MRDAGARNA 2021: Förslag för ökat samiskt inflytande möts av kritik

Samerna har rätt att till inflytande i frågor som påverkar deras liv och marker. Sverige har flera gånger fått kritik av FN för att inte leva upp till urfolksrätten. Nu ligger ett nytt förslag om en konsultationsordning på riksdagens bord – men panelen på MR-dagarna var inte imponerad.

reportage | 2021-12-10
Av: Jennie Aquilonius

Kristina Sehlin MacNeil, forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet. Foto: Ylva Sundgren

Sverige har vid upprepade tillfällen fått kritik från olika FN-kommittéer för hur landet behandlar samer. I december 2020 uppmanade rasdiskrimineringskommittén regeringen att ändra gruvlagstiftningen.

Enligt FN:s urfolksdeklaration har urfolk rätt till självbestämmande. De har rätt att styra över sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling samt att kontrollera och fatta beslut om sina egna naturresurser.

FN:s kritik handlar framför allt om att Sverige inte följer principen om fritt informerat förhandssamtycke, Fpic. Det berättar Kristina Sehlin MacNeil, som är forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet och leder ett seminarium med fokus på samtycket på MR-dagarna.

– Fritt och informerat förhandssamtycke tillåter urfolk att ge eller neka samtycke till projekt som kan påverka dem eller deras marker. De ska också kunna återkalla sitt samtycke. Fpic gör det möjligt för urfolk att förhandla om villkor för hur projektet ska utformas, genomföras och utvärderas, säger Kristina Sehlin MacNeil.

I mars 2021 föreslog regeringen en ny lag för att främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter. Förslaget innebar att regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner blir skyldiga att konsultera samerna i ärenden som kan få särskild betydelse för dem.

Det var andra gången regeringen försökte få till en konsultationsordning, men förslaget fick dras tillbaka eftersom det saknades stöd i riksdagen. Nu ligger ett tredje förslag på riksdagens bord, men panelen på seminariet på MR-dagarna är inte imponerad.

Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande för Svenska samernas riksungdomsförbund. Foto: Ylva Sundgren

Sara-Elvira Kuhmunen är ordförande för Svenska samernas riksungdomsförbund, som har varit kritiska. Hon berättar att förbundet i sitt remissvar 2017 menade att förslaget inte kan kallas för en konsultationsordning.

– Vi är tveksamma av flera orsaker, den är bland annat väldigt urvattnad. Förhållandet mellan staten och samer måste bli tydligare, så att det samiska inflytandet ökar och tar faktiska steg mot det självbestämmande vi vill ha. Min farhåga är att vi inte får det samtycke och inflytande som vi ska få, säger Sara-Elvira Kuhmunen.

Det ska konsulteras, men vad händer om man inte är överens? Det är en viktig komponent som saknas i förslaget, enligt Peter Johansson, som forskar om svensk samepolitik vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Rätten till fritt och informerat förhandssamtycke är stark, menar han, och är man inte överens får man fundera på om projektet ska genomföras.

– Men i konsultationsordningen står det bara att om man inte når samtycke så ska det dokumenteras, men vad det betyder för beslutet framgår inte, säger Peter Johansson.

Peter Johansson, forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Ylva Sundgren

Håkan Jonsson är styrelseordförande för Sametinget, som både är en statlig myndighet och ett samiskt parlament med folkvalda ledamöter. Han menar att det nya förslaget inte innebär någon skillnad för Sametinget:

– Skillnaden är att samebyar och samiska organisationer också har rätt att konsulteras. Skogsbolag och gruvbolag undgår också konsultationsordningen, det är ett stort problem.

Han berättar att regeringen avsatt sex miljoner kronor under 2022 för att förstärka konsultationerna, varav 3,5 miljoner går till Sametinget:

– Men utmaningen blir för samebyar, organisationer och andra representanter, hur de ska klara av det här och kunna vara delaktiga? Sametinget tar flera tusen remisser per år, oftast handlar det om prospektering vid gruvor.

Håkan Jonsson, styrelseordförande för Sametinget. Foto: Ylva Sundgren

Jenny Wik-Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund, SSR, håller med om att bristen på resurser är ett stort hinder för delaktighet. Även hon är kritisk till förslaget, det innebär ingen större skillnad för SSR heller och även samebyarna inkluderas redan i dag i processerna på olika sätt. En stor fråga är också om ett samiskt nej vid en konsultation kommer att respekteras, menar hon.

SSR:s medlemmar sitter redan många timmar i samråd.

– Ska man då lägga på en konsultationsordning, som inte ger något, och inte heller kan stoppa en process, då ökar vi bara den här dialogformen. Dialog är jättebra, men vi har nästan dialogat ihjäl oss, anser Jenny Wik-Karlsson.

Panelen vid seminariet där Jenny Wik-Karlsson från Svenska samernas riksförbund var med på länk. Foto: Ylva Sundgren

Jenny Wik-Karlsson tror att juridiska processer kan vara en väg att gå, även om politiska vägar vore bättre. SSR har till exempel drivit fallet om Girjas sameby upp i Högsta domstolen. Girjas sameby menade sig ha rätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på deras område. Staten höll inte med, men det gjorde däremot domstolen.

Kort efter domen tillsatte regeringen en kommitté som ska se över rennäringslagen.

– Det blev en form av motreaktion från staten, säger Jenny Wik-Karlsson.

Håkan Jonsson håller inte med. Han ser översynen av rennäringslagen som ett litet steg från svenska politikers sida att komma till en politisk lösning, så att inte rättsprocesserna sprids som en löpeld längs hela fjällkedjan.

– Intentionen är att det ska bli bra för oss samer, men staten vill ju att det ska vara bra för staten också, och den ekvationen kanske inte går ihop, påpekar Håkan Jonsson.

Han upplever att utvecklingen ändå går år rätt håll. Regeringen och departementen har blivit mer benägna att konsultera. Regeringen har också tillsatt en sanningskommission, som ska kartlägga och granska den politik som förts mot samer.

– Konsultationsordningen måste ses som ett första litet steg. Fastslår vi den så har vi något att utgå ifrån, och då tror jag att vi kommer att kunna förbättra den, vilket innebär att vi kanske en vacker dag kan säga: Nej, vi ska inte ha någon gruva – och då blir det ingen gruva. Det är det som är målet, säger Håkan Jonsson.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: Seminariet ”Samernas rätt till fritt och informerat förhandssamtycke” arrangerades måndagen den 6 december av Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.

Amnesty Press på MR-dagarna i Göteborg

MRDAGARNA 2021: Journalistnätverk vill bryta tystnaden om Västsahara (12 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Så ska idrottsrörelsen öppna för transpersoner (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Det är som att slåss mot en drake med en tandpetare” (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Vi pratar om mänskliga rättigheter som någon slags vara” (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021:Gravidas hälsa står på spel i Polen (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Seán Binder riskerar fängelse för räddningsinsatser på Medelhavet (7 december 2021)

Mer om MR-dagarna i Göteborg

Läs mer om samer från Amnesty Press

Dåtida teknik för att fånga nutiden – Hans Jonsson på fotografisk resa i Sápmi (6 december 2021)

Ann-Helén Laestadius skildrar hat mot samer i sin nya bok (19 mars 2021)