Genialisk bok

Den svenska flyktingpolitiken har snabbt förändrats. Journalisten och författaren David Qviström diskuterar i ”Evangelium för troll” på ett genialiskt sätt realism kontra idealism i en fråga som dominerat debatten och skapat en djup splittring.

David Qviström. Foto: Johannes Frandsen

Bok: Evangelium för troll. Hopp och ansvar i flyktingkrisens tid
Författare: David Qviström
Förlag: Verbum

Ibland går tiden snabbt och allt förändras. Hösten 2016 känns det oändligt länge sedan som Medborgarplatsen i Stockholm i september 2015 var fylld av människor och statsminister Stefan Löfven stod och talade om sin vision av ett Europa som inte bygger murar och alla partier, utom Sverigedemokraterna, verkade eniga om att asylrätten skulle ha en stark ställning i flyktingpolitiken i ett land som trots allt hör till de rikare i världen. Ett år senare tävlar Sverige om att hålla sig på EU:s miniminivå och de flesta partier slåss om att ”vinna tillbaka” väljare från SD där det mytologiska begreppet ”svenska värderingar” har blivit ett mantra för politiker att tugga.

Jag sitter i den sena höstsolen på en bänk i hamnen i min hemort och börjar läsa en av höstens starkaste böcker. Ett minnesmonument 50 meter längre bort påminner om att hit till Dalarö kom en höstdag 1944 flera hundra flyktingar från Estland. Lokalsamhället mobiliserade då för att ta emot båtflyktingarna.

Medan Sverige haft fred i många år har även vi påverkats av händelserna i vår omvärld vilket har lett fram till olika beslut som påverkat flyende människor.
Vid konferensen i Évian i Frankrike i juli 1938 var omvärlden, med undantag för Dominikanska republiken, överens om att stänga gränserna för judar i det Tyska riket.

Då och då diskuteras än idag de svenska akademikernas protester i Uppsala och Lund vintern 1939 för att ”stoppa judeimporten” och hålla gränsen stängd för tio judiska läkare från Nazityskland.

Sovjetunionens brutala krossande av den ungerska revolutionen 1956 och Pragvåren 1968 fick dock Sverige att öppna gränserna, liksom den antisemitiska kampanjen i Polen 1968 och de brutala militärdiktaturerna som under 1970-talet tog makten i en rad länder i Latinamerika. Även båtflyktingar från Vietnam, kurder och iranier, både under shahens styre och efter ayatolla Khomeinis maktövertagande 1979, har fått en fristad i Sverige för att nämna några exempel.

Hösten 2015 växte antalet nyanlända asylsökande snabbt och på kort tid var antalet större än under 1990-talets flykt undan den etniska rensningen på Balkan. Välkomnandet ersattes snart med införande av nya lagar och bestämmelser för att stänga gränsen till Sverige och skapa ”andrum”. Flyktingfrågan, liksom den vidhängande frågan om integration, har dominerat debatten och skapat djupa sprickor i både det politiska samtalet och i samhället.

Evangelium för troll. Foto: Verbum

David Qviström, med ett förflutet som reporter på Kyrkans tidning, är en av de skickligaste svenska reportrarna när det gäller att beskriva frågor om flykt och migration vilket han visade i ”Nyttiga människor” som kom på Natur&Kultur 2014.

Jag minns också ”Trollungens jul – en berättelse om andrum” där David Qviströms röst i en essä i P1-programmet OBS på julafton 2015 så effektivt sammanfattade hur det året slutade:

”...änglarna på tidningarnas ledarsidor sjöng i himmelsk kör: nyss var vi naiva, men se det är vi inte längre, nu när vi har räknat på budgeten har vi blivit realister, nu vet vi att medmänsklighet och internationell rätt kostar för mycket, nu har vi kommit fram till att vi behöver en linje tre i migrationspolitiken, en som effektivt stänger gränsen och plånboken men utan att vi tappar ansiktet...”

Denna gång har Qviström i ”Evangelium för troll” på ett genialiskt sätt låtit ett inre troll möta en inre idealist i en dialog om den verklighet som råder efter flyktinghösten 2015. Det är så skickligt gjort att texten måste avnjutas i korta stycken då den också kräver att läsaren tänker efter: Var står jag själv?

Qviström lyfter på ett läsvänligt sätt fram olika fakta och åsikter (med en notapparat!) samtidigt som han låter fantasin och debattglädjen flöda i dialogen mellan trollet och idealisten och det bör påpekas att Qviström lyfter fram de bägge sidornas bästa argument vare sig det handlar om eventuellt behov av landgränser eller om invandring är en ekonomisk tillgång eller belastning för mottagarlandet.

Han återanvänder också sina journalistiska möten och ger röst åt personer som kyrkoherde Henrik Törnqvist i Bergsjön och den italienske byggmästaren Costantino som räddade tolv personer i havet utanför den italienska ön Lampedusa den fasansfulla 3 oktober 2013 då 366 migranter och presumtiva asylsökande drunknade.

Samtidigt som Qviström står fast vid sin grundsyn att rätten att söka asyl måste försvaras och att humanismen måste genomsyra både människor och samhälle så tar han invändningarna om ”volymer” och ”systemkollaps” och ”tillfälliga lagar” på allvar.

Qviström använder sig av ett kristet perspektiv och det måste medges att de historiska parallellerna till kristen historia har ett värde även för läsare som är icke-kristna.

Ulf B Andersson

En kortare version publicerades i Amnesty Press nummer 4/2016.