Kvinnokamp inte bara i väst

reportage | 2002-09-27

Författaren och feministen Haideh Moghissi höll ett föredrag i svenska PENs regi den 16 september under ett stockholmsbesök. Haideh lämnade Iran - där hon bland annat var redaktör för tidskrifterna "Women in Struggle" och ”Equality", 1984 och är för närvarande verksam vid York-universitet i Kanada.

För tillfället bedriver hon ett forskningsprojekt om immigration till Europa och Nordamerika från fyra islamiska kulturer, Iran, Afghanistan, Pakistan och Palestina.

  • Man kan ofta se att kvinnorna i dessa familjer upplever en större frihet och mår förhållandevis bra i det nya samhället, medan många män istället känner sig rotlösa och begränsade, sa Moghissi om projektet.

En följd av detta kan vara att män som i ursprungslandet varit helt sekulariserade vänder sig till religionen för att man där känner sig som del i ett sammanhang och får en känsla av samhörighet med ursprungskulturen.

Moghissi påpekade att kvinnors rättigheter i islamiska kulturer är ett område där många missförstånd råder.

  • Speciellt efter 11 september förra året har det blivit svårare att vara nyanserad i debatten.

Enligt henne tas det för givet att västerlänningar beskrivs med nationalitet, en svensk är svensk och en norrman är norrman, vi klumpas inte ihop och kallas "kristna", något som ständigt händer personer från mellanöstern.

  • I dagens läge finns också risken att dessutom bli sedd som terrorist om du har ett sådant ursprung.

Hon menade att det också är svårt att ta upp frågor om kvinnors rättigheter i muslimska länder utan att spä på de fördomar som redan finns i väst. Man kan se tre olika synsätt på dessa frågor inom islam tyckte Moghissi:

Modernisterna, de som anser att koranen kan tolkas av medborgarna så att den överensstämmer med demokrati och mänskliga rättigheter, de konservativa, som anser att det visserligen finns visst rum för tolkning men den skall göras av prästerskapet, och de fundamentalistiska som anser att Guds ord inte är öppna för tolkning.

De konservativa (precis som konservativa i väst) lägger tonvikten på den biologiska skillnaden mellan män och kvinnor och att anser att de därför bör ha olika roller och rättigheter.

  • Det är lätt att se hur dessa åsikter skiftar under historiens gång och att den politiska och ekonomiska agendan ofta väger tyngre än den religiösa.

Till exempel ansåg hon att flera muslimska stater som idag är mycket konservativa vad gäller kvinnors mänskliga rättigheter, var mycket friare under tidiga och mitten av 1900-talet.

Moghissi utmanade även det vanliga synsättet att feminism är ett västerländskt påfund, något som ofta hävdas av muslimska konservativa ledare. Till exempel fanns det feministiska grupper i Egypten redan i slutet av 1800-talet.

  • Det är inte specifikt västerländskt att vilja förbättra sitt liv och kämpa för sina rättigheter.
    Hon uppmanade även feminister i väst att inte köpa den kulturrelativism som hävdar att det muslimska samhället värderar andra frågor än kvinnnors frigörelse.

  • Att tro att man är förstående om man anser att könsstympning är förskräckligt om det skulle hända en västerländsk kvinna men att det kanske är annorlunda om det är en del av ens kultur är missriktad "förståelse".

Moghissi ansåg att ett sådant synsätt är rent rasistiskt. Trots många svårigheter och motgångar att tackla är hon ändå hoppfull och tror att kvinnors situation kommer att kunna förbättras. Ett sätt är att kvinnor blir bättre på att samarbeta och stöda varandra i internationella sammanhang.

Text: Maja Åberg

reportage | 2002-09-27