Tuffa år väntar Amnesty – sex miljoner ska sparas på två år

Covid-19 sätter stopp för flera av svenska Amnestys planerade insamlingsaktiviteter. Nu måste organisationen spara sex miljoner kronor på två år och personal kommer sannolikt att sägas upp. Anna Lindenfors, generalsekreterare för svenska Amnesty, svarar här på frågor.

Årsmöte i svenska Amnesty innan coronapandemin. Foto: Amnesty

Styrelsen i svenska Amnesty har fattat beslut om en ny budget. Den innebär kostnadsbesparingar på tre miljoner kronor år 2021 och tre miljoner kronor 2022. Varför kommer det här nu?

– Tack vare stora ekonomiska reserver har vi under flera år kunnat investera i saker som har varit viktiga för att utveckla verksamheten, till exempel jämlikhetsarbetet. Men vartefter reserverna minskar måste vi dra ner på våra kostnader. Ledningsgruppen hade en plan för hur det skulle göras över tid. Men en del av våra planerade insamlingsaktiviteter kan inte genomföras på grund av covid-19 och det gör att processen måste gå fortare.

På årsmötet 2019 var bedömningen att ekonomin var stabil. Är det något annat som har förändrats förutom covid-19?

– Under förra året blev det tydligt att ekonomin var tufft ansatt i den internationella rörelsen. Den svenska sektionen gav då tio miljoner kronor till vårt internationella sekretariat, AIS. Det var helt rätt beslut. Läget var kritiskt och det var viktigt att vi och andra sektioner gick in och stöttade. Men armbågsutrymmet för den svenska sektionen blev därmed mindre. Samtidigt ska reserver användas i tider av nöd och fyllas på under feta år. Vi samlar inte in pengar för att lägga på hög utan för att använda till människorättsarbete.

Anna Lindenfors svarar på frågor om svenska Amnestys ekonomi. Foto: Amnesty

Vad händer nu?

– Vi ser över våra kostnader på sekretariatet, hur pengar kan sparas på lång och kort sikt. I år har mycket pengar sparats eftersom många planerade resor och möten inte har kunnat genomföras. Vi har lärt oss att arbeta på ett annat sätt och på andra sidan covid-19 kommer den typen av kostnader inte att stiga till samma nivå som tidigare. Vi tittar också på om det går att arbeta mer effektivt eller ändamålsenligt, så att vi står starkare framöver. Personalen har också kommit med värdefull input.

Det har också varit tal om att det sannolikt blir uppsägningar, när blir det klart vad som händer där?

– Planen är att informera om antalet tjänster som påverkas innan jul, men besked om vem som eventuellt sägs upp kommer i början av året.

Organisationen Giva Sverige har konstaterat att allmänhetens gåvor inte har påverkats av pandemin i så stor utsträckning som många befarade. Både sporadiska gåvor och månadsgåvor verkar till och med ha ökat något. Gäller det för svenska Amnesty också?

Foto: Giva Sverige

– Ja, vi får in gåvor och medlemsavgifter från många individer, det är vår stabila bas och största intäktskälla. Många andra organisationer tar pengar från staten eller företag, men vi ser också att det blir mindre pengar till bistånd och mindre gåvor från företag, och då ökar konkurrensen om privatpersoner.

Överväger svenska Amnesty att söka bidrag från företag eller offentliga medel?

– Nej, det är inget vi diskuterar just nu i Sverige. Men det är en diskussion som kommer med jämna mellanrum och just offentliga medel har diskuterats internationellt, så vi får se om det kommer några förslag inför nästa internationella årsmöte. Företag jobbar vi med i dag, även om vi är väldigt restriktiva.

Våren 2019 rapporterade The Guardian att Amnesty International globalt hade drabbats av ett stort ekonomiskt underskott. Upp till 70 tjänster på det internationella sekretariatet, AIS, riskerade att försvinna. Hur ser den ekonomiska situationen ut på AIS nu? Hur många tjänster försvann förra året i samband med krisen?

– Den stora förändringen skedde 2019. Det var ungefär 20 procent av tjänsterna som försvann då, men jag tror inte att det var så många som behövde bli uppsagda till slut, det var nog under tio personer. De har inga uppsägningar nu, men avvaktar med att tillsätta tjänster och håller igen ekonomiskt.

Deltagare vid ett Amnestymöte 19 maj 2018 i Amsterdam, Nederländerna, kräver frihet för fängslade kvinnorättsaktivister i Saudiarabien. Foto: Karen Veldkamp/Amnesty/Wikimedia

Du ingår ju i Amnesty Internationals globala ledningsgrupp, CTL. 13 av Amnestys cirka 60 sektioner, däribland Sverige, bidrar med 85 procent av Amnestys globala intäkter. Vet du hur det ser ut med ekonomin i dessa tunga sektioner nu?

– Vi för en dialog om det. De 13 sektioner som står för de största intäkterna träffas på månadsbasis tillsammans med AIS för att följa intäkterna och anpassa kostnaderna. Olika sektioner påverkas på olika sätt. Det varierar också över tid, beroende på hur covid-19 slår. När pandemin kom tror jag att många blev rädda och drog ner sina intäktsprognoser. Men det värsta scenariot har inte inträffat. Samtidigt är det värvare i många länder som inte har kunnat gå ut på gator och värva medlemmar, och det påverkar våra intäkter på lång sikt. Nästan alla sektioner har varit tvungna att ställa om den verksamheten.

Danmark har väl till exempel börjat säga upp anställda?
– Ja, det stämmer, men jag kan inte detaljerna om den danska sektionen.

Deltagare i Amnestys årsmöte i Gävle i maj 2019 manifesterar för utsatta EU-medborgare. Foto: Annie Beckman

Hur påverkar nedskärningarna verksamheten och möjligheten att arbeta för mänskliga rättigheter?

– När vi tittar på kostnadsanpassningarna diskuterar vi samtidigt hur vi ska arbeta 2021. Vi behöver bli ännu bättre på att prioritera vad vi ska göra för att bäst nå våra mål. Det handlar också om hur vi arbetar. När vi har ett bra samarbete mellan aktivister och personal skapar vi gemensamt ännu större förändringar i människors liv.
– Ett bra exempel på hur anställda och aktivister kan arbeta tillsammans för att skapa förändring är frågan om utsatta EU-medborgares situation i Sverige. Där har vi på lokal nivå jobbat mot kommunerna och i 66 kommuner röstade man emot ett tiggeriförbud.

– Coronapandemin har lagt en tung blöt filt över vårt arbete, samtidigt som vi behövs mer än någonsin ute i världen. Under de två kommande åren ska vi bli ännu bättre på mänskliga rättigheter, både i Sverige och internationellt.

Hur påverkas personalen av att det sannolikt blir uppsägningar?

– Det finns människor som är oroliga, för sitt eget eller andras jobb, och organisationens ekonomi. Det finns också personer som ser det här som ett tillfälle att se över hur vi kan arbeta bättre. Vi försöker ha täta kontakter med personalen och kommunicera var vi befinner oss i processen och hur man kan vara med och påverka.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: En något kortare version kommer publiceras i Amnesty nummer 4/2020 som utkommer 4 december.

Amnestys internationella sekretariat

Amnestys internationella sekretariat finns i London och på ett tiotal platser runt om i världen. Arbetet leds av en generalsekreterare som utses av den internationella styrelsen. Styrelsen väljs av Global Assembly, en stående beslutsstruktur där Amnestys entiteter som sektioner, strukturer och kontor deltar.

Läs också

Amnesty 2003: Stora nedskärningar väntar (Amnesty Press 16 september 2002)