Politiska flyktingar likställs med manliga flyktingar

Kvinnliga asylsökande betraktas sällan som politiska flyktingar i den svenska asylprocessen, vilket resulterar i att de inte får skydd från förföljelse. Enligt människorättsadvokaten Minoo Jalali är situationen densamma i Storbritannien och hon befarar att en gemensam asylpolitik inom EU kan innebära att kvinnors politiska asylskäl osynliggörs ytterligare.

Svenska Helsingforskommittén bjöd in till en timmes seminarium under onsdagen.

I ena änden av Svenska Helsingforskommitténs avlånga lokal står två experter på asylsituationen för kvinnor. Den iranskfödda advokaten Minoo Jalali berättar om hur kvinnor diskrimineras i det brittiska asylsystemet och Maria Bexelius ger en likartad bild i sina beskrivningar av den rättsliga situationen för asylsökande i Sverige.
- Mannen ses ofta som frontfiguren, säger Maria Bexelius och Minoo Jalali står bredvid med en instämmande min.
Hon tillägger att UNHCR har konstaterat att det generellt har funnits en heterosexuell, manlig norm i tolkningen av flyktingkonventionen. Denna norm präglar vad som uppfattas som politisk förföljelse och enligt de båda seminariedeltagarna är den manliga normen gällande i både Storbritannien och Sverige.
- Kvinnliga flyktingar kan utsättas för samma typ av förföljelse som män, men det förekommer förföljelse som kvinnor specifikt utsätts för, säger Minoo Jalali och nämner sexuellt våld, tvångsäktenskap eller könsstympning som exempel på könsrelaterad förföljelse.
Hon betonar även vikten av att kvinnor definieras som en socialgrupp.

Maria Bexelius (ovan) och __Minoo Jalali (nedan) beskriver en asylprocess som marginaliserar och diskriminerar kvinnor som söker skydd från förföljelse.

Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning infördes i den nya utlänningslagen i Sverige 2006 men implementeringen har varit bristfällig enligt Maria Bexelius.
- Kvinnliga asylsökande möter fortfarande problem, säger hon.
Sexuellt våld och könsrelaterad förföljelse kan vara väldigt svårt att bevisa. Dessutom krävs en så kallad legitim förklaring till varför skydd behöver sökas i ett annat land. Asylsökningar avslås med hänvisning till att kvinnorna kan söka skydd hos hemlandets myndigheter eller flytta till en annan del av landet. Myndigheternas ansvarslöshet samt ensamma kvinnors utsatthet i vissa länder beaktas inte i asylutredningarna.
- Det saknas förståelse och hänsyn för kvinnors specifika asylsituation under utredningsprocessen, säger Maria Bexelius.

• Sexuellt våld anses ske i ett vakuum där det betraktas som en separat händelse. Våldet ses inte i relation till politiska handlingar eller politiska åsikter, fortsätter Maria Bexelius.
  Hon beskriver hur en etiopisk kvinna fick avslag på sin asylansökan i Sverige, trots att hon hade varit politiskt aktiv och våldtagits av soldater. Migrationsöverdomstolen såg dock inget samband mellan hennes politiska handlingar och övergreppen.
• De ansågs vara utförda av enskilda myndighetspersoner istället för att se det som politisk förföljelse av myndigheterna i sig, säger Maria Bexelius.

Minoo Jalali nämner även att kvinnligt politiskt agerande förminskas i asylprocessen. Politiska aktiviteter som utförs av kvinnor eller inom kvinnoorganisationer anses befinna sig på en lägre nivå än mäns politiska engagemang.
- Att arbeta mot traditionella könsnormer i vissa länder bör ses som politiskt oppositionsarbete, säger hon.

Maria Bexelius undervisar i asylrätt och har skrivit böckerna ___Asylrätt, kön och politik___ (2008) samt ___Kvinnor på flykt___ (2001).

Minoo Jalali och Maria Bexelius är eniga om att Sverige och Storbritannien har samma problematik. Deras beskrivningar sammanfaller i att kvinnliga och manliga politiska flyktingar behandlas olika, där kvinnors asylskäl inte tas på allvar. Vidare finns en avsaknad av genusperspektiv i tillämpningen av lagstiftning och flyktingkonventionen. Dock har visas framsteg gjorts i länderna, vad gäller lagstiftning i Sverige och vissa prejudicerade fall i Storbritannien. Men Minoo Jalali befarar en tillbakagång i arbetet för en gemensam asylpolitik inom EU och anser därmed att det är viktigt att börja uppmärksamma asylsökande kvinnors behov av skydd.
- I det flyktingfientliga samhällsklimatet vi kan se i Europa är det viktigt att enas om en högre standard i asylpolitiken. Vi har en möjlighet att inkludera könsrelaterad förföljelse, säger hon.

Text: Hanna MI Jakobson Foto: Jasin Abdulssmed