”Gör Tjetjenien till ett internationellt protektorat”

För ett år sedan lanserade den ryske presidenten Vladimir Putin en fredsplan. En del i denna plan är det presidentval som ska hållas i Tjetjenien den 5 oktober och som ska visa att det nu råder lugn i den nordkaukausiska republiken och att det enda som återstår är att utplåna de sista terroristerna. Men när Anna Politkovskaja besökte Bokmässan i Göteborg i samband med att Ordfront ger ut hennes bok ”Tjetjenien – sanningen om kriget” på svenska underkände hon helt det kommande valet.

– Putins favorit Ahmad Kadyrov har sin egen väpnade armé som far runt republiken och förtrycker människor. De allra flesta människor funderar bara över en enda fråga: Hur ska man ta sig därifrån? De federala styrkorna har fortfarande kvar 86 000 man i Tjetjenien och armén uppför sig på samma sätt som de har gjort de senaste fyra åren, konstaterade Anna Politkovskaja när hon framträdde på Internationella torgets stora scen.

Ahmad Kadyrovs ”säkerhetsstyrka” på minst 2 000 man leds av hans son Ramzan och i september ockuperade beväpnade män från denna grupp Tjetjeniens enda TV-station och alla åtta tidningarna i republiken. Fyra av Kadyrovs motkandidater i presidentvalet har tvingats dra sig tillbaka eller har ”frivilligt” meddelat att de inte ställer upp.

MR-organisationer i Ryssland, som Moskvas Helsingforsgrupp, har sagt att detta är inget val, det är en fars. Helsingforsgruppen har beslutat att inte skicka de 300 valobservatörer man hade planerat att ha på plats den 5 oktober.

I mars deltog inte mindre än 96 procent av de röstberättigade i en omröstning om Tjetjeniens nya författning. Hela 80 procent röstade ja till att Tjetjenien förblir en del av Ryssland, men med begränsat självstyre. Oberoende bedömare tvivlade på detta deltagande och resultatet av omröstningen.

Anna Politkovskaja varnar för att utvecklingen nu går mot ett inbördeskrig i det pågående kriget där ryssarna kan hamna som åskådare till olika tjetjenska fraktioners kamp.

Anna Politkovskaja gjorde sin senaste resa till Tjetjenien i månadsskiftet augusti-september och berättade då om ett brev från 100 familjer i ett flyktingläger som vädjade till guvernören i Stavropol-regionen: Ta oss härifrån och låt oss leva i Stavropol.

Hon befarar att antalet flyktingar som flyr undan konflikten kommer att fortsätta växa.

Under det första Tjetjenien-kriget 1994-96 fick händelserna en utförlig bevakning i ryska medier. Nu är Anna Politkovskaja ensam om att söka information på icke-officiell väg.

– Medan folk dör tiger det ryska samhället, säger hon dystert. Detta är en följd av hjärntvätten i medierna.

Hon ger exempel på de officiella lögnerna som hon själv försökt punktera.

Sedan en grupp tjetjenska fundamentalister i augusti 1999 gått över gränsen till Dagestan svarade den ryska armén med ett angrepp mot Tjetjenien och efter spängningarna av civila hyreshus i Moskva i september, som tjetjener anklagades för, anfölls Groznyj. Den tjetjenska huvudstaden var svårt skadad efter anfallen 1994-96, men nu sattes återigen flyg och artilleri in mot staden. De ryska styrkorna hävdade att inga civila fanns kvar i staden.

– Jag hittade dock ett ålderdomshem i staden där det fanns ett 100-tal åldringar, berättar Anna Politkovskaja. De påstod att jag ljög, men det slutade till sist med att åldringarna evakuerades. Ett annat exempel var marknadsplatsen i Groznyj som bombades av ryssarna i oktober 1999. Ett 100-tal personer dödades men ryska armén hävdade att marknaden var en plats där det köptes och såldes vapen. Många i den ryska allmänheten godtog den förklaringen och tänkte att det var ändå terrorister som dog. Men de flesta som dog var kvinnor som var på marknaden för att handla frukt och grönsaker.

Gisslandramat på en teater i Moskva i slutet av oktober förra året gjorde att Putins tal om kamp mot terrorismen fick ökad tyngd. Efter den 11 september 2001 har Putin odlat sin vänskap med George W Bush och protesterna i omvärlden mot det ryska kriget i Tjetjenien är lama. I stället har Ryssland tack vare sin så kallade terroristbekämpning fått ett internationellt erkännande.

Det andra Tjetjenien-kriget har pågått i fyra år och Anna Politkovskaja säger att det nu finns så mycket hat på bägge sidor att en lösning förutsätter medling från det internationella samfundet. Hon beklagar att den svenska utrikesministern Anna Lindh är död.

– Jag tror att enda utvägen är att göra Tjetjenien till ett internationellt protektorat. Tyvärr möter jag i mina kontakter med utrikesförvaltningar i EU-länder ofta attityden ”Vi förstår vad som pågår” och ”Vi inser problemen” men ”vi kan inte göra något i den nya världsordningen vi nu lever i”. Det tjetjenska folket har blivit gisslan och dess öde är avhängigt vänskapen mellan Putin och Bush.
I denna världsordning har vissa folkslag blivit andra klassens medborgare, konstaterar Anna Politkovskaja.

Text: Ulf B Andersson
Bild: Ordfront