Folkmordsförnekare ny president i bosnisk entitet
Milorad Dodik, premiärminister i Bosnien-Hercegovinas ena entitet Republika Srpska, valdes vid valet den 3 oktober till president för det självstyrande området rapporterar Radio Free Europe/Radio Liberty. Under ett valmöte i Srebrenica förnekade Milorad Dodik att ett folkmord ägt rum i Srebrenica. Ivan Lovrenovic, politisk skribent för den bosniska magasinet Dani, säger till Institute for War & Peace Reporting (IWPR) att uttalandet var ett försök att locka fler röster.
Både Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY)
och Internationella domstolen i Haag (ICJ) har fastslagit att brotten i Srebrenica under Bosnienkriget på 1990-talet var folkmord. Men i Republika Srpska (RS) finns en uppfattning bland de politiska ledarna om att anklagelserna om folkmord kan avfärdas som anti-serbisk propaganda, säger Branko Todorovic, ordförande för Helsingforskommittén i RS, till IWPR.
Milorad Dodik, som leder det oberoende socialdemokratiska partiet SNSD, höll den 20 september valmöte i Srebrenica. Inför jublande anhängare tillbakavisade han uppgifterna om folkmord i Srebrenica sommaren 1995 då cirka 8 000 muslimska män mördades sedan staden hade intagits av bosnienserbiska styrkor.
- Ofödda serbiska barn kan inte göras ansvariga för något som hände för 15 år sedan. Och folkmord förekom inte här. Vi kan inte acceptera påståenden om att det som hände här var folkmord för det var det inte, sade Milorad Dodik enligt IWPR.
Han hänvisade i sitt tal till att tusentals muslimska kvinnor och barn skickades iväg från Srebrenica till Tuzla och Sarajevo, som kontrollerades av regeringen i Sarajevo, och menade att detta var bevis för att det inte handlade om folkmord.
I Bosnien-Hercegovina finns tre stora folkgrupper: bosnienserber, bosniska kroater och bosniaker (muslimer). Genom det fredsavtal som skrevs efter Bosnienkriget 1995, det så kallade Daytonavtalet, har en komplicerad uppdelning av makten kompromissats fram. Staten Bosnien-Hercegovina består av två entiteter: Republika Srpska (bosnienserbisk) och Federationen Bosnien och Hercegovina (kroatisk-muslimsk) samt en tredje administrativ enhet Distriktet Brčko.
Valet den 3 oktober gällde, förutom presidentposten i RS och de olika parlamenten, också de tre posterna i landets presidentråd. De tre presidenterna, som alternerar ordförandeskap under mandatperioden, måste som det stipulerats i Daytonavtalet definiera sin identitet utifrån endera av de tre stora folkgrupperna.
Både Bakir Izetbegovic och Zeljko Komsic (omval), som valdes till presidenter med bosniakiska respektive kroatiska röster, företräder en politik som vill ena landet medan omvalet av den bosnienserbiska presidenten till rådet, Nebojsa Radmanovic, representerar en separatistisk linje då han vill att RS ska lämna Bosnien-Hercegovina.
Röstdeltagandet på 56 procent vid söndagens val var det högsta i landet sedan 2002. Detta var det sjätte allmänna valet i Bosnien sedan krigsslutet 1995. Enligt RFE/RL uttryckte internationella valobservatörer oro över att runt tio procent av rösterna i RS hade ogiltigförklarats.
Bakgrunden till den komplicerade samhällsstrukturen i Bosnien-Hercegovina går tillbaka till de blodiga krigen på Balkan under 1990-talet. När Slovenien och Kroatien år 1991 utlyste sin självständighet från federationen Jugoslavien ville även Bosnien-Hercegovina lämna federationen. I Kroatien framkallade beslutet att bryta sig ur Jugoslavien en väpnad konflikt mellan de serbiska styrkorna som stödde fortsatt tillhörighet med federationen och kroatiska styrkor som inte ville erkänna den serbiska befolkningens rättigheter i Kroatien.
De bosniska serberna motsatte sig beslutet att lämna Jugoslavien och utropade en del av landet som Republika srpskog naroda Bosne i Hercegovine (nuvarande Republika Srpska). Strider mellan Bosnien-Hercegovinas regeringsarmé och bosnienserberna bröt ut i april 1992. Bosnien-Hercegovinas självständighet från Jugoslavien erkändes, tillsammans med Slovenien, Kroatien, Makedonien, av Europeiska gemenskapen (EG) 1992.
Konflikterna mellan folkgrupperna på Balkan går dock längre tillbaka. Kungariket Jugoslavien skapades på Balkanhalvön efter första världskrigets slut 1918. Under andra världskriget stred olika etniska grupper mot varandra trots att landet var ockuperat av Tyskland, Italien, Ungern och Bulgarien.
Bildandet av Federationen Jugoslavien 1945 var ett försök att skapa enighet mellan folken. Under kommunistledaren Josip Broz, även känd som Tito, styre 1945-1980 rådde relativt lugn i Jugoslavien men landet var en enpartistat där många övergrepp på de mänskliga rättigheterna förekom. Efter Titos död 1980 kröp splittringarna mellan de jugoslaviska folken upp till ytan igen och förstärktes i och med att landet hamnade i en ekonomisk och social kris.
Kriget i Bosnien-Hercegovina tog slut den 12 november 1995. Då hade oräkneliga och fasansfulla brott mot de mänskliga rättigheterna begåtts från båda sidor. Omkring 100 000 personer hade dödats och den etniska rensningen hade drivit flera miljoner människor på flykt.
I november 2001 åtalades Jugoslaviens förre president, Slobodan Milosevic, för folkmord i Bosnien av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Medan Slobodan Milosevic hann avlida innan rättegången var avslutad har åtskilliga andra dömts för delaktighet i grova brott. Fortfarande saknas omkring 10 000 människor som försvann under kriget och så sent som i september hittades ännu en massgrav i Bosnien-Hercegovina.
Läs mer
Amnesty Press om valsystemet i Bosnien-Hercegovina
Historisk dom i Strasbourg: Olaglig diskriminering i Daytonfreden (6 januari)
Amnesty Press om folkmord i Bosnien-Hercegovina
Massgravar på Balkan: Kvarlevor efter 250 försvunna muslimer återfunna utanför Visegrad (9 september)
Amnesty om sexuellt våld som krigsbrott i Bosnien-Hercegovina
Våldtagna kvinnor nekas rättvisa (22 juli 2009)
Fler pressnotiser från Amnesty om Bosnien-Hercegovina
Fler notiser från Amnesty Press om Bosnien-Hercegovina
|
Radio Free Europe (RFE/RL) |