Minni Minnawi från SLM att underteckna avtalet. Minnawis fraktion av SLM slöt fred med regeringen i Khartoum, medan Nurs fraktion och den andra större rebellrörelsen JEM, rörelsen för rättvisa och jämlikhet, valde att fortsätta kriget.
Sedan dess har allt fler rebellgrupper uppstått och insatta bedömare räknar idag med 13 väpnade rebellfraktioner som söker stöd bland den afrikanska befolkningen i Darfur.

Abdel Wahid Nur lämnade 2006 Eritrea, som är ett viktigt stöd för Darfurs rebeller, och flyttade till Paris. I en intervju på onsdagen med Bloomberg dömde SLM-ledaren ut FN:s fredsplan och förklarade att han inte kommer att delta i några fredssamtal nästa månad. Han sade också att FN:s fredsplan är dömd att misslyckas.
- AU och FN vill framställa mig som ett hinder för fred, sade han till Bloomberg. Men vi vill ha fred först och vi vill ha säkerhet innan förhandlingar kan påbörjas.

John Prendergast, analytiker vid International Crisis Group, sade till Bloomberg att han tror det är svårt att få Abdel Wahid Nur att delta i fredsförhandlingar:
- Han tror att hans stöd kommer genom hans vägran att delta i fredssamtal och om man ser på resultatet av fredsförhandlingar så har han fått rätt.
Andra bedömare menar att Abdel Wahid Nurs fraktion av SLM kan förlora i betydelse om man ställer sig utanför fredssamtal.

I intervjun med Bloomberg anklagade Abdel Wahid Nur regeringen i Khartoum för att fört in araber från grannländer som Tchad och Niger för att bosätta sig i områden där afrikaner tidigare har bott:
- Regeringen vill skapa en ny demografi. Det är 101 procent folkmord. Massivt dödande, massiva våldtäkter mot civila och omfattande brännande av byar.
Abdel Wahid Nur sade också att han ansåg att det internationella samfundet bör handla på samma sätt i Darfur som i Kosovo 1999.

New York Times, NYT, rapporterade i måndags att konflikten i Darfur nu är på väg att ändra karaktär och är på väg att ”somaliseras”. Enligt vissa beräkningar kan upp till 200 000 personer ha dött i Darfur, många av dem i sjukdomar och svält, sedan konflikten inleddes 2003. Minst två miljoner internflyktingar lever i stora flyktingläger, men idag är det inte längre strider mellan rebellerna och regeringstrupper och dess allierade i janjawid-milisen som kräver de flesta dödsoffren, skriver NYT. Nu är det interna strider som har blivit det största problemet. Olika rebellgrupper har sedan förra året utkämpat strider och de senaste månaderna har olika arabiska grupper utkämpat strider med hundratals dödsoffer.
- Regeringen beväpnar inte längre janjawid, sade överste James Oladipo, AU:s befälhavare i Nyala. Problemet nu är banditer och fraktioner.
En del hjälparbetare anser att Darfur alltmer påminner om Somalia, skriver NYT:
”Längs vägarna står män i gröna kamouflagekläder - rebellsoldater? lokal milis? janjawid? - och stoppar rutimässigt bilar. Passagerarna dras ut ur bilarna, männen rånas och kvinnorna utsätts för sexuella övergrepp. Krigsherrar driver in skatter. Myllret av rebellarméer - Greater Sudan Liberation Movement, the Popular Forces Troops, the Sudan Democratic Group - för att nämna några av de senaste tillskotten, expanderar och ideologin bleknar bort.”

Ur arabiska folkgrupper har sedan 2003 rekryterats soldater till janjawidmilisen, som har stått för en rad av de mest allvarliga övergreppen i Darfur. Nu har dock striderna mellan arabiska grupper tilltagit, rapporterar NYT. Den 31 juli hade hundratals medlemmar från terjem-folket samlats för att begrava en betydelsefull schejk. Plötsligt omringades de av beväpnade män från mahria-folket som öppnade eld med tyngre vapen. Enligt FN och ögonvittnen dödades över 60 personer.
- Det var en massaker, säger Mohammed Yacob Ibrahim Abdelrahman, en ledare för terjem-folket. En massaker utförd av våra bröder.
Överste James Oladipo från AU menar att ren banditverksamhet nu har blivit nödvändigt för att de väpnade grupperna ska kunna få vapen, pengar och mat till sina medlemmar.
- Det finns absolut ingen lag och ordning i Darfur, säger Anette Rehrl, språkrör för UNHCR.
Det som började som ett uppror som sedan slogs ned skoningslöst har idag övergått till ett flytande kaotiskt och förvirrande tillstånd där dussintals väpnade grupper härskar, konstaterar New York Times.

Ban Ki-moons rundresa inleddes i Khartoum i måndags, fortsatte till Södra Sudans huvudstad Juba i tisdags och kommer efter besöket i Darfur gå vidare till Tchad och Libyen. Enligt BBC är det en delikat balansgång som FN-chefen ska gå. Han vill uppmuntra den sudanesiska regeringen när den nu äntligen har accepterat FN/AU-styrkan, samtidigt som han fördömer dödandet och vill få igång politiska samtal.
Vid besöket i Khartoum talade Ban Ki-moon i Vänskapshallen till hundratals inbjudna gäster i åhörare, däribland FN:s sändebud Jan Eliasson. FN-chefen fick applåder när han sade att ”alla är överens om att det inte finns någon militär lösning” och att det behövs en vapenvila. Sudans utrikesminister Lam Akol svarade att fredsskapande nu prioriteras. Akol pekade på att FN och Sudan har gått från konfrontation till ”fruktbar dialog”. Senare under måndagen hade Ban Ki-moon privata samtal med Sudans president Omar Hassan al-Bashir.

Vid besöket i Juba togs FN-chefen emot av Salva Kiir, den tidigare ledaren för rebellrörelsen SPLA/M som numera är Sudans vicepresident. Ban Ki-moon betonade hur viktigt det är att fredsavtalet, som i januari 2005 gjorde slut på ett krig som hade pågått i 21 år, uppfylls av bägge parter. 10 000 FN-soldater finns i södra Sudan för att övervaka den fredsprocessen.

Inför FN-chefens besök i Sudan uppmanade Luis Moreno-Ocampo, chefsåklagare vid ICC, Internationella brottmålsdomstolen, FN att öka sina påtryckningar för att få Sudan att överlämna två misstänkta krigsförbrytare till domstolen i Haag. I maj utfärdade ICC en arresteringsorder för Ahmed Haroun, minister för humanitära frågor, och Ali Kosheib, janjawidledare.

Läs mer: Varför händer inget i Darfur? (Amnesty Press 7 juni)


Reuters