Fotbollsfest, samvetsfångar och propaganda

I mitten av juni inleds Fotbolls-VM för herrar i Ryssland - ett land där människorättssituationen stadigt försämras. Sotji, där svenska fotbollslandslaget spelar match den 23 juni, och Gelendzjik, där laget har sin bas under mästerskapen, ligger i en region som präglas av ett hårt förtryck av civilsamhället.

reportage | 2018-06-05
Av: Marina Henrikson
Alexander Popkov säger att de ryska myndigheterna givetvis aldrig erkänner de trakasserier och förföljelser som pågår.

Alexander Popkov säger att de ryska myndigheterna givetvis aldrig erkänner de trakasserier och förföljelser som pågår. Foto: Marina Henrikson

– Sotji används av de ryska myndigheterna som ett skyltfönster utåt, men samtidigt trakasseras aktivister och människorättsförsvarare, säger Alexander Popkov som är människorättsadvokat i Sotji och knuten till människorättsgruppen Agora.

Enligt Alexander Popkov har man i just denna region, Krasnodar kraj, finslipat sin taktik för hur man ska slå ner på människorättsförsvarare. Denna taktik inbegriper trakasserier, förföljelser, misshandel, arresteringar och försök till att väcka åtal på lösa grunder.

Under två seminarier arrangerade av Östgruppen diskuterades läget för de mänskliga rättigheterna i Ryssland. I anslutning till seminarierna hölls en manifestation den 31 maj tillsammans med Amnesty International utanför ryska ambassaden i Stockholm för att kräva frigivningen av människorättscentret Memorials ordförande i Tjetjenien, Oyub Titiev, som suttit häktad sedan början av januari i år.

Anna Dobrovolskaja, verkställande direktör vid Memorial i Moskva, säger att situationen för civilsamhället och människorättsförsvarare stadigt försämras i Ryssland.

Anna Dobrovolskaja har inte höga förväntningar om utvecklingen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland.

Anna Dobrovolskaja har inte höga förväntningar om utvecklingen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Foto: Marina Henrikson

Hon beskriver bland annat ett samhälle som sluter sig allt mer inför omvärlden, ett ökande förtryck av aktivister, en lag om mötesfrihet som har blivit alltmer begränsande, en ökad kontroll över aktiviteter på sociala medier där användare kan bötfällas för att de uttrycker vissa åsikter, och en ökad statlig kontroll över kultursfären.

Anna Dobrovolskaja säger att det finns farhågor om att situationen för de mänskliga rättigheterna kommer bli än värre efter Fotbolls-VM när Ryssland inte längre behöver hålla uppe en fasad inför omvärlden:

– Många av mina kollegor ser VM som en slutpunkt i Rysslands normala beteende, en sida man visar upp för att inte tappa ansiktet inför det internationella samfundet. Sedan finns det ingen anledning till att hålla skenet uppe. När fotbollsfesten är över och alla åkt hem finns det inte längre några begränsande faktorer för fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

För drygt fyra år sedan arrangerade Ryssland vinter-OS i Sotji och då använde myndigheterna mästerskapen till att visa upp en förskönad bild av landet, både för den inhemska och den internationella publiken. Alexander Popkov säger till Amnesty Press att OS i Sotji till viss del återupprättade självkänslan hos den ryska befolkningen:

– OS resulterade i att många ryssar blev lite högfärdiga, de kände sig något underlägsna innan. Man hade vunnit över motståndarna på grund av de många medaljerna, och för att folk tyckte det var ett bra arrangemang. Nu är mottot att vi ska göra om denna bragd under Fotbolls-VM.

Carolina Vendil Pallin säger att Fotbolls-VM har blivit ett mycket kostsamt projekt ekonomiskt sett.

Carolina Vendil Pallin säger att Fotbolls-VM har blivit ett mycket kostsamt projekt ekonomiskt sett. Foto: Marina Henrikson

Carolina Vendil Pallin, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, anger att den ryska regimen kommer använda VM för att nå vissa mål, både på det internationella och det nationella planet. Dessa mål särskiljer sig dock nödvändigtvis inte från Rysslands mål mer generellt, vilka landet har vare sig det är mästerskapstider eller ej:

– Man vill visa upp Ryssland som starkt, dugligt och enat – ett system som levererar. Samtidigt finns det ju alltid risker när man arrangerar ett stort evenemang, så som även under OS i Sotji. Man riskerar att strålkastarljuset även hamnar på de avigsidor som finns i det ryska samhället.

Hon anser dock att om det blir en eventuell bojkott i samband med VM så skulle regimen inför den inhemska befolkningen framhäva att Ryssland är starkt när andra krafter försöker underminera landet.

– Allt det här är ett led i en större politik som understryker patriotism, till och med nationalism. Inte en etnisk nationalism, utan den bygger väldigt mycket på Ryssland som en stark stat, säger Carolina Vendil Pallin.

Mästerskapen i Ryssland framställs med andra ord som en av beståndsdelarna i en politik som främjar den ryska statsmaktens ageranden. Om sport och politik hänger ihop är dock en fråga som ofta dryftas i samband med större mästerskap.

Martin Uggla, ordförande i Östgruppen, anger att i just Ryssland är sport och politik tätt sammankopplade. Han säger att Fotbolls-VM i sig självt är ett regimprojekt där president Vladimir Putin är utsedd till den högst ansvarige för genomförandet av projektet och flera ryska ministrar är också involverade i det organisatoriska arbetet.

Därmed är det av politisk vikt att VM blir en framgång. Framgången är dock även synnerligen viktig ur en propagandasynpunkt:

Martin Uggla anser att VM kan ge Ryssland en legitimitet som är svår att få på andra områden.

Martin Uggla anser att VM kan ge Ryssland en legitimitet som är svår att få på andra områden. Foto: Marina Henrikson

– Rysslands internationella image är allvarligt skadad idag. Detta grundar sig till stor del på de återkommande folkrättsbrott som regimen gjort sig, och kontinuerligt gör sig, skyldig till. Det handlar om grova brott både inom och utanför landets gränser.

Fotbolls-VM ger till viss mån en möjlighet att reparera det här ryktet, enligt Martin Uggla. Man erhåller en internationell legitimitet som är svår att få på andra områden, men man får den på bekostnad av de mänskliga rättigheterna.

Han anser vidare att omvärlden ställs inför ett val gällande om man ska stå upp mot den ryska regimen eller ej, och att vi har en möjlighet att påverka. Det största ansvaret ligger hos politikerna, så som hos den svenska idrottsministern Annika Strandhäll som har ett ansvar för att föra fram och stå upp för den svenska regeringens politik. En politik som generellt sett gärna premierar värnandet av de mänskliga rättigheterna.

 Den 9 juni ska ny häktningsförhandling hållas för Oyub Titiev.

Den 9 juni ska ny häktningsförhandling hållas för Oyub Titiev. Foto: Memorial

Annika Strandhäll hade blivit inbjuden till invigningsceremonin men först ej angett om hon skulle närvara eller ej. Nu har hon meddelat att varken hon eller någon annan representant för den svenska regeringen kommer att närvara vid Fotbolls-VM. Anledningen har angivits vara det politiska läget i landet, främst situationen för demokrati och mänskliga rättigheter.

Martin Uggla stödjer beslutet att bojkotta invigningsceremonin som han ser som ett led i den ryska regimens taktik att utnyttja internationella celebriteters närvaro till att sprida en positiv bild av landet och få internationellt erkännande. En sådan politisk bojkott anses kunna genomföras utan att det behöver ha några negativa konsekvenser för de rent idrottsliga delarna av Fotbolls-VM.

Manifestation den 31 maj utanför ryska ambassaden för att frige Oyub Titiev.

Manifestation den 31 maj utanför ryska ambassaden för att frige Oyub Titiev. Foto: Marina Henrikson

Som ett led i att visa sitt missnöje inför människorättskränkningarna i Ryssland hölls manifestationen för Memorials ordförande, Oyub Titiev, utanför den Ryska ambassaden. Manifestation avslutades med att ett brev lämnades i brevlådan till ambassaden.

I detta brev fördömer Östgruppen och Amnestys svenska sektion häktningen av Oyub Titiev, som tog över posten som ordförande för Memorial i Tjetjenien efter att den tidigare ordföranden Natalja Estemirova mördades år 2009.

Oyub Titiev anses vara en samvetsfånge, och Östgruppen och Amnesty hävdar att han arresterats på grund av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Vidare anses de tjetjenska myndigheterna genom hot och trakasserier försöka stoppa det viktiga arbete som Memorial utför i regionen.

Oyub Titiev häktades den 9 januari i år, anklagad för narkotikainnehav. Han nekar till brott. I mars förlängdes häktningsperioden fram till den 9 juni. Östgruppen och Amnesty anger att anklagelserna är politiskt motiverade, och att drogerna var planterade hos Memorial-ordföranden. Det anges att liknande påhittade anklagelser tidigare har resulterat i fängslandet av aktivister och oberoende journalister i Tjetjenien.

Situationen för de mänskliga rättigheterna har förvärrats i Tjetjenien de senaste åren, men idag är Memorial den enda människorättsorganisation med en ständig närvaro. Andra organisationer har tvingats bort som en följd av hot och trakasserier.

Martin Uggla från Östgruppen och Stig Johnell från Amnesty lämnar ett brev till ryska ambassaden om Oyub Titievs fall.

Martin Uggla från Östgruppen och Stig Johnell från Amnesty lämnar ett brev till ryska ambassaden om Oyub Titievs fall. Foto: Marina Henrikson

Det egyptiska fotbollslandslaget kommer under mästerskapen ha sin bas i den tjetjenska huvudstaden Groznyj. En rad människorättsorganisationer har framfört stark kritik mot det internationella fotbollsförbundet Fifa:s besked om det egyptiska valet av VM-bas. Anna Dobrovolskaja från Memorial i Moskva är kritisk mot beslutet:

– Tydligen är fotboll något festbetonat och man kopplar inte ihop det med mänskliga rättigheter.

Marina Henrikson
ma.henrikson@gmail.com

Manifestationen utanför Ryska ambassaden i Stockholm var ett samarrangemang mellan Östgruppen och Amnesty.

Manifestationen utanför Ryska ambassaden i Stockholm var ett samarrangemang mellan Östgruppen och Amnesty. Foto: Marina Henrikson

Läs också
Russian Federation: Further Information: Defender's detention renewed again: Oyub Titiev (Amnesty International 14 maj, blixtaktion inför häktningsförhandlingen den 9 juni)

Läs mer från Amnesty Press

Det fria ordet i Ryssland i fokus för ny skriftserie (31 maj 2018)

Människorättsförsvarare under allt hårdare tryck i Tjetjenien (4 mars 2018)

Tjetjenska ledare hotar med hämnd – Jelena Milasjina från Novaja Gazeta flyr från Moskva (18 april 2017)

Protesterna ökar mot förföljelse av ”homosexuella” i Tjetjenien (13 april 2017)

Ayna kämpar för kvinnor i Tjetjenien (5 februari 2017)

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

Med pennan mot Putin (22 december 2014)

Den ryska propagandans makt (21 oktober 2014)

Ramzan Kadyrovs nya Tjetjenien - islamiska lagar och MR-brott (24 maj 2013)

MR-dagarna i Göteborg: Sapiyat Magomedova fick årets Per Anger-pris (14 november 2012)

Rysslands ”inre utomlands” - spänningen ökar i norra Kaukasus (29 november 2011)

”Vi är ärligt talat ganska trötta på begravningar” (5 november 2009)

Hur krig drabbar människor (21 maj 2008)

En modig röst har tystats (21 december 2007)

En uppgörelse med Kreml (21 december 2007)

Mordet på Anna Politkovskaja (9 oktober 2006)

Tjetjenerna lever i ständig skräck (3 juni 2006)

Arsen Sakalovs kamp för rättvisa hedrades (4 oktober 2005)

Tjetjenien: Konflikten går snart in på sitt femte år (13 juli 2004)

»Tjetjenien ligger i Europa« (11 juni 2004)

Ryssland inför valet: Glömt krig och styrda medier (13 mars 2004)

reportage | 2018-06-05
Av: Marina Henrikson