Reflektion över hela modeindustrin

Att det har publicerats två svenska böcker om klädindustrins mörka baksida på kort tid kan tolkas som en otålighet gentemot en bransch som gärna framstår som hållbar samtidigt som väldigt lite händer i deras produktionskedja. Uppförandekoderna verkar inte lösa miljöproblemen och de urusla arbetsförhållanden i produktionsländerna. Kathleen McCaughey har läst ”Den lilla svarta”.

Gunilla Ander har tidigare granskat bomullsindustrin. Foto: Ordfront förlag

Bok: Den lilla svarta: Modeindustrins mörka baksida
Författare: Gunilla Ander
Förlag: Ordfront förlag

Det är en nackdel för Gunilla Ander att Den lilla svarta publiceras efter ”Modeslavar”, särskilt med tanke på att båda böcker lär tilltala samma läsarkrets. Mycket känns igen. Å andra sidan målar Ander upp en mer komplex bild. Det är inte enbart klädproduktionen som hon reflekterar över, utan hela modeindustrin.

En historisk tillbakablick på modebranschens reklamspråk till exempel visar på en intressant utveckling från annonsering av klädesplagg till “storytelling”. Samtidigt är det en utveckling som har skett i reklamvärlden i stort och det är svårt som läsare att förstå vad vi ska dra för slutsatser.

Har just detta bidragit till dåliga arbetsvillkor? Eller är det drömmen om en ständig ny garderob som gör att klädkonsumtionen ständigt ökar? I så fall hade det behövts mer djupgående analyser av effekterna av reklam på köpbeteende.

Ytterligare ett exempel är beskrivningen av Rea-fenomenet. Ander beskriver en ny trend där svenskar idag är mindre benägna att betala fullt pris. Vi väntar alltså på reorna. Men återigen är det oklart hur just det köpbeteendet påverkar förhållandena i produktionsländerna, om det gör det överhuvudtaget.

Andra, kanske mer relevanta aspekter som Ander tar upp är globaliseringen, avregleringen och handelsavtal, som borde ha getts mer utrymme. Nu berörs frågorna men det hade behövts en längre analys av effekterna av globaliseringen, både positiva och negativa, för att riktigt hjälpa oss att förstå alla samband.

Den lilla svarta. Foto: Ordfront förlag

En definitiv styrka i boken kommer från Anders tidigare granskning av bomullsodlingen (skildrad i boken ”Bomull en solkig historia” som gavs ut på Ordfront 2010). Hennes kunskap om hela produktionskedjan sätter klädindustrin i ett större sammanhang. Exemplet på en “totally ecological” fabrik på Sri Lanka där personalen inte får använda plastflaskor samtidigt som fabriken inte har koll på att de tyger de importerar från Indien orsakar enorma miljöproblem och i förlängningen människorättsproblem är slående.

En liknande kontrast är brittiska märket Primarks användningen av miljövänliga påsar samtidigt som lågpriskedjan var stor inköpare från Rana Plaza, fabriken i i Dhaka i Bangladesh som kollapsade 2013. I den katastrofen dog 1 129 personer medan 2 500 skadades. Ander exponerar på ett skickligt sätt hur begreppet hållbarhet kan fyllas med i princip vad som helst.

Boken är informativ och mycket intressant. Den tydligaste och kanske viktigaste slutsatsen man som läsare kan dra är att situationen ser ut som den gör eftersom ingen är villig att betala priset för riktig hållbarhet, samt att stater inte tar sitt ansvar. Samtidigt ger boken ett tidvis spretigt intryck eftersom den tar upp så många frågor och lämnar lösa trådar. Det hade varit bättre att fördjupa sig i färre ämnen än att beröra många utan djupare analys. Men det löser kanske Ander i sin nästa bok?

Kathleen McCaughey