Hälften av Mogadishus befolkning har flytt

Somalia är ett av världens farligaste och mest våldsamma länder. Det säger Rodger Middelton, konsult vid den internationella tankesmedjan Chatham House till FN:s nyhetsbyrå IRIN. Vapen finns lättåtkomligt runt om i landet och det kommer dagligen rapporter om explosioner, mord, sammandrabbningar, strider och kidnappningar över hela landet.

Ett stort problem är det omfattande sjöröveri som pågår utanför Somalias kust. Det försvårar ytterligare för leveranser till ett land som är beroende av förnödenheter utifrån. Minst 60 skepp har attackerats sedan början av 2008, och 14 skepp från olika länder beräknas hållas som gisslan i dagsläget. Rodger Middelton menar att det akut måste till en lösning på problemet om inte de redan utsatta somalierna ska drabbas av en allvarlig svält.

Få utländska journalister finns på plats på grund av det instabila säkerhetsläget i landet. Journalisten Mark Doyle, från BBC, befinner sig dock i Mogadishu och kan berätta om hur staden har tömts på minst hälften av sina invånare. Han rapporterar den 6 oktober, om hur gata efter gata i centrala huvudstaden består av skelettliknande byggnader som blivit sönderbombade i krigets Somalia.

Under de senaste 18 månaderna har befolkningsantalet kraftigt sjunkit. Betydligt fler har flytt staden än under det ökända Black Hawk Down-året 1993. Enligt FN har minst hälften av Mogadishus befolkning, omkring 500 000 människor, gett sig av.

Mogadishu har genomlidit år av krig, men aldrig tidigare har situationen varit liknande den som finns idag. Det är en spökstad man möter, skriver Mark Doyle för BBC.

1993 genomfördes en FN-sanktionerad operation, som var ledd av amerikaner, vilket slutade med att FN-styrkan drogs in i kriget. Somaliska krigsherrar motsatte sig den internationella insatsen, delvis för att det reducerade deras möjligheter att svindla till sig det matbistånd som kom till landet.

Mark Doyle skriver att ”Amerikanerna föll i fällan att tro att sandalbärande, Skinnies- som marinsoldaterna nedvärderande kallade somalierna - skulle vara lätta att besegra”.

Det var en grav missbedömning, vilket resulterade i ett våldsamt krig och ett stort nederlag för FN och USA. Men inte ens då, när himlen varje kväll lystes upp av raketeld, var staden så öde som den är idag.

Idag står konflikten i stort mellan den svaga, internationellt erkända, somaliska regeringen, som stöds av Etiopien, och beväpnade rebellgrupper som är en blandning av islamister och nationalister.

USA finns med som en viktig aktör i kulisserna, främst som stöd till Etiopien, och anklagar Islamisterna för att ha kopplingar till al-Qaeda.

• Det blir bara värre och värre nu när utländska regeringar är involverade, säger Sophia Hussein, en hemmafru som förvandlats till flykting, till BBC från ett flyktingläger i Kenya.

En ny typ av krig har tagit form. Tidigare handlade det främst om traditionella konflikter mellan klaner i Somalia, nu har det lagts till en dimension där islamister och nationalister strider emot regeringsstyrkor, stödda av etiopier och deras allierade USA.

Det politiska landskapet började förändras 2005, när islamister slog sig samman med affärsmän för att driva bort den sammanslagning av krigsherrar som kontrollerade Mogadishu. I början av 2006 hade UIC, De islamiska domstolarnas förbund, tagit kontrollen över staden.

Det finns klara antydningar om att USA var inblandade när Etiopien gick in i Somalia i slutet av 2006; den islamistiska regeringen avsattes och en internationellt erkänd regering tillsattes. USA:s inblandning motiverades av misstankar om att den islamistiska regeringen hade anknytningar till al-Qaida.

Successivt återhämtade islamisterna och nationalisterna sig. Idag återstår delar av den islamistiska administrationen; de stöds av en grupp islamistiska krigare, kallade al-Shabaab, som kontrollerar södra och centrala Somalia. De sägs utföra attacker som är riktade mot regeringen, men som ofta dödar civila.

Fast i mitten av konflikten är den 2 700 man starka fredsbevarande styrkan, Amisom, från Afrikanska unionen.

• Jag behöver mer trupper, jag behöver mer utrustning, säger chefen för insatsen, den ugandiske generalen Francis Okello. Han återupprepar den fras som många fredsbevarande generaler sagt innan honom.

Vidare är han noga att betona för BBC att det är mer än militärt stöd som måste till.

• Jag behöver mer politiskt stöd, jag behöver mer diplomatiskt stöd. Man kan inte tvinga fram en lösning, man kan bara uppmuntra fred.

Det pågår preliminära fredsförhandlingar under ett FN-initiativ. Dessvärre har det svårt att nå ut till de mest radikala på båda sidor, vilka är de som strider på marken.

Följ BBC:s bevakning om Somalia här

Läs också

BBC intervjuar fånge i "Afrikas Guantánamo" (Amnesty Press 2 oktober)