”De har mördat Marielle!”

När Marielle Franco, en av Rio de Janeiros främsta vänsterpolitiker och människorättsaktivister, den 14 mars 2018 kallblodigt avrättades med fyra skott mot huvudet blev det en tydlig signal till Brasiliens befolkning: den som kritiserar landets polis och militär kan tystas för alltid. Och är du kvinna, svart, hbtq och från favelan är risken alltid ännu större.

Tiotusentals personer har deltagit i protester mot mordet på Marielle Franco och hennes chaufför Anderson Pedro Gomes. Foto: Lucas Jatobá/AI Brazil

Jag kommer aldrig glömma den där morgonen i mars 2018. Redan innan nyheten om Marielle Francos död nått svenska och internationella medier fick jag ett Whatsapp-meddelande från en av mina bästa vänner i Rio de Janeiro:

”De har mördat Marielle, de sköt ihjäl henne! För två timmar sedan, i Estácio, hon satt i bilen! Det är ofattbart fruktansvärt!”

Trots att jag vet att oskyldiga människor skjuts ihjäl varje dag i Rio de Janeiro blev jag ändå så chockad. Vi var lika gamla, rörde oss i samma kretsar, kämpade för samma saker!

Marielle Franco var en person som förkroppsligade allt som de högerkonservativa och nyfascistiska politiska rörelserna i Brasilien avskyr: hon var svart, feminist, bisexuell, människorättsaktivist, vänster och från favelan. Men framförallt var hon modig, hon lät sig inte skrämmas.

Hennes engagemang i feministrörelsen, hbtq-frågor, det egna socialist-partiet PSOL som hon representerade i kommunfullmäktige, och den systematiska diskriminering som Rio de Janeiros tusentals favelabor utsätts för dagligen, gjorde henne till en beundrad men också omstridd person.

Jag minns när jag såg henne första gången. Vi befann oss båda på en feministisk manifestation under parollen ”Mulheres contra Cunha” (Kvinnor mot Cunha), en protestaktion mot den före detta talmannen Eduardo Cunha som ville inskränka den redan strikta abortlagen ytterligare.

Marielle Franco. Foto: Ascom/Câmara Rio

Hon var omringad av vänner och aktivister, utstrålade lugn och kraft, och hade alltid tid för att prata med människor. Framförallt engagerade hon sig i fall med polisvåld och utomrättsliga avrättningar. Ofta var det unga svarta män från någon av Rios favelor som mördats av poliser eller militärer. Hon följde med mammor till polisstationer och rättegångar, hon skrev om det, och i sin roll som politiker hade hon alltid det på agendan.

Det var också hennes inlägg i sociala medier några dagar före mordet, där hon riktade skarp kritik mot militariseringen av Rios favelor och brutala polisövergrepp, som många menar var anledningen till att hon mördades. Mycket pekar på att paramilitära grupper och militärpolis är inblandade i mordet.

Samma dag som jag nåtts av nyheten om Marielles död ringde jag en annan vän i Rio de Janeiro. Min vän är precis som Marielle en svart, ung kvinna från ett fattigt område. En feminist och aktivist inom Black Power-rörelsen som trots sin bakgrund lyckats ta sig in i universitetsvärlden. Hon grät hejdlöst:

– Marielle bevisade att det går, hon var vårt hopp, vår symbol. Hon var en av oss, och nu är hon borta. Varför får vi inte leva? Varför mördas vi fortfarande som om vi vore slavar? Ska vi aldrig bli sedda som fullvärdiga människor? De har krossat oss!

Många unga svarta kvinnor i Brasilien som hade Marielle som förebild befarade precis som min vän att mordet innebar att de helt hade förlorat sin röst. Men en vecka efter Marielles död hade hela Rio de Janeiro täckts av muralmålningar som hyllade henne. Stora manifestationer och minnesstunder hölls i hela landet. Människorättsorganisationer och politiker från hela världen uttryckte sin sorg och krävde en oberoende utredning av mordet.

Det har också skett en explosionsartad ökning av unga, svarta kvinnliga politiker i Rio de Janeiro som kandiderar till kommande val av deputerade-kammaren, och talarstolen i plenisalen i Rio de Janeiros kommunhus har döpts till Marielle Franco. Hennes arv bärs vidare av tusentals unga, arga aktivister som med sina knutna nävar vägrar låta de nyfascistiska, rasistiska krafterna vinna. Deras rop skallar:

”Marielle presente, agora e sempre”. (Marielle är med oss, nu och för alltid.)

Clara Lee Lundberg är journalist, dansare och koreograf. Är intresserad av politik, psykoanalys, konst och kultur i olika former. Foto: Alexis Zubov

Clara Lee Lundberg
[email protected]

Läs också

Brazil: Three months after Marielle Franco’s death, prosecutors are failing to deliver justice (Amnesty International 12 juni 2018)

Brazil: International solidarity is crucial to solving activist Marielle Franco’s killing (Amnesty International 12 maj 2018)