Nya begravningar i Srebrenica

Den 11 juli fördes kvarlevorna av 35 personer som dödades i Srebrenica i östra Bosnien sommaren 1995 till begravningsplatsen utanför staden. Omkring 30 000 personer hade samlats vid årets ceremoni, däribland politiker och utländska diplomater.

reportage | 2018-07-12
Av: Ulf B Andersson
 Minnestavlan i Potocari över de döda sommaren 1995.

Minnestavlan i Potocari över de döda sommaren 1995. Foto: ICTY

I början av juli 1995 ryckte styrkor ur VRS, den bosnienserbiska armén, fram mot staden Srebrenica i östra Bosnien. Staden hade varit belägrad sedan år 1992 och många bosniaker (muslimer) hade flytt till staden från den kringliggande landsbygden. År 1993 hade FN:s säkerhetsråd förklarat Srebrenica som ett säkert område som skulle skyddas av UNPROFOR, FN-styrkan som funnits i Bosnien-Hercegovina sedan kriget startade 1992. I utbyte mot FN-skyddet hade den bosniska armén i staden överlämnat sina tyngre vapen till FN-förråd.

Sommaren 1995 fanns en nederländsk FN-bataljon i staden. FN-soldaternas moral var dock låg då de bosnienserbiska belägrarna i flera månader inte bara hade stoppat hjälpsändningar till civilbefolkningen utan också begränsat leveranserna av förnödenheter till FN-soldaterna. Det flygskydd som fanns som en sista garant för de FN-skyddade områdena i Bosnien schabblades bort i kontakterna mellan Srebrenica och FN-högkvarteret i Zagreb, Kroatiens huvudstad.

Den 11 juli 1995 kunde VRS inta Srebrenica och general Ratko Mladic anlände till stadens centrum och ”förhandlade” med de nederländska befälen. Panikslagna muslimer trängdes på FN-basen medan många män försökte fly genom skogarna till regeringskontrollerat område i Tuzla där också FN-soldater från bland annat Sverige fanns på plats.

Ratko Mladic lovade att kvinnor och barn skulle få fri lejd i bussar ut från Srebrenica och de transporterades till Tuzla. Manliga fångar, från tonåringar till åldringar, samlades ihop i tillfälliga lokaler och snart inleddes massavrättningar. Totalt beräknas omkring 8 000 muslimer ha mördats och kropparna begravdes i massgravar. Senare, när de ansvariga blev oroliga för att straffas, grävdes massgravarna upp och kvarlevorna fördes till nya platser. Det har försvårat identifieringsarbetet.

Srebrenica 11 juli 2018: Kvarlevorna av 35 personer som dödades sommaren 1995 begravs vid minnescentret i Potocari i östra Bosnien.

Srebrenica 11 juli 2018: Kvarlevorna av 35 personer som dödades sommaren 1995 begravs vid minnescentret i Potocari i östra Bosnien. Foto: Jasmin Brutus/EPA/TT

Den 11 juli, på 23-årsdagen av Srebrenicas fall, begravdes ytterligare 35 personer på den jättelika gravplatsen och minnesmonumentet i Potocari. Kistorna hade förts från den bosniska huvudstaden Sarajevo den 9 juli där många slöt upp för att ge de döda en sista hyllning.

Bland de som begravdes i år fanns två tonåringar, 16 respektive 17 år, och en gravid kvinna och hennes man. Paret hade återfunnits år 2016 när en massgrav påträffades i Vlasenica, rapporterar BIRN.

Omkring 30 000 personer var närvarande när de 35 personerna begravdes på samma plats där 6 575 personer tidigare har begravts.

– I 23 år har vi sagt att vi inte kommer sluta söka efter kvarlevorna från de som dödades och vi kommer inte sluta kräva att de ansvariga straffas, sade Nermin Alivukovic, biträdande borgmästare i Srebrenica och en av minnesceremonins organisatörer inom Srebrenica kommun, till BIRN.

Bosnien-Hercegovina har ett presidentråd, som enligt fredsavtalet i Dayton 1995 ska ha tre ledamöter; en bosnienserb, en bosnienkroat och en bosniak (muslim). Bakir Izetbegovic är den bosniakiske ledamoten och han uppmanade den 11 juli den som vet något om platserna för återstående massgravar för Srebrenica-offer att ”lätta sin börda” och berätta.

Dunja Mijatovic från Bosnien-Hercegovina är Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Dunja Mijatovic från Bosnien-Hercegovina är Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. Foto: CoE

USA:s ambassadör i Bosnien, Maureen Cormack, var en av de internationella gästerna vid årets ceremoni. Theodor Meron, ordförande för ”Mekanismen” för FN:s Jugoslavien-tribunal i Haag, som har avslutat sina rättegångar utom de sista överklagandena, talade enligt BIRN om vikten av att hålla minnet vid liv:

– Vi är alla bärare av en vital, men bräcklig låga; ansvariga idag och för all framtid att se till att minnena av fäder och bröder, av makar och söner och alla andra offer för dessa fruktansvärda händelser, lever vidare. Lärdomarna från Srebrenica får aldrig glömmas och vi måste alla göra vår del för att sprida sanningens ljus och pressa tillbaka likgiltigheten och förnekandets mörker.

Även i Serbiens huvudstad Belgrad uppmärksammades Srebrenicadagen. På kvällen den 10 juli samlades fredsgruppen ”Kvinnor i svart” på Republiktorget för att påminna om det serbiska ansvaret för massmorden. Ungdomsgruppen Youth Initiative for Human Rights genomförde också en ljusvaka.

Dunja Mijatovic, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, uppmanade i en artikel på BIRN:s hemsida till ett stopp för förnekelsen av folkmordet i Srebrenica och att förövare ställs inför rätta. Hon krävde också att skolböcker, inte bara i Bosnien-Hercegovina och Serbien utan i hela Europa, måste innehålla en objektiv redogörelse för folkmordet i Srebrenica.

General Ratko Mladic (i mitten) i Sarajevo i juni 1993.

General Ratko Mladic (i mitten) i Sarajevo i juni 1993. Foto: I Evstafiev/Wikimedia

FN:s krigsförbrytartribunal i Haag har i flera domar slagit fast att massmorden i Srebrenica sommaren 1995 var folkmord, senast i domen mot general Ratko Mladic. Han dömdes 22 november 2017 till livstids fängelse. Domen är dock överklagad.

I Serbien och Republika Srpska, den serbiska entiteten i Bosnien-Hercegovina, erkänns inte händelserna i Srebrenica som folkmord.

Den 8 juli 2015, inför 20-årsminnet av Srebrenica, röstade FN:s säkerhetsråd om ett brittiskt resolutionsförslag där det stod att ”ett accepterande av de tragiska händelserna som ett folkmord är en förutsättning för försoning”. Tio länder röstade för medan Angola, Kina, Nigeria och Venezuela lade ned sina röster. Ryssland följde uppmaningar från serbisk och bosnienserbisk sida att stoppa resolutionen och lade in sitt veto.

Rysslands ambassadör i Bosnien, Petr Ivancov, skulle den 26 juni ha besökt Srebrenica och hade då begärt att få besöka minnesplatsen i Potocari. Biträdande borgmästaren Nermin Alivukovic förklarade att han inte kunde ”tillåta någon som förnekar folkmordet i Srebrenica” att besöka minnesplatsen. Enligt RFE/RL meddelade den ryska ambassaden i Sarajevo att ambassadörens besök är inställt på obestämd framtid.

Sammanlagt 45 personer har i Haag eller nationella krigsförbrytardomstolar i Bosnien, Kroatien eller Serbien dömts till fängelse för delaktighet i morden i Srebrenica.

I Belgrad pågår en rättegång mot åtta medlemmar i en bosnienserbisk polisstyrka som anklagas för att ha organiserat och deltagit i morden på omkring 100 män i en lagerlokal i Kravica den 14 juli 1995. Åklagarsidan drabbades av ett bakslag den 12 juni då ett vittne, trots skyddad identitet, hoppade av efter att ha mottagit hot.

Ulf B Andersson

Läs mer om Bosnien från Amnesty Press

Bosnien: Våldtagna väntar ännu på rättvisa (19 oktober 2017 – även i nummer 3/2017)

22 år efter massakern i Srebrenica: 71 offer begravdes vid årets minnesceremoni (11 juli 2017)

Största firandet sedan 1992: Bosnienserberna trotsade förbud och nya hot om Bosniens upplösning (10 januari 2017)

127 personer begravdes i Srebrenica 21 år efter massakern (11 juli 2016)

Jugoslavientribunalen stänger nästa år – vilken roll har den spelat på Balkan? (1 maj 2016)

Två domar i Jugoslavientribunalen som blev historiska (21 april 2016)

20 år efter Daytonfreden: ”Andra är skyldiga” (20 november 2015)

I skuggan av folkmordet 1995 (10 juli 2015)

Folkmordet i Srebrenica juli 1995 – fortsatt politisk strid (10 juli 2015)

Den historiska domen om Nederländernas ansvar för Srebrenica (24 februari 2014)

Hårda domar mot bosnienkroater i Haag – Kroatiens roll i Bosnienkriget slås fast (30 maj 2013)

”Jag hade en son, nu finns han inte mer” - Amnesty Press i Srebrenica 17 år efter folkmordet (Amnesty Press 20 juli 2012)

Från Srebrenica till Timbuktu (4 juni 2012)

UÇK-ledare frikänd av EU-domstol i Pristina (2 maj 2012)

40 000 sörjande samlades i Srebrenica (11 juli 2011)

Tusentals protesterar i Zagreb mot att Haagtribunalen dömde Ante Gotovina och Mladen Markac (15 april 2011)

Anklagas för delaktighet i massakern i Srebrenica - greps i Frankrike (6 februari 2011)

Förre premiärministern Ramush Haradinaj greps igen - i häkte i Haag (26 juli 2010)

15 år efter massakern - de reste från Belgrad till Srebrenica (15 juli 2010)

Hashim Thaçi förnekar mord och kidnappningar (12 april 2009)

Vem gav order om morden i Ljuboten? (13 juli 2008)

Friande dom mot Oric fördöms av serber (5 juli 2008)

Haradinaj frikänd i Haag (3 april 2008)

70 000 hyllade ”krigshjälten” Gotovina (12 december 2005)

General Gotovina greps på Teneriffa (8 december 2005)

Historien om Milan Lukic (23 augusti 2005)

Film på massaker kan innebära ny bevisning mot Milosevic (2 juni 2005)

De största krigsförbrytarna saknas (Amnesty Press nummer 1/2005)

SFOR slog till i Bosnien: Naser Oric greps i Tuzla och flygs till Haag (11 april 2003)

Seselj flög från Belgrad - förs till tribunalen i Haag(Amnesty Press 24 februari 2003)

reportage | 2018-07-12
Av: Ulf B Andersson