Fredsavtal

Regeringen i Centralafrikanska republiken och de två viktigaste rebellgrupperna i landet har undertecknat ett fredsavtal, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Avtalet skrevs under i lördags i Gabons huvudstad Libreville i närvaro av François Bozizé, president i Centralafrikanska republiken, och Omar Bongo Ondimba, Gabons president. Rebellrörelserna APRD, Folkliga armén för återupprättande av demokrati, och UFDR, Unionen av demokratiska krafter för enhet, ska enligt avtalet lägga ned vapen och dess soldater ska återingreras i samhället.
- Vi kommer att anstränga oss för att det ska bli en bestående fred, lovade APRD:s ledare Jean-Jaqcues Demafourth, tidigare försvarsminister i Centralafrikanska republiken.

Fredsavtalet kommer att vara öppet för ett senare undertecknande från den tredje rebellgruppen i landet, FDPC, Demokratiska fronten för det centralafrikanska folket, som leds av Abdoulaye Miskine. Han kunde inte delta i Libreville på grund av svårigheter att ta sig dit från Libyen, rapporterar sydafrikanska IOL.

Rebellerna kommer att få amnesti om fredsavtalet följs. Amnestin omfattar dock inte krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten och Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kommer fortsätta sitt arbete med beivrandet av grova brott.

Centralafrikanska republiken är ett av världens fattigaste länder, trots att landet är rikt på guld, uran och diamanter. Efter självständigheten från Frankrike 1960 har ett tiotal kupper, kuppförsök och militära myterier ägt rum. Den nuvarande krisen i landet inleddes 2001 då ett kuppförsök gjordes mot dåvarande presidenten Ange-Félix Patassé. Kuppförsöket slogs ned med hjälp av soldater från Libyen och MLC, en rebellgrupp i Demokratiska republiken Kongo.

François Bozizé var chef för försvarsstaben, men hans lojalitet ifrågasattes och i oktober 2001 fick han sparken. När Patassés soldater tillsammans med libyska styrkor försökte gripa Bozizé utbröt nya strider och Bozizé flydde till Tchad. Från exilen inledde han ett uppror med stöd av Tchad. 2002 och 2003 förekom nya strider där Patassés soldater åter fick stöd av Libyen och MLC.
I mars 2003 lyckades Bozizé ta makten i huvudstaden Bangui och Patassé gick i exil, först i Kamerun och sedan i Togo.

Oron har dock fortsatt och i skuggan av konflikten i Darfur i västra Sudan
och striderna i Tchad har stora delar av norra och nordöstra delen av Centalafrikanska republiken blivit ett laglöst land. Rebellgrupper och banditer har tagit över medan regeringen i Bangui saknat kontroll, trots att man fått stöd av Frankrike som fortfarande har soldater i landet. Under 2007 utkämpades stundtals hårda strider i landet och det har uppskattas att över 300 000 personer flytt från sina hem. En del flyktingar har sökt sig till Tchad och västra Sudan.

Den EU-styrka, som enligt beslut i FN:s säkerhetsråd förra året ska skydda flyktingar i området, har sedan början av året etablerat en närvaro i östra Tchad och nordöstra delen av Centralafrikanska republiken.

Den 24 maj greps Jean-Pierre Bemba i sitt hem i en förort till Belgiens huvudstad Bryssel. ICC hade väckt ett förseglat åtal mot den tidigare ledaren för MLC. Bemba blev 2002 vicepresident i Kongo när ett fredsavtal hade undertecknats i Demokratiska republiken Kongo. Sedan han förlorat
presidentvalet 2006 mot Joseph Kabila utbröt oroligheter och 2007 flydde Bemba från landet.

2007 meddelade ICC att man inlett en förundersökning om brott mot mänskligheten i Centralafrikanska republiken och att åtal kunde väntas för de som bar ansvaret för de massvåldtäkter som förekom i Bangui 2002 och 2003.

Nu är Bemba häktad för detta. ICC har förklarat att fler åtal är att vänta och det har spekulerats i åtal mot Patassé. En annan person som har nämnts är Miskine. Det skulle i så fall kunna ha bidragit till att han inte ville lämna Libyen för att åka till Gabon och skriva på fredsavtalet.

För ICC är gripandet av Bemba en framgång även om en del bedömare ifrågasätter varför han inte greps när han fortfarande var en maktfaktor i Kongo.

Amnesty om Centralafrikanska republiken: Civilians in peril in the wild north
(19 september 2007)


AFP