Från Guantánamo till chef för MR-bevakningen på al-Jazira

Sami al-Haj är den enda journalist som har suttit fängslad på Guantánamo och Amnesty International bedrev länge kampanjer för hans frigivning. Nu är han chef för nyhetskanalen al-Jaziras bevakning av människorättsfrågor.

Sami al-Haj leder nu människorättsavdelningen på nyhetskanalen al-Jazira. Foto: Ida Karlsson

Längst bort i en korridor på människorättsavdelningen på nyhetskanalens huvudkontor i Qatars huvudstad Doha sitter den 45-årige sudanesiske journalisten Sami al-Haj. Han ger ett vänligt och ödmjukt intryck. Det är svårt att föreställa sig att han för bara några år sedan satt i det beryktade fånglägret på USA:s bas Guantánamo där tortyr och kränkningar var en del av vardagen. Sami al-Haj har de senaste åren haft ansvar för att bygga upp al-Jaziras avdelning för bevakning av människorättsfrågor. Han arbetar även med att utveckla säkerhetsutbildningen för kanalens journalister. De senaste tre åren har 275 journalister som arbetar för al-Jazira i krisområden genomgått utbildningen.

– De tränas av säkerhetsspecialister i hur de ska agera i olika situationer och hur de kan svara på frågor vid förhör, berättar han.

Al-Jazira har också en kommitté som arbetar för att stödja journalister som sitter fängslade.

För sex år sedan satt Sami al-Haj inspärrad på USA:s flottbas på Kuba. Han vet av egen erfarenhet hur viktigt säkerhetstänkandet är och hur avgörande stödet från arbetsgivaren kan vara.
– De oavbrutna kampanjerna var effektiva och påskyndade min frigivning, säger han.

Sami al-Haj arbetade som kameraman för al-Jazira och bevakade USA:s krig mot talibanerna när han i december 2001 greps av den pakistanska armén under ett uppdrag vid gränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Senare överfördes han till amerikanerna och skickades till det ökända Bagram-fängelset i Afghanistan. Därefter sändes han till ett fängelse i Kandahar och i juni 2002 till Guantánamobasen där han satt i nästan sex år. Han utsattes för svår misshandel och kränkningar.

– Det amerikanerna gjorde var bortom alla mänskliga, moraliska och religiösa värderingar, konstaterar han.

Sami al-Haj anklagades för att ha spelat in videor med Usama bin Ladin, al-Qaidas ledare. Han och al-Jazira nekade till anklagelserna och han åtalades aldrig. Enligt Reportrar utan gränser, som bedrev en kampanj för Sami al-Haj, kom USA aldrig med några bevis för att brott hade begåtts. Sudans justitieminister betonade i ett uttalande 2007 att frihetsberövandet av Sami al-Haj var olagligt och i strid med internationella människorättskonventioner.

Kollegor på al-Jazira menade att den bakomliggande orsaken var att al-Jaziras kritiska bevakning hade retat upp USA. Sami al-Haj utsattes under tiden på Guantánamo också för påtryckningar om att arbeta för den amerikanska underrättelsetjänsten. Den kände människorättsadvokaten Clive Stafford Smith, som företrädde Sami al-Haj menar att det står klart att USA ville använda Sami al-Haj för att inifrån få uppgifter om al-Jaziras arbete.

När Sami al-Haj satt fängslad på Guantánamo drev hans arbetsgivare, al-Jazira, en kampanj för frigivning. Foto: Ida Karlsson

Inga mediebolag släpptes vid denna tid in i fånglägret på Guantánamo men samtidigt fanns Sami al-Haj på insidan och kunde lämna regelbundna rapporter om förhållandena till sin advokat. Uppgifterna publicerades av al-Jazira. Han beskrev hur andra fångar utsattes för skendränkningar och han såg hur fångar fick sina fingrar avbitna av hundar som släpptes lösa. Han själv slängdes mot cementgolv tills han blödde och fick svåra huvudskador. Han bevittnade hur Koranen spolades ner på toaletten och berättar att religion och sex kontinuerligt användes för att förnedra fångarna under förhör. En manlig och en kvinnlig soldat hade sex framför honom och porrfilm visades i timmar i förhörsrummen när han vägrade svara på frågor.

Sami al-Haj släpptes utan åtal den 1 maj 2008 efter över ett år av hungerstrejk. Han och flera andra fångar på Guantánamo hade hungerstrejkat i protest mot att de utan prövning eller rättegång hölls i förvar. De krävde även en utredning av tre fångars död. Kommittén för skyddandet av journalister, CPJ, hade under året rapporterat att Sami al-Haj tvångsmatats av fängelsepersonalen efter att han rasat i vikt. Tvångsmatningen innebar att han matades genom slangar tills han kräktes.

– När jag släpptes skickades jag till Khartoum i Sudan. Jag var i dåligt skick efter hungerstrejken.

Han fördes till sjukhus och låg inlagd i några dagar. Sedan fick han genomgå hälsokontroller i Doha. Efter en månads semester i Malaysia med sin fru och son var han tillbaka på al-Jazira i Qatar.

– Kort tid efter min frigivning beslutade kanalens ledning att skapa en avdelning för bevakning av människorättsfrågor vilket var något nytt, säger Sami al-Haj, som blev chef för avdelningen.

För närvarande har redaktionen sex medarbetare, bland annat en kvinna som arbetar med att bevaka människorättsfrågor i Turkiet. Ytterligare sex personer har hand om säkerhetsutbildningen och seminarier. De har planer på att utöka verksamheten och i slutet av året väntas människorättsbevakning bli en mer integrerad del av al-Jaziras sändningar.

Sami al-Haj, som gjorde en serie i sex delar om Guantánamo efter frigivningen, säger att fånglägret på flottbasen fortfarande bevakas kontinuerligt av al-Jazira.
– Vi fortsätter att följa vad som händer där och beskriva förhållandena för dem som sitter i fånglägret, säger han.

Ida Karlsson

Fotnot: Artikeln har tidigare publicerats i Journalisten.

Bakgrund/Guantánamo

Den 11 januari 2002 fördes de första fångarna till Guantánamo, den flottbas på Kuba som USA har haft sedan det spansk-amerikanska kriget 1898. Totalt har 779 personer hållits fängslade där efter att USA hävdat att de haft kopplingar till terrorism. Fånglägret har fått skarp kritik av bland andra Amnesty, Human Rights Watch och Röda korset. Amnesty har krävt att fångar antingen ska ställas inför rätta i korrekta rättsliga processer eller friges.
När USA:s president Barack Obama tillträdde i januari 2009 lovade han att fånglägret skulle stängas inom ett år.

Den 5 november skickades Fouzi Khalid Abdullah Al Awda från Guantánamo till Kuwait efter att ha suttit fängslad i 13 år utan rättslig process. Ytterligare några fångar har frigivits i år och Uruguay har lovat ta emot sex fångar men denna överföring har försenats. Fortfarande finns dock 148 fångar kvar på Guantánamo. 79 av dessa har fått klartecken för frigivning men USA har inte kunnat hitta länder som är villiga att ta emot dem.

Ulf B Andersson

Läs också
Frisläppt från Guantánamo (Amnesty Press 5 maj 2008)

”Stäng Guantánamo” (Amnesty Press 11 januari 2008)