Ordkriget mellan Eritrea och USA trappas upp

Ordkriget mellan USA och Eritrea har trappats upp ytterligare och under helgen varnade Jendayi Frazer, USA:s biträdande minister för Afrikafrågor, för att Eritrea riskerar att stämplas som en ”skurkstat” då landet är ”en statssponsor av terrorism”, rapporterar BBC.
- Men Eritrea har en chans att ändra sitt beteende, sade hon enligt al-Jazira vid ett besök i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

Enligt BBC är nu relationerna mellan Eritrea och USA sämre än någonsin sedan Eritrea 1993 blev självständigt. Eritrea hade tidigare goda förbindelser med USA och andra västländer och efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 erbjöd Eritrea stöd till USA för att bekämpa internationell terrorism, men nu hotar USA att införa hårda ekonomiska sanktioner.
Efter Jendayi Frazers uttalande på lördagskvällen framträdde en ilsken Isaias Afewerki i eritreansk TV.
- Om USA vill underminera våra nationella intressen och förstöra den regionala freden så kan de knappast vänta sig att vi ska uppmuntra dem, sade den eritreanske presidenten enligt BBC.

USA anklagar Eritrea för att använda rebellgrupper i andra länder som ett verktyg för att bekämpa Etiopien. Eritrea i sin tur är oroat över att USA och Etiopien numera är nära allierade och är enligt BBC besvikna över att USA inte använder sitt inflytande i Addis Abeba för att påverka Etiopien i den i lösta gränskonflikten. I kriget mellan Eritrea och Etiopien 1998-2000 beräknas 70 000 personer ha dött, många i ett skyttegravskrig som påminde om Första världskriget på västfronten.
Eritrea anser att USA:s stöd till Etiopien som en strategisk allierad är ett hot mot landet och fruktar att alliansen USA-Etiopien använder terrorismen som en förevändning för att invadera Eritrea. Enligt BBC anser Eritrea att en aggessiv amerikansk utrikespolitik ytterligare bidrar till konflikter i regionen och kan där peka på USA:s stöd till Etiopiens invasion av Somalia i slutet av förra året.

De senaste veckorna har ordkriget också följts av diplomatiska åtgärder med restriktioner för respektive lands diplomater och den 13 augusti beordrade USA att Eritrea skulle stänga sitt konsulat i Kalifornien. Det var en svarsåtgärd sedan Eritrea hade infört restriktioner mot den amerikanska beskickningen i Asmara. För Eritrea ansågs stängningen av konsultatet få ekonomiska konsekvenser då en av landets inkomstkällor är att driva in två procents inkomstskatt från alla eritreaner utomlands.

USA har också anklagat Eritrea för grova kränkningar av mänskliga rättigheter, däribland gripanden av regimkritiker, religiös förföljelse och stängningen av oberoende medier. Regeringen i Asmara förnekar detta och misstänker att USA vill använda demokrati och religiösa gruppers rättigheter i ett försök att splittra Eritrea på etnisk grund.

Den tilltagande frostigheten mellan Asmara och Washington förstärktes förra veckan när somaliska oppositionsledare samlades i Asmara för att försöka skapa en gemensam front mot TFG, den somaliska övergångsregeringen som nu styr i Mogadishu med stöd av etiopiska trupper. Enligt BBC deltog omkring 300 delegater, däribland delar av det civila samhället i den somaliska diasporan, vid mötet där också observatörer från FN, Arabförbundet och EU fanns på plats. Bland deltagarna fanns också den islamistiske ledaren Schejk Hassan Dahir Aweys som anses vara arkitekten bakom upproret i Mogadishu och som av USA och Etiopien anklagas för att ha kontakt med al-Qaida.

Enligt BBC var eritreanerna rasande över att mediernas uppmärksamhet riktades mot Aweys deltagande vid mötet. De argumenterade för att mötets syfte var att uppmuntra till en fredlig lösnig på konflikten i Somalia. Deltagarna vid mötet, ”Somali Congress for Liberation and Reconstitution” sade på söndagen i ett uttalande att Jendayi Frazers uttalande om att Eritrea var värd för ”terrorister” var en förolämpning. De betonade att Eritrea är en god granne till Somalia och poängterade att det somaliska folket är ”offer för TPLF-regimens invasion” och inte offer för terrorister. I uttalandet sägs också att det somaliska folket i ljuset av tystnaden från det internationella samfundet har rätt att kämpa för återupprättandet av ”nationens suveränitet”.

Att kalla den etiopiska regeringen för ”TPLF-regimen” är ett sätt att betona att den nuvarande regeringen i Etiopien med premiärminister Meles Zenawi i spetsen har sitt ursprung i Tigray-folkets befrielsefront, TPLF. På 1980-talet var det en befrielserörelse med Albanienkommunistisk ideologi som till sist 1991 besegrade den Sovjetstödda Mengistu-regimen i Addis Abeba.

Eritrea förnekar med eftertryck att landet är involverat i konflikter i grannländerna, men i en FN-rapport i slutet av juli anklagades Eritrea för hemliga vapenleveranser till motståndsgrupperna i Somalia, där Shabab-milisen är den viktigaste. De är de islamiska domstolarnas väpnade gren sedan domstolarna förlorade kontrollen över södra Somalia vid den etiopiska invasionen. Eritrea dementerade enligt BBC alla uppgifter om vapenleveranser. Eritrea har heller aldrig medgivit det stöd som ges till väpnade rebellgrupper i Darfur, vars politiska grenar har haft sina högkvarter i Eritrea.

Vid sidan av triangeldramat Etiopien-Somalia-Eritrea växer nu farhågorna om ett nytt krig mellan Etiopien och Eritrea. Förra veckan hölls ett möte i Haag för att lösa gränsdragningsfrågan mellan de båda länderna. Sedan vapenstilleståndet år 2000 har några av världens främsta experter försökt att hitta en permanent lösning på gränsdragningen. Enligt fredsavtalet skulle en internationell kommission fastställa gränsens dragning, men Eritrea och Etiopien har inte lyckats enas om kommissionens resultat. Samtalen i Haag, beskrivna som sista chansen till fred, bröt dock samman.
Innan mötet i Haag inleddes sade Kjell Bondevik, tidigare FN:s sändebud för Afrikas Horn, till BBC att det ser mörkt ut:
- Efter mitt senaste besök i regionen i juni så har positionerna blivit ännu mer låsta. Jag fruktar verkligen att konflikten trappas upp och jag vill inte utesluta risken för ett nytt krig.

På tisdagen rapporterade Reuters att Eritrea har förklarat att man ska göra allt för att undvika ett nytt krig.
- Det innebär dock inte att vi kommer kompromissa om vår territoriella integritet eller vår suveränitet, sade utrikesministern Ali Abdu till journalister i Asmara.
Etiopien anklagar Eritrea för att ha skickat in tusentals soldater i den demilitariserade zonen mellan de bägge länderna. Enligt Etiopiens utrikesminister Seyoum Mesfin står de bägge arméerna nu 70 till 80 meter från varandra.

Läs mer: Krigsförbrytelser i Somalia - rapport från Human Rights Watch (13 augusti)


BBC