ÅRSMÖTE2017: Kränkningar av utsatta EU-medborgare i Sverige ska utredas av Amnesty

Idag finns det mellan 4000 och 5000 utsatta EU-medborgare i Sverige, varav de allra flesta är romer. De försörjer sig ofta genom att tigga, panta burkar eller ta enklare ströjobb och många av dem saknar tak över huvudet. Sverige har skyldigheter enligt folkrätten att se till att dessa människor garanteras grundläggande rättigheter, något som uppenbarligen inte fungerar. Nu börjar svenska Amnesty ett utredningsarbete för att se vilka kränkningar den här gruppen utsätts för. Johanna Westeson, som är sakkunnig i diskrimineringsfrågor, berättar om hur arbetet kommer att se ut.

reportage | 2017-05-06
Av: Lisa Olsson
Amnesty har tidigare drivit kampanj för romska barns rätt till undervisning i Slovakien. I år ska svenska Amnesty göra utredning om utsatta EU-medborgare i Sverige.

Amnesty har tidigare drivit kampanj för romska barns rätt till undervisning i Slovakien. I år ska svenska Amnesty göra utredning om utsatta EU-medborgare i Sverige. Foto: Amnesty International

Amnesty har länge arbetat mot diskriminering av romer, till exempel gällande tvångsvräkningar i Italien och att romska barn systematiskt segregeras i skolan i Slovakien. Tanken är nu att det ska tas ett mer samlat grepp för att stärka Amnestys arbete i diskrimineringsfrågor. Inom organisationen har det tidigare varit en helig princip att inte jobba mot eget land. Detta för att arbetet ska bli så objektivt som möjligt men också för att små länder inte ska glömmas bort. Så fungerar det inte längre.

I Sverige har utredningar "på eget land" bara gjorts tidigare under kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor”. Då handlade det om kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor och om våldtäkt och rättsväsendet. I år är det dock dags för ett stort utredningsarbete om utsatta EU-medborgare i Sverige.

Begreppet utsatta EU-medborgare används eftersom alla inte är romer, även om det stora flertalet är det.

– Vi gör inte skillnad på dem utifrån om de är romer eller inte. Samtidigt vill vi belysa den romska dimensionen eftersom det förekommer strukturell diskriminering mot dem, berättar Johanna Westeson på ett seminarium på lördagen under Amnestys årsmöte i Stockholm.

Tanken är nu att rikta ljus mot värdländer som Sverige för att se vad vi faktiskt har för ansvar för dem. Många politiker och myndigheter hänvisar till EU-rätten som säger att länder får göra undantag från lika-behandlingsprincipen under de tre månader som EU-medborgare har rätt att röra sig fritt i andra EU-länder. Men det finns också skyldigheter enligt folkrätten.

– Sverige har ratificerat konventioner som är bindande och som säger att grundläggande principer gäller både medborgare och icke-medborgare. Det är inte bara EU-rätten som reglerar detta. Svensk lag måste alltid tolkas i enlighet med internationella förpliktelser. Mänskliga rättigheter gäller alla inom en stats jurisdiktion.

Johanna Westeson

Johanna Westeson Foto: Annie Beckman

Johanna Westeson poängterar att kommunalt självstyre inte kan åberopas som ursäkt, till exempel när det gäller skolgång. Ett fåtal kommuner låter barn till utsatta medborgare gå i skolan och regeringen anser att det är upp till kommunen att bestämma. Amnesty menar dock att nationella myndigheter inte kan friskriva sig från ansvar på det sättet.

En fråga från åhörarna handlade om hur man hanterar om barnen far illa och sover i tält till exempel.

– Det kommer att bli problematiskt, men slutsatsen får inte bli att de här barnen ska utestängas helt. Jag vet att det finns en oro från politiker i den här frågan men man kan inte låtsas att de inte finns. Däremot finns det inga enkla svar, säger Johanna Westeson.

Hon jämför med lagstiftningen som säger att papperslösa barn har rätt till skolgång. EU-medborgarna har officiellt rätt att vara här men har ändå inte den rätten.

– Det gick att tänka på ett pragmatiskt sätt kring de papperslösa. Vi måste också kunna göra det för de utsatta EU-medborgarna.

– Tyvärr finns det en beröringsskräck inför den här gruppen. Det finns en rädsla för att vi får ett skuggsamhälle om vi till exempel ordnar med en uppställningsplats för husvagnar. Men vi har redan ett skuggsamhälle. Vi är inte så bra på pragmatiska lösningar i Sverige. Många har en ryggmärgsreflex som säger att det är till exempel Rumäniens ansvar, men vi måste våga ifrågasätta den.

Den 7 april 2017 genomförde myndigheterna i Neapel i södra Italien en tvångsvräkning av den informella romska bosättningen i Gianturco där cirka 1 300 romer från Rumänien hade bott.

Den 7 april 2017 genomförde myndigheterna i Neapel i södra Italien en tvångsvräkning av den informella romska bosättningen i Gianturco där cirka 1 300 romer från Rumänien hade bott. Foto: @Amnesty International/ Catrinel Motoc

Utredningsarbetet om utsatta EU-medborgare i Sverige står med i Amnestys verksamhetsplan och har startat så smått genom att Johanna Westeson har börjat åka ut och prata med människor i målgruppen.

– Jag har frågat om vad deras största problem är och de flesta svarar att de vill ha jobb. Men också att de utsätts för trakasserier.

Utredningen ska resultera i en officiell Amnestyrapport, på svenska och på engelska, som förhoppningsvis ska lanseras tillsammans med kollegor från London före sommaren 2018. Tanken är att den ska vara med i valarbetet inför valet i september samma år. Under utredningen kommer Amnesty träffa en mängd olika aktörer som politiker, myndigheter, Sveriges kommuner och landsting, civilsamhället och olika solidaritetsgrupper.

– Vi kommer göra en kampanjplan och vi hoppas på mycket engagemang lokalt. Aktivisterna har en viktig roll. Det vore också fantastiskt med en internationell mobilisering, säger Johanna Westeson.

Sverige granskas regelbundet av olika FN-kommittéer för att se att vi följer konventionerna. I juli 2016 fick Sverige kritik gällande hur de utsatta EU-medborgarna behandlas. Kritiken handlade om att Sverige har grundläggande direkta skyldigheter mot den här gruppen som vi inte lever upp till.

– Det är alltså inte bara Amnesty som tycker att vi ska göra mer för den här gruppen utan vi har folkrätt att luta oss mot. De grundläggande skyldigheterna handlar till exempel om akutsjukvård, rätt till skolgång, tak över huvudet, vatten och sanitet. Argumentet att om vi ger lite kommer alla fattiga hit håller inte. Dels finns det ingen empiri för det. Dels är det inte ett rättighetsbaserat argument. Självklart är det centralt i en politisk verklighet men om en rättighet finns så finns den.

Lisa Olsson

[email protected]

Läs också

Romers rättigheter: den onda cirkeln måste brytas!(Amnesty International 12 april 2017)

Amnesty Press på årsmötet i Stockholm

Amnesty Press på årsmötet i Stockholm

ÅRSMÖTE2017: Amnesty i förändring – men hur ska rörelsen styras ? (10 maj)

ÅRSMÖTE2017: ”Allt går åt fel håll i Kambodja” (8 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Brett stöd för utökad abortpolicy (8 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Narkotikapolicy ska diskuteras på Amnestys internationella rådsmöte (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Amnesty kräver att somaliska flyktingars rättigheter respekteras (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Stående ovationer för Woodfox och King (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Svårt år för mänskliga rättigheter (6 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Isoleringsstraffet kunde inte knäcka Albert Woodfox och Robert King (5 maj 2017)

Läs mer om romer från Amnesty Press

Non Grata i ett kallt Europa (27 maj 2016)

Katarina Taikon åter i debatten (1 oktober 2015)

ALMEDALEN2015: Romers rättigheter väger lätt i EU (5 juli 2015)

MR-DAGARNA I UMEÅ: ”Varför har vi inte fått veta? Det här handlar ju också om Sveriges historia” (17 november 2014)

ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten (7 juli 2014)

Romskt motstånd i anti­ziganismens Ungern (5 mars 2013)

MR-DAGARNA: ”Antiziganismen är så utbredd att de ser inte oss romer som tillräckligt värdiga att få våra rättigheter” (20 november 2013)

Romer tvångsvräks i tusental (Amnesty Press nr 4/2013)

Angelina Dimiter Taikon – en romsk kvinna som rest sig (1 januari 2013)

Här lär sig minsta barn skilja på folk och folk - Amnesty Press reser till Šarišské Michaľany (Amnesty Press nummer 3/2012)

Tvångsvräkta till total isolering (Amnesty Press nummer 3/2012)

”Romer får ingen rättssäker asylprocess” (9 maj 2011)

reportage | 2017-05-06
Av: Lisa Olsson