Mordet på Berta Cáceres: ”Det råder ingen tvekan om att den kamp hon drev blev hennes död”

Den honduranska ursprungsfolksledaren Berta Cáceres blev natten mellan den 2 och 3 mars den senaste av de hittills 109 miljörättsaktivister som dödats i landet de senaste sex åren. Trots åratal av hot och trakasserier saknade hon polisskydd.

reportage | 2016-03-06
Av: Erik Halkjaer
Bertha Cáceres år 2013.

Bertha Cáceres år 2013. Foto: Erik Halkjaer

Vid midnatt mellan 2 och 3 mars sparkade två män in dörren till det hus där den honduranska människorättsaktivisten Berta Cáceres för tillfället levde. De sköt ihjäl henne och skadade en annan person, mexikanen Gustavo Castro.

Mordet skedde bara dagar efter att Berta Cáceres lett fredliga protester mot ett dammbygge, Aguas Zarcas, vid floden Gualcuarque, i västra Honduras. I samband med protesterna vittnade både Berta Cáceres och fler andra aktivister om att hon utsatts för allt flera trakasserier och dödshot.

I ett av sina sista medieframträdande, den 20 februari, pekade Berta Cáceres ut de personer som hotade henne. Det handlade om anställda vid det honduranska företag som vill bygga ut floden, Desarollos Energéticos S.A. (DESA), men även om kommunalpolitiker och avlönade medlemmar av regeringspartiet, Partido Nácional (Nationalistiska partiet).

Berta Cáceres har kämpat för de honduranska ursprungsfolkens rättigheter sedan 1993 då hon grundade organisationen Den honduranska ursprungsfolkens råd, COPINH. I samband med statskuppen i juni 2009 då president Manuel Zelaya avsattes tillhörde Berta Cáceres en av den landsomfattande proteströrelsens ledarfigurer.

Efter kuppen hårdnade klimatet för både människorätts-, ursprungsfolks- och miljöaktivister dramatiskt. Den nationalistiska regeringen inledde en aggressiv utförsäljning av landets naturresurser. På närmare en tredjedel av landets yta planerades det gruvor, vattendammar och andra större infrastrukturprojekt. Projekten skulle finansieras av utländska företag och investeringsfonder.

Manuel Zelaya från liberala partiet avsattes i en kupp i juni 2009.

Manuel Zelaya från liberala partiet avsattes i en kupp i juni 2009. Foto: Richard Weiss/Wikipedia

Flera av gruvorna och dammarna förlades på områden som historiskt tillhör Honduras ursprungsfolk. Berta Cáceres har sedan 2009 lett motståndet mot flera av dessa projekt, vilket också gjorde att hon retade många honduranska politiker och företagare.

– Det råder ingen tvekan om att den kamp som hon drev i det här landet ledde till hennes död, säger Isabella Orellano, sociolog vid Honduras autonoma universitet till den honduranska tv-kanalen Campus television.

Även den svenska biståndsorganisationen We Effect, som samarbetade med COPINH länkar mordet till Berta Cáceres aktivism.

– Lencafolket har förlorat sin främsta ledare. Berta jobbade för att försvara de allra fattigaste i Honduras och för det fick hon betala med sitt liv, säger Anna Tibblin, We Effects regionchef för Latinamerika i ett pressmeddelande.

Amnesty Press träffade Berta Cáceres hösten 2013, i samband med att det kinesiska företaget SINOHYDRO investerat i dammbygget i Aguas Zarcas. Hon berättade då om bolaget DESA:s kopplingar till både det nationalistiska partiet och militären:

– DESA har kopplingar till både regeringen och militären. Ordförande David Castillo har tjänstgjort i den militära underrättelsetjänsten och varit rådgivare åt civilministeriet. Styrelsens sekreterare är tidigare officer i underrättelsetjänsten. Militären har skrämt människor och försökt övertyga dem om att de måste stödja projektet.

När COPINH och lokalbefolkningen 2013 inledde fredliga protester mot dammbygget kallades militären in, vilket ledde till flera konfrontationer. Vid ett tillfälle sköts en annan av COPINH:s ledare, Tómas Garcia ner av militären och hans son skottskadades. Berta Cáceres och en kamrat greps också för uppvigling och olaga vapeninnehav. Pistolen militären hittade var ditplacerad.

Sammanstötningar mellan militären och anhängare till Manuel Zelaya sommaren 2009.

Sammanstötningar mellan militären och anhängare till Manuel Zelaya sommaren 2009. Foto: Roberto Breve/Wikipedia

Anklagelserna lades ner 2014 och Berta Cáceres kunde åter röra sig fritt, men med dagliga hot och trakasserier. Samma år drog sig kinesiska SINOHYDRO ur Aguas Zarcas och Berta Cáceres belönades 2015 med det prestigefyllda miljöpriset Goldmann environmental prize.

Bolaget bakom dammbygget, DESA, lyckades i slutet av förra året hitta nya finansiärer, de biståndsfinansierade nederländska och finländska riskkapitalbolagen Netherlands Development Finance Company och Finnfund. Bara en vecka före det att hon mördades besökte Berta Cáceres We Effects kontor. Hon sökte stöd för att resa till Holland och Finland och framföra kritik mot riskkapitalbolagens agerande.

Med stöd av den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter hade Berta Cáceres rätt till polisbeskydd. Dagen efter mordet förklarade Honduras säkerhetsminister Julían Pacheco att hon tackat nej till permanent beskydd och därför bara stundtals skyddades av polis. Detta förnekas av både hennes anhöriga och kamrater, som vittnar om att hon vid upprepade tillfällen sagt att polisen inte skyddade henne.

Dagen efter mordet menade talespersoner för Honduras polis att mycket pekade på att mordet var ett rånförsök som gått snett. Berta Cáceres skulle den 4 mars ha blivit 43 år. Hon lämnar fyra barn efter sig.

Enligt människorättsorganisationen Global Witness har 109 miljörättsaktivister dödats i Honduras de senaste sex åren.

Text: Erik Halkjaer

Läs intervjun med Berta Cáceres i Amnesty Press
»Det är som ett lågintensivt krig« – Berta Cáceres har gått under jorden i Honduras (Amnesty Press nummer 5/2013)

Fördömanden av mordet

Amnesty International

Friends of Earth (Jordens vänner)

Human Rights Watch

Interaamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR)

Global Witness

Läs mer om Honduras från Amnesty Press

FN öppnar MR-kontor i Honduras – allt svårare situation för mänskliga rättigheter (14 maj 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Joakim Medin om varför journalister måste vara på plats (14 maj 2015)

Honduras hbt-rörelse i skottlinjen (12 december 2014)

Honduras: ”Ny poliskår och försvarsmakt stor utmaning vid valseger” (9 september 2013)

Tiden som kung, far och grav: en familjs sönderfall (recension av Horacio Castellanos Moyas roman ”Sönderfall” - 17 oktober 2011)

Mord med straffrihet - åtta journalister har mördats i år (31 juli 2010)

Fem journalister dödade i Honduras i mars (29 mars 2010)

Latinamerikanska ledare rasar mot valet den 29 november - ”politisk vandalism” (6 december 2009)

Maktkampen skärps i Honduras - kuppregimen stänger kritiska medier (1 oktober 2009)

Störtade presidenten åter i Honduras - Zelaya manar till dialog (22 september 2009)

På flykt undan förtrycket i Honduras (14 augusti 2009)

Internationella fackföreningsrörelsen kräver isolering av kuppregimen (8 augusti 2009)

reportage | 2016-03-06
Av: Erik Halkjaer