Kommunerna får underkänt – nu kräver Amnesty att regeringen agerar

reportage | 2005-03-08
  • Arbetet mot våld mot kvinnor måste bli en självklar del i kommunernas arbete.
    Det sa Katarina Bergehed, kampanjsamordnare på Amnesty under en presskonferens i Stockholm på måndagen.
    Amnesty kräver konkreta riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta för att stoppa våldet mot kvinnor och hoppas på skärpta krav från regeringen.

Katarina Bergehed, kampanjsamordnare
_"Stoppa våldet mot kvinnor"_Amnestys kampanj ”Stoppa våldet mot kvinnor” har pågått i ett år och skapat stor uppmärksamhet runt om i landet. En enkät till alla Sveriges kommuner med frågor om hur de arbetar mot våldet har varit en del i kampanjen. Rapporten ”Har ej prioriterat frågan”, baserad på enkätsvaren, väckte stort intresse när den publicerades i november 2004. I måndags offentliggjordes en uppdaterad version av rapporten.
- Amnesty har bidragit till att föra upp frågan på dagordningen, menade Katarina Bergehed under presskonferensen som hölls på organisationens sekretariat i Stockholm.

Nu har 75 procent av Sveriges kommuner svarat på enkäten och det finns en klarare bild av hur situationen i landet ser ut. Men kritiken är oförändrad, många kommuner prioriterar inte bekämpning av våld mot kvinnor. Det är exempelvis endast sex av landets 290 kommuner som har ett eget kriscenter för kvinnor. Av de 214 kommuner som har svarat på enkäten uppger 105 att det finns en ideell kvinnojour och ytterligare 19 samarbetar med grannkommuner.

I stället för att ta ett kommunalt ansvar visar rapporten att Sveriges kommuner till stor del förlitar sig på det arbete som de ideella kvinnojourerna bedriver. Generellt bidrar kommunerna med ekonomiska medel i mycket begränsad utsträckning. Deras genomsnittliga bidrag till de ideella kvinnojourerna motsvarar 4 kronor och 93 öre per invånare och år, men flera kommuner bidrar inte alls.
- Har man inte ett eget kriscenter måste man se till att bidra ekonomiskt till de ideella kvinnojourerna, sa Bergehed.

Katarina Bergehed och Amnestys
generalsekreterare Carl Söderbergh

Amnesty menar att ett stort påverkans- och attitydförändringsarbete behövs. Organisationen efterfrågar också informationsmaterial om våld mot kvinnor och om vart kvinnor kan vända sig för att få hjälp och stöd. Endast 16 av de undersökta kommunerna har någon typ av information på annat språk än svenska.

  • Väldigt få åtgärder har gjorts för kvinnor med särskilda behov. En kommun har skyddat boende för missbrukande och psykiskt sjuka kvinnor som är våldsutsatta, Katarina Bergehed.

Amnestys förhoppning är att frågan om våld mot kvinnor lyfts fram på regeringens dagordning, att man går från ord till handling och att kommunerna tar fram en handlingsplan för arbetet.

  • Samverkan i organiserad form mellan bland annat socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård är en förutsättning för arbetet, men detta förekommer i knappt 30 procent av de undersökta kommunerna, fortsatte Bergehed.

Amnestys rekommendationer till regeringen är bland annat att den måste se över vilka ytterligare krav som bör ställas på kommunerna för att arbetet för kvinnofrid ska kunna påskyndas, stärkas och utvecklas i landets alla kommuner.

Organisationen menar att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och att det krävs omfattande resurser för att alla kvinnors rätt till ett liv utan våld ska kunna realiseras. Amnesty säger i sin rapport att det inte är rimligt att varje kommun själv ska kunna avgöra huruvida kvinnors mänskliga rättigheter ska vara en prioriterad fråga eller ej.

  • Regeringen måste ställa krav på kommunerna att arbeta aktivt med kvinnofrid, sa Katarina Bergehed.
  • Det har för länge tillåtits vara en fråga för eldsjälar. Men arbetet måste bli en självklar del i kommunernas arbete. Det här är en fråga om mänskliga rättigheter.

Bergehed välkomnade att regeringen har tagit åt sig av kritiken.
- Socialtjänstminister Morgan Johansson sa i går att han vill se en kvinnoskyddslag och att de tillsätter en utredning. Utredningen ska vara klar om ett år och lagen ska träda i kraft i slutet av 2006. Han betonade stödet till missbrukande kvinnor.

Enligt Brottsförebyggande rådet dödas i genomsnitt 16 kvinnor per år i Sverige av en närstående man. Statistik visar att en tredjedel av världens kvinnor har blivit utsatta för våld. Endast 51 stater i världen har kriminaliserat våldtäkt inom äktenskapet.

Carl Söderbergh

  • Vi ville med den här kampanjen slå hål på de gamla ursäkterna att mäns våld mot kvinnor är en privat angelägenhet eller en kulturell företeelse, sa Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh under presskonferensen.

  • Många tror att mänskliga rättigheter bara är något som berör andra länder. Därför är det oerhört viktigt att titta på situationen i Sverige, sa Söderbergh.

Text: Josef Björklund och Lina Landell
praktikanter Amnesty Press och media

Bild: Josef Björklund

Läs om den första versionen av rapporten

reportage | 2005-03-08