Surinam: President Bouterse dömd för massaker

Den 29 november 2019 avslutades en historisk rättegång i Surinam som inleddes i november 2007. President Desi Bouterse dömdes till 20 års fängelse för mord på 15 politiska motståndare i december 1982. Domen överklagades omedelbart.

Reportage | 2020-02-01
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2019
 Fort Zeelandia i Paramaribo är nu museum.

Fort Zeelandia i Paramaribo är nu museum. Foto: Wikimedia

President Desi Bouterse befann sig i Kina när domen kom men när han återkom till flygplatsen i huvudstaden Paramaribo hälsades han av tusentals anhängare. Oppositionen krävde att Bouterse omedelbart avgår, vilket presidenten avvisade.

Desi Bouterse ledde en militärregim, som 1980 hade tagit makten i en kupp.

Den 7 december 1982 hämtade militären journalister, lärare, advokater och en fackföreningsledare och de fördes till Fort Zeelandia. 15 av dem sköts ihjäl efter förhör och tortyr.

År 2007 inleddes en rättegång mot Bouterse och 24 andra personer för morden 1982. Han valdes ändå till president 2010. Hans parti NDP fick vid valet 2015 26 av de 51 mandaten i parlamentet. I maj 2020 ska parlamentsval åter hållas i Surinam. Parlamentet utser sedan president.

Desi Bouterse, vars nuvarande mandat går ut 12 augusti, har förklarat att han ställer upp för omval och har dömt ut processen där han dömdes som politisk.

President Desi Bouterse anländer 20 januari iförd militär uniform till rättssalen för att överklaga fängelsedomen för morden på oppositionella i december 1982.

President Desi Bouterse anländer 20 januari iförd militär uniform till rättssalen för att överklaga fängelsedomen för morden på oppositionella i december 1982. Foto: Skärmdump från NOS

Någon arresteringsorder utfärdades inte efter den fällande domen den 29 november 2019 och presidenten har överklagat domen.

Den 4 april 2012 beslutade parlamentet att införa en amnestilag för att skydda Desi Bouterse och 24 andra från den pågående rättegången om morden 1982. Amnestilagen fördömdes av FN och Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, liksom människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch. Amnestilagen upphävdes senare av en domstol och rättegången fortsatte.

Tusentals personer gick i en tyst marsch i Paramaribo den 10 april 2012 i protest mot amnestilagen som skulle stoppa rättegångarna mot de ansvariga för decembermorden 1982.

Tusentals personer gick i en tyst marsch i Paramaribo den 10 april 2012 i protest mot amnestilagen som skulle stoppa rättegångarna mot de ansvariga för decembermorden 1982. Foto: law Wanmanchoi47 /Wikimedia

År 1999 dömdes också Bouterse i sin frånvaro till elva års fängelse av en domstol i Nederländerna som ansåg att han var skyldig till narkotikahandel. Surinam och Nederländerna har dock inget utlämningsavtal.

Ulf B Andersson

Fotnot: Detta är en längre version av artikel i nummer 4/2019.

Fakta/Surinam

Huvudstad: Paramaribo

Politik: Självständigt från Nederländerna 1975. Fem år senare tog militären under ledning av Dési Bouterse makten i en kupp. En socialistisk republik utropades. Internationellt tryck tvingade fram demokratiska val år 1987. Dési Bouterse vann presidentvalen 2010 och 2015.

Desi Bouterse.

Desi Bouterse. Foto: Pieter Van Maele/Wikimedia

Språk: Holländska är officiellt språk. Sranan tongo, ett kreolspråk, är också vanligt.
Yta: 163 821 km² (Sverige: 449 964 km²)
Befolkning: 586 000.

Läs mer från Amnesty Press

Avgörandet närmar sig för Surinams president – ska han bli dömd för decembermorden 1982? (9 oktober 2017 – även i nummer 3/2017)

Diktatorn som kom in från kylan - idag tar Desi Bouterse över som president (Amnesty Press 12 augusti 2010)

Läs också

Suriname: Bouterse trial must be resumed without undue delay (ICJ, Internationella Juristkommissionen 8 maj 2017)

Suriname: Families of Bouterse’s victims seek justice 30 years on (Amnesty International 6 december 2012)

Suriname: Revoke Amnesty Legislation (Human Rights Watch 18 april 2012)

Justice at a crossroads: Open letter to Suriname's Judiciary (Amnesty International 13 april 2012)

Suriname: After 25 Years, a chance for accountability and justice for the families of victims of the December 1982 extrajudicial killings (Amnesty International 29 november 2007)

Reportage | 2020-02-01
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2019