Soldater öppnade eld mot demonstranter

På onsdagen genomfördes en massiv demonstration med tusentals personer i Rangoon, Burmas tidigare huvudstad och största stad i landet. Demonstrationerna som nu pågår i Burma leds av munkar och är de största på två decennier. Militärjuntan har nu infört ett utegångsförbud under nätterna som ska gälla de följande åtta dagarna. Juntan har också förbjudit alla offentliga folksamlingar över fem personer.

Enligt nyhetsbyrån AP samlades ändå på onsdagen tusentals munkar och demokratiaktivister som marscherade fram mot Rangoons centrum för att utmana den militära regeringens förbud. Runt 12.30 svensk tid rapporterade BBC att vägen till Shwedagon-pagoden stängts igen efter att demonstrationståget kommit fram. Polisen började därefter jaga och misshandla demonstranterna. Både varningsskott och tårgas användes för att föra bort demonstranterna i lastbilar och ungefär 200 människor, däribland munkar, nunnor och studenter har transporterades bort, rapporterade BBC. Enligt AP har 300 munkar och aktivister gripits runt om i Rangoon. Säkerhetsstyrkor har omringat totalt sex stycken kloster i Burma och nyhetsbyråerna uppger att minst fyra personer har dödats idag när militären öppnade eld i sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter. Tre av dem som dödats uppges vara munkar och flera har blivit skadade.

  • Ilska växer hos demonstranterna över hur munkarna behandlas, rapporterade BBC:s korrespondent, Jonathan Head.

Han uppgav även att ögonvittnen beskriver att stämningen i Rangoon är extremt spänd.

  • Vi är så rädda, soldaterna är redo att skjuta mot civila i vilken sekund som helst, sade en man nära Shwedagon-pagoden under kravet att få vara anonym på grund av rädsla för att bli straffad, enligt AP.

Analytiker befarar att demonstrationerna nu ska leda till en upprepning av våldsamheterna 1988 då trupper öppnade eld mot obeväpnade demonstranter. Det slutade med att tusentals dödades när säkerhetsstyrkorna sköt mot folkmassor. Asiendirektören på Human Rights Watch, Brad Adams, varnar för att den burmesiska militären tidigare visat att den är beredd att döda fredliga demonstranter för att få slut på protester.

  • Om militärjuntan kommer lyssna till någon så är det länder som har nära militära och ekonomiska kontakter med Burma. Nu är det tid för dessa länder att visa omtanke för den burmesiska befolkningens hälsa och välfärd, sade han.

USA:s president, George W Bush, tillkännagav på tisdagen att han ville införa nya ekonomiska sanktioner mot Burma men även utöka restriktioner för att skaffa USA-visum gentemot de som bär största ansvaret för kränkningar av mänskliga rättigheter, såväl som deras familjer. EU har också hotat med skärpta sanktioner mot regimen om de använder våld för att stoppa demonstrationerna. Storbritanniens premiärminister, Gordon Brown, har uppmanat FN:s säkerhetsråd att hålla ett möte angående Burma inom kort för att om möjligt skicka ett sändebud till landet. Han lovade att ingen ”straffrihet” ska ges till de som kränker mänskliga rättigheterna.

  • Hela världen uppmärksammar nu Burma. Den illegala och förtryckande regimen borde veta att världen har Burma under uppsikt, sade Brown enligt AP.

AP rapporterade även att ifall militärjuntan retirerar finns risken att den framstår som svag och därmed uppmuntar de protesterande vilket skulle kunna öka spänningen. Den senaste åtgärden från militärjuntan är en reducering av internetuppkopplingen i landet. BBC meddelade att det tar lång tid för att se en hemsida och en man i Rangoon tror att juntan har bestämt sig för att klippa all kommunikation, såsom internet och telefoner, så att ingen information kan läcka ut till omvärlden.

Protesterna i Burma började den 19 augusti på grund av kraftiga höjningar av bränslepriset. Protesterna har sedan dess växt till att bli en politisk strid mot den styrande militärjuntan som har styrt Burma sedan 1962. Washington Post rapporterar att de buddistiska munkarnas protester som hyllas av Burmas befolkning, ungefär 50 miljoner människor, också nu får med sig studenter och medlemmar av det politiska partiet National League for Democracy (NLD), som leds av nobelpristagaren Aung San Suu Kyi.

Militärjuntan har hållit Kyi i husarrest för att förhindra att hennes parti ska ta makten trots att partiet vann valet 1990. Hon har blivit en symbol för demonstranterna som längtar efter ett demokratiskt land. Reuters rapporterade på måndagen att Kyi förts till fängelse under söndagen för att hindra henne från att bli ledare för demonstrationen mot regeringen. Under lördagen hade hundratals demonstranter samlats och några tilläts besöka hennes bostad.

  • Protesterna är inte bara till för att förbättra befolkningens välmående utan också för munkarnas demokratikamp och människors möjlighet att bestämma över sin egen framtid. Människor tolererar inte längre militärjuntan, sade en munk under krav på anonymitet, enligt AP.

Läs mer: FN:s säkerhetsråd måste agera (Pressnotis 26 september)


AP